I dagens samhälle är det många individer som har svårigheter med sociala sammanhang. För vissa individer är det en bristande förmåga på grund av deras funktionsnedsättning. För andra individer skapar denna svårighet en funktionsnedsättning. Konsekvensen av det är isolering, psykisk ohälsa, dålig självbild som kan leda till utanförskap. Syftet med denna studien är att undersöka vilka behandlingsmetoder som finns för personer som har upplevd eller diagnostiserad svårighet för sociala sammanhang. Studien genomfördes i form av en kartläggande litteraturstudie. Det resulterade med 13 internationella artiklar med och utan kontrollgrupp. Studien har sin utgångspunkt i socialpedagogik samt stämplingsteorin. Resultatet av studien påvisade att kognitiv beteendeterapi är den kändaste behandlingsmetod inom detta område. Vidare framkom det att kognitiv beteendeterapi finns i flera olika former, bland annat internetbaserad och gruppbaserad kognitiv beteendeterapi. / In today's society, there are many individuals who have difficulties with social contexts. For some individuals, it is a lack of ability due to their disability. For other individuals, this difficulty creates a disability. The consequence of this is isolation, mental illness, poor self-esteem that can lead to exclusion. The purpose of this study is to investigate what treatment methods are available for people who have experienced or diagnosed difficulty with social contexts. The study was conducted in form of a scoping study. It resulted in 13 international articles with and without a control group. The study is based on social pedagogy and labeling theory. The results of the study showed that cognitive behavioral therapy is the most common treatment method in this area. Furthermore, the results showed that cognitive behavioral therapy exists in several different forms, including Internet-based and group-based cognitive behavioral therapy.

Denna rapport har utförts åt Lokalförvaltningen Göteborg i samarbete med Miljöbron. Lokalförvaltningen förvaltar, anpassar och bygger lokaler och boenden åt Göteborgs Stads verksamheter. De är en av Sveriges största förvaltare av offentliga lokaler.  Miljöbron är en ideell organisation som bland annat koordinerar examensarbeten. Material utomhus utsätts för stora påfrestningar, såsom fukt och extrema temperaturer. Att trä som utsätts för dessa förhållanden bryts ner och angrips av organismer är inget nytt. Ett materials förmåga att motstå dessa nedbrytningar kallas för beständighet, det har således länge sökts efter ett beständigt virke. För att öka träets beständighet finns det diverse behandlingsmetoder, men även träslag med naturligt hög beständighet existerar. En mycket vanlig behandlingsmetod är tryckimpregnerat virke. Det är en metod som använts till stor det på 1900-talet men som på senare tid har upptäckts vara mycket miljö- och hälsofarlig. Med bakgrund av detta har medlen till tryckimpregnering bytts ut mot mer miljövänliga alternativ, men även de har en relativt stor inverkan på miljön. I och med det är det av stort intresse att hitta nya alternativ till tryckimpregnerat. Denna rapport söker således undersöka de alternativ till tryckimpregnerat virke som finns på marknaden. Målet med detta är att jämföra de metoder och produkter som är aktuella, och försöka bedöma vilken produkt som ska användas till framtida projekt

Syftet var att undersöka om det fanns skillnader i hur lång tid individer som fått olika missbruksbehandlingar varit drogfria efter avslutad behandling, om någon behandlingsmetod gav längre drogfrihet. Bekvämlighetsurval har tillämpats. I studien ingick 72 personer som haft ett missbruk och blivit drogfria. Frågorna analyserades med kvantitativ metod. Anova analys gjordes över hur lång drogfrihet respondenterna har haft. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan olika behandlingsmetoder, dessa var tolvstegsbehandling, psykodynamisk terapi och kognitiv beteendeterapi. En grupp med 13 deltagare hade inte fått någon behandling innan drogfriheten. De som fått psykodynamisk terapi var 17 stycken med en genomsnittlig drogfrihet på 21.71 år, tolvstegsbehandling 19 stycken 15.79 år, och 23 personer som fått kognitiv beteendeterapi med 10.09 år, de utan behandling var i genomsnitt drogfria 7.85 år. De öppna frågorna visade att motivationen att sluta missbruka berodde på stöd från personal och närstående samt att en meningsfull framtid var av betydelse.

Syftet med uppsatsen var att belysa professionellas erfarenheter om arbetet med barn till föräldrar som har psykisk ohälsa avseende arbetets innehåll, hinder och möjligheter samt samverkan med andra professionella aktörer. Studien utgår från en metodologisk utgångspunkt inom hermeneutiken med semistrukturerade intervjuer där sex professionella intervjuades. Resultatet analyserades utifrån teorin, risk- och skyddsfaktor. Resultatet visar att alla verksamheter har olika upplägg och använder sig av olika behandlingsmetoder i stöd eller behandlingsprocessen med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att ett gott bemötande där professionella möter barnet utifrån deras intellektuella nivå bidrar med en bättre förståelse för barnet, kring föräldrarnas psykiska ohälsa. Professionella beskriver att en möjlighet i sitt arbete är att kunna prata och kommunicera med både barn och föräldrar som därmed ger möjlighet till fördjupad allians och relation. Däremot finner professionella en svårighet i sitt arbete med att upptäcka barn och föräldrar i ett tidigt skede. De flesta professionella har en samverkan med andra aktörer medan andra professionella inte har det och hur samverkan ser ut varierar från verksamhet och kommun. De professionella anser att mer information om psykisk ohälsa bör finnas och vara mer tillgängligt. Slutsatsen blir att olika professionella och verksamheter arbetar olika med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dock är en gemensam nämnare i arbetet att alla utgår från barnperspektivet. Professionella finner kommunikation som en möjlighet i sitt arbete och att upptäcka barn och föräldrars psykiska ohälsa i ett tidigt skede som en svårighet. Dessutom betonar vi den professionella vikten kring samverkan med andra aktörer i och med att det kan leda till att mer information finns och att de pratas mer om psykisk ohälsa.

Många patienter med cancerdiagnos lider av fysiska symtom såväl som psykologiska såsom ångest, oro och depression. Bildterapi kan bland annat hjälpa patienter att bearbeta känslor och upplevelser knutna till sjukdomen. Arbetets syfte var att undersöka den komplementära behandlingsmetoden bildterapi och självständigt bildskapande och dess effekt vid vård av vuxna patienter med cancersjukdom. En systematisk litteraturstudie utfördes med litteratursökningar i databaserna PubMed och Cinahl/Ebsco. Litteraturstudien baseras på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes av båda författarna, oberoende av varandra, utifrån ett protokoll för kvalitetsbedömning av kvalitativa respektive kvantitativa studier av Willman et al (2006). Resultatet presenteras i form av fem kategorier med tillhörande subkategorier, som belyser olika effekter av bildterapi eller bildskapande: genom engagemang ändra fokus, uttryck av känslor, reducerade psykologiska och fysiska symtom, utvecklande av sociala relationer samt utvecklande av inre styrka och autonomi. Bildterapi och bildskapande har en mängd positiva effekter och kan hjälpa cancerpatienter till ett ökat välbefinnande. Sveriges hälso- och sjukvård behöver bli mer öppen för nya eller komplementära behandlingsformer så att fler patienter med cancersjukdom får möjlighet att ta del av bildterapi. / Patients with cancer often experience psychological distress alongside physical symtoms such as pain and fatigue. Art therapy and art-making provide a way for patients with cancer to express and come to terms with a debilitating array of emotions such as anxiety, fear and depression. The aim of this study was to investigate the field of art therapy and the effects of its application in the care of adults with cancer. The study is a literature review based on qualitative and quantitative research articles retrieved from two databases, PubMed and Cinahl/Ebsco. The articles were screened independently by both authors, using protocols for quality assessment of qualitative and quantitative research studies devised by Willman et al (2006). In-depth analysis and comparison of all 10 research articles resulted in the formulation of five categories (including subcategories) describing and summarizing major aspects of patients’ perceptions of the effects of art therapy and/or art-making: development of an alternative focus through involvement in creative activities, expression of emotions, reduction of psychological and physical symptoms, enhanced social relationships, and development of inner strength and autonomy. The conclusion drawn by the authors of this study is that art therapy and art-making offer a host of benefits to adult patients with cancer who are experiencing various forms of psychological stress. The Swedish health care establishment needs to cultivate a more open- minded approach to new or complementary forms of treatment which have proven beneficial to patients, including making art therapy available to adult cancer patients.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa vilka omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Litteraturstudien baserades på elva kvantitativa vetenskapliga artiklar. Interventioner beträffande den fysiska miljön samt komplementärmedicinska och alternativa behandlingsmetoder undersöktes. Resultatet visade åtta olika interventioner som allmänsjuksköterskan kan utföra i syfte att främja patientens sömn. Dessa var varm dryck, ljudsänkning, patientorienterad vård, avslappning, massage, akupressur, ljusbehandling och patientundervisning. En del av interventionerna, t ex varm dryck, är enkla, billiga och går snabbt att utföra medan andra, t ex ljusbehandling, kräver mer resurser. Interventionerna kan implementeras i den kliniska verksamheten för att främja patientens sömn. / The aim of this literature review was to highlight the nursing care actions that can be used to promote the patient's sleep. The literature review was based on eleven quantitative scentific studies. Interventions concerning the physical environment including complementary and alternative therapeutics were examined. The result pointed out eight different interventions, which the general nurse can use to promote the patient's sleep. The interventions were warm drink, noise reduction, patient-oriented care, relaxation, massage, acupressure, bright light treatment and patient teaching. Some of these interventions, such as warm drink, are simple, inexpensive and quick to perform compared to e.g. bright light treatment, which demands more resources. These interventions can be implemented in the clinical practice to promote the patient's sleep.

Arbetet med våldsutövare har utvecklats från att tidigare betrakta partnervåld som ett problem som skulle hanteras inom familjen till att män idag kan få stöd i form av behandling. Socialnämndens uppdrag med våldsutövare regleras i Socialtjänstlagens 5 kap 11 §, då socialnämnden ska verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Genom en fokuserad litteraturöversikt syftar studien till att bidra med utökad kunskap om de behandlingsmetoder för våldsutövare som Socialstyrelsen rekommenderar för svenska socialtjänsten. Därtill syftar uppsatsen till att undersöka hur olika typer av våld beaktas i de rekommenderade behandlingsmetoderna, vilka komponenter som kan identifieras samt dess forskningsstöd. Socialstyrelsen lyfter fram metoderna Samtal om våld, Alternativ till våld, Icke-våldsgrupp och IVIN i arbetet med våldsutövare. Föreliggande studies resultat är att metoderna inte anses ha tillräcklig evidens. Centrala behandlingskomponenter som identifieras i behandlingsmetoderna är MI, KBT och Psykodynamisk terapi, några av komponenterna har evidens. Behandlingsmetoderna utger sig för att rikta in sig på olika typer av våld, det framkommer dock inte hur behandlingarna riktar in sig på de olika typerna av våld. Studiens resultat analyseras i ljuset av begreppen coping, maskulinitetsnormer, makt och utifrån tidigare forskning. Studiens slutsatser synliggör behovet av tydliga och vetenskapligt grundade riktlinjer för behandling av våldsutövare utifrån rådande kunskapslucka.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika behandlare inom socialtjänsten resonerar vid val av behandlingsinsats för ungdomar i missbruk, samt vilka faktorer som påverkar valet. Metoden som användes var en kvalitativ metod, med fokusgruppsintervjuer för att samla in empiri. Resultatet visade att utbudet av valbara behandlingsmetoder var begränsat, samtidigt som behandlarna arbetar individanpassat utifrån organisatoriska och individuella resurser, vilket betonats. Resultatet visade även att metoder som inkluderar den unges närmiljö och nätverk motiveras som en främjande behandlingsinsats och används frekvent. Resultatet analyserades genom Bronfenbrenners ekologiska systemteori, där man tolkade resultatet utifrån fyra nivåer av olika påverkansfaktorer; mikro-, meso-, exo och makrosystemen.

<p>Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär. När naturläkemedel och fytoöstrogener jämförts med placebo, ses möjligen en minskning av värmevallningar och nattliga svettningar, samt ökning av livskvaliteten med dessa olika preparat men samma förbättring ses i dessa studier även med placebopreparat. Ingen av de alternativa behandlingsmetoderna hade effekt på vaginalslemhinnan och förbättrade därmed inte de urogenitala besvären. Slutsats av denna litteraturgenomgång av alternativa behandlingsmetoder är att vissa behandlingsmetoder innebär en förbättring vad det gäller tidiga klimakteriebesvär och livskvalitet, men att flera behandlingsmetoder inte är mer effektfulla än placebo. Ytterligare forskning, med fler stora randomiserade kontrollerade studier är nödvändig för att se effekten av och utvärdera de för närvarande tillängliga alternativa behandlingsmetoderna. Ännu ett forskningsområde är att studera kvinnornas upplevelser av alternativa behandlingsmetoder.</p> / <p>The aim of this study was to describe complementary therapies for treating early climacteric complaints, around menopause. The study was conducted as a literature review with a descriptive design, where the author examined twenty scientific articles. The result shows five complementary therapies, acupuncture, yoga, physical activity, herbal medicines and phytoestrogens. Both acupuncture and yoga significantly reduced hot flushes and night sweats, they also improved subjective sleep quality and quality of life. Increased physical activity made women report fewer physical and psychological symptoms attributed to menopause and improved general well-being, but it had no effect on vasomotor symptoms. When herbal medicines and phytoestrogens have been compared with placebo, they all showed a similar small relief of hot flushes and night sweats and improvement in quality of life. None of the complementary therapies showed effect on vaginal tracts and did not improve urogenital symptoms. The conclusion from this literature review is that some complementary therapies show improvement in the early menopausal symptoms and quality of life, but some treatments are not more powerful than placebo. Further research, with larger randomized controlled studies are necessary, both to see the effect of the currently accessible alternative treatments, but also to examine how women perceive the impact.</p>

Syftet med denna studie var att kartlägga alternativa behandlingsmetoder för behandling av tidiga klimakteriebesvär, kring menopaus. Studien genomfördes som en litteraturstudie med beskrivande design, där tjugo vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visar fem alternativa behandlingsmetoder: akupunktur, yoga, fysisk aktivitet, naturläkemedel och fytoöstrogener. Både akupunktur och yoga gav en signifikant förbättring vad det gäller värmevallningar, nattliga svettningar, sömnkvalitet och livskvalitet. Med ökad fysisk aktivitet upplevde kvinnorna färre fysiska och psykiska besvär kopplade till klimakteriet och förbättring av allmänna välbefinnandet, ingen skillnad sågs vad det gäller vasomotorbesvär. När naturläkemedel och fytoöstrogener jämförts med placebo, ses möjligen en minskning av värmevallningar och nattliga svettningar, samt ökning av livskvaliteten med dessa olika preparat men samma förbättring ses i dessa studier även med placebopreparat. Ingen av de alternativa behandlingsmetoderna hade effekt på vaginalslemhinnan och förbättrade därmed inte de urogenitala besvären. Slutsats av denna litteraturgenomgång av alternativa behandlingsmetoder är att vissa behandlingsmetoder innebär en förbättring vad det gäller tidiga klimakteriebesvär och livskvalitet, men att flera behandlingsmetoder inte är mer effektfulla än placebo. Ytterligare forskning, med fler stora randomiserade kontrollerade studier är nödvändig för att se effekten av och utvärdera de för närvarande tillängliga alternativa behandlingsmetoderna. Ännu ett forskningsområde är att studera kvinnornas upplevelser av alternativa behandlingsmetoder. / The aim of this study was to describe complementary therapies for treating early climacteric complaints, around menopause. The study was conducted as a literature review with a descriptive design, where the author examined twenty scientific articles. The result shows five complementary therapies, acupuncture, yoga, physical activity, herbal medicines and phytoestrogens. Both acupuncture and yoga significantly reduced hot flushes and night sweats, they also improved subjective sleep quality and quality of life. Increased physical activity made women report fewer physical and psychological symptoms attributed to menopause and improved general well-being, but it had no effect on vasomotor symptoms. When herbal medicines and phytoestrogens have been compared with placebo, they all showed a similar small relief of hot flushes and night sweats and improvement in quality of life. None of the complementary therapies showed effect on vaginal tracts and did not improve urogenital symptoms. The conclusion from this literature review is that some complementary therapies show improvement in the early menopausal symptoms and quality of life, but some treatments are not more powerful than placebo. Further research, with larger randomized controlled studies are necessary, both to see the effect of the currently accessible alternative treatments, but also to examine how women perceive the impact.