Bakgrund: Förändringar i omvärldsfaktorer så som ränta och inflation har skapat förändringar av faktorer i investeringskalkyler. Detta påverkar riskbenägenheten hos företagen, hur påverkar detta investeringsviljan och hur ändrar det förutsättningar för nuvarande investeringar. Beteende hos beslutsfattare kan reflekteras i bolags prestation. Syfte: Syftet var att förstå och förklara hur förändrade faktorer påverkar förutsättningar för en investering. Utöver det utreddes hur chefers psykologiska aspekter påverkar investeringsbeslut och på vilket sätt de går till väga. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär. Empiriska data insamlades från fem semistrukturerade intervjuer med respondenter som är i ledningsroll i olika företag inom olika branscher. Slutsats: Investeringar utvärderas under investeringens livslängd ifall investeringen ska fortgå. Vissa beslutfattare låter psykologiska faktorer påverka deras investeringsbeslutsfattning. Investeringsbeslut bör grundas i investeringskalkyler för att säkerhetsställa att en investering har bra utfall / Background: Changes in external factors such as interest rates and inflation have led to alterations in the factors considered in investment calculations. This affects the risk appetite of companies, influencing their willingness to invest and altering the conditions for current investments. Decision-makers' behavior can be reflected in a company's performance. Purpose: The purpose was to understand and explain how changing factors impact the conditions for an investment. Additionally, the study investigated how psychological aspects of managers affect investment decisions and their approach to the process. Methodology: The study has a qualitative nature. Empirical data was collected through five semi-structured interviews with respondents holding managerial positions in various companies across different industries. Conclusion: Investments are evaluated throughout their lifespan to determine if they should continue. Some decision-makers allow psychological factors to influence their investment decision-making. Investment decisions should be based on investment calculations to ensure favorable outcomes

Background: The year 2022 was eventful and marked by a significant stock market decline. Private investors faced increased pressure to remain calm and not fall into the trap of psychological biases that are particularly destructive during periods like this one. This has contributed to why individuals choose to seek guidance from professional advisers. But the question is whether professional advisers could avoid these psychological biases during this period? A professional adviser should, based on their education, have the ability to minimize the risk of psychological biases that investments can lead to. Their work includes mandatory knowledge updates from the license issuer, Swedsec. The knowledge update 2021 included knowledge of behavioral finance, but the question is whether this knowledge has changed the work of a professional adviser? Because if even professional advisers cannot avoid psychological pitfalls, what is the point of taking guidance? Purpose: The purpose of the study is to map professional advisers' knowledge of behavioral finance and how overconfidence, herd behavior and the disposition effect can be observed in their advisory process during the 2022 stock market decline. Furthermore, the study aims to analyze and create an understanding of how the work of professional advisers has changed since the knowledge update 2021. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method has been used and nine semi-structured interviews with Swedsec-licensed professional advisers have been held. Furthermore, an abductive approach has been adopted to have the opportunity to test the interaction between previous theories and the reality but also to be able to find new theories and patterns based on real observations. Conclusion: The results of the study showed that the knowledge of behavioral finance among professional advisers is inadequate but not necessarily wrong. The psychological biases have, more or less, been observed in the advisory process during 2022 where the most prominent bias was the disposition effect. Despite the lack of knowledge, professional advisers have developed unconscious strategies that can mitigate, but not eliminate, the risk of falling into the trap of psychological biases. Finally, none of the advisers have changed their work after Swedsec's 2021 knowledge update to prevent irrational behavior. / Bakgrund: Börsåret 2022 var ett händelserikt år som präglades av en betydande börsnedgång. Icke- professionella investerare stod således inför ökad press att behålla lugnet och inte falla offer för psykologiska bias som är särskilt destruktiva i perioder som denna. Detta har bidragit till varför individer väljer att söka vägledning från professionella rådgivare. Frågan är dock om professionella rådgivare själva kunde motstå att falla offer för psykologiska bias under den här perioden? En professionell rådgivare bör, utifrån deras utbildning, ha förmågan att minimera risken att falla för psykologiska bias i investeringssammanhang. Deras arbete innefattar även obligatoriska kunskapsuppdateringar från licensutgivaren Swedsec. Kunskapsuppdateringen 2021 innehöll att rådgivaren ska ha kännedom kring ekonomisk psykologi, men frågan är om den kunskapen har nått ut och förändrat de professionella rådgivarnas arbete? För om inte ens professionella rådgivare lyckas motstå psykologiska fallgropar, kommer deras vägledning således mer stjälpa än hjälpa kunden? Syfte: Syftet med studien är att kartlägga professionella rådgivares kännedom kring beteendefinans samt hur överkonfidens, flockbeteende och dispositionseffekten kan tydas i deras rådgivning under 2022 års börsnedgång. Vidare syftar studien till att analysera och skapa förståelse för hur arbetet förändrats hos de professionella rådgivarna sedan kunskapsuppdateringen 2021. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en kvalitativ metod använts och nio semistrukturerade intervjuer med Swedsec-licenserade professionella rådgivare genomförts. Vidare har en abduktiv ansats antagits för att ha möjlighet att testa samspelet mellan tidigare teorier och verkligheten men även kunna hitta nya teorier och mönster utifrån verkliga observationer. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns bristande kännedom kring beteendefinans bland de professionella rådgivarna. Det betyder dock inte att den befintliga kunskapen är felaktig. Under börsåret 2022 kunde de utvalda börspsykologiska faktorerna antydas i rådgivningen, men i varierande grad, där den mest framträdande biasen var dispositionseffekten. Trots den bristfälliga kännedomen har de professionella rådgivarna utvecklat omedvetna strategier för att mildra, men inte eliminera, risken att falla för psykologiska bias. Slutligen har ingen av rådgivarna förändrat sitt arbetssätt efter Swedsecs kunskapsuppdatering från 2021 för att förhindra irrationellt beteende.

This study employs a quantitative approach to investigate the momentum phenomenon in the commodity futures market. The study captures the phenomenon using two momentum indicators, namely, MACD and RSI, and extends the scope of indicator utilization to both joint and single usage. The research aims to explore whether portfolios consisting of these indicators can generate abnormal returns in the commodity futures market, in comparison to the S&P GSCI, which was used as the benchmark index. The study uses accumulated data from 2010 to 2019, with portfolios constructed on a quarterly basis. Statistical significance determination is executed by exporting the data to Stata, where the normality distribution is ascertained using the Shapiro-Wilk test. This was later followed by t-tests in order to dictate statistical significance on each portfolio compared to the S&P GSCI. The study reveals empirical evidence to support two of the three strategies, namely, the joint use of the aforementioned momentum indicators and single use of the RSI momentum indicator. However, the accumulated yield of the portfolio provided insufficient results to conclude the statistical significance of the single use of the MACD momentum indicator. The authors derive these results and observed phenomena from several financial theories, which are divided into three main sections in the theoretical framework, including information-based, risk-based, and behavior-based explanations. Relevant theories are included to support the research at hand. Furthermore, the authors incorporate the Efficient Market Hypothesis (EMH) under the pretense of challenging its view on efficient markets. They do so by constructing portfolios which yield abnormal returns and subsequently question the notion of efficient markets. The authors deduct that their findings produce some evidence to support the absence of strong form and semi-strong form of market efficiency in the commodity futures market. Overall, this study provides valuable insights into the momentum phenomenon in the commodity futures market and different incorporating investment techniques in which they are utilized. The ways in which momentum strategies can be utilized and momentum indicators interpreted, as displayed in this thesis, presents practical implications for investors and financial professionals.

Private equity har under lång tid varit ett attraktivt alternativ vid allokering av kapital. Under de senaste fyrtio åren har tillgångsslaget fått mer fäste i Sverige. Som en följd av detta har det genom det stigande intresset gjorts mer omfattande forskning kring ämnet och tillgångsslaget fått en mer tilltalande förknippning som investeringsalternativ. Svenska institutioner anser att tillgångsslaget har flera attraktiva egenskaper och därför idag utgör en del i flera svenska institutioners portföljsammansättning. Syftet med arbetet var att undersöka hur beslutsprocessen ser ut när institutionellt kapital allokeras i onoterade tillgångar i form av private equity. Ambitionen var att ge en mer nyanserad bild av vilka faktorer som väger tyngst vid beslutsfattandet om en placering i private equity. Utöver en förståelse bakom de avgörande argumenten fanns även en önskan om att förstå vilka de avgörande faktorerna är samt hur de vägs gentemot varandra. För att fånga dessa olika parametrar utfördes en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Argumentet bakom valet av en kvalitativ metod grundade sig i att det möjliggjorde för en mer djupgående analys. Undersökningen visade att svenska institutioner anser att private equity har väldigt goda diversifierande egenskaper som bidrar till en portföljoptimering. Då tillgångsslaget har en värderingsmetod som sker på kvartalsbasis bidrar detta till en lägre synlig volatilitet i portföljen. Genomgående eftersträvar institutioner att, genom investeringar i private equity, uppnå diversifierande effekter i portföljen men även ges möjligheter till högre avkastning i och med tillgångsslagets karaktär och de inlåsningseffekter som är ett resultat av fondens struktur vanligtvis är låst i åtta till tio år. Respondenterna poängterade även vikten av att ha förtroende för teamet bakom fonden och att de agerar i linje med de av organisationen själva uppsatta placeringsriktlinjer. En avgörande faktor som framgår från majoriteten av respondenterna är att deras placeringspolicy hindrar dem från att investera i oetiska verksamheter såsom koldioxidintensiva eller vapen. Man ser även att man genom sin allokering kan ha möjligheter att påverka affärsstrukturer dels, men även kapitalflöden i samhället. / Private equity has for a long time been an attractive alternative when allocating capital. Over the past forty years, the asset class has gained more traction in Sweden. As a result of this, due to the growing interest, more extensive research has been done on the subject and the asset class have gotten a more appealing association as a investment alternative. Swedish institutions consider the asset class to have several attractive traits which is why it constitutes to several Swedish portfolio compositions.  The aspiration of this study was to examine how the decision-making process looks when institutional capital is allocated in unlisted assets in the form of private equity. The ambition was to provide a more nuanced understanding of the key arguments that weigh the most when deciding to make an investment in private equity. In addition to an understanding behind the decisive arguments, there was also a desire to understand what the decisive factors are and how they are weighed against each other. To capture these different parameters, a qualitative survey was carried out by employing semi-structured interviews. The argument behind the choice of a qualitative method were since it allowed for a more in-depth analysis. The findings of the study revealed that Swedish institutions perceive private equity as having excellent diversification elements, contributing to portfolio optimization. The asset class has a valuation methodology, which occurs on a quarterly basis, that leads to lower visible volatility in the portfolio. Institutions consistently seek diversification effects and higher returns through private equity investments, due to the asset class´s characteristics and the lock-up effects associated with closed-end fund structures. The respondents emphasized the importance of having trust for the fund´s team and their adherence to the institution's own investment guidelines. An important factor highlighted by majority of respondents was the restriction imposed by their investment policy to avoid unethical activities such as carbon intensive or weapons, The respondents also tend to see through their allocation possibilities to influence the business structure partly, but also the capital flows in society.

Titel: Psykologiska bias påverkan på försäkringsbranschen – En kvalitativ studie om samvariationen mellan psykologiska bias och efterfrågan på företagsförsäkringar. Författare: David Byman & Gustav Köhler Handledare: Mikael Knutsson Bakgrund: Att vara felaktigt försäkrad kan leda till allvarliga ekonomiska konsekvenser för företag. Perioden mellan år 2021–2023 har präglats av stora ekonomiska och geopolitiska påfrestningar vilka påverkat inflationen, världsekonomin och den internationella handeln. De unika marknadsförhållandena har resulterat i stor osäkerhet på de finansiella marknaderna och gett upphov till nya bedömningar inom risk och försäkring. Omfattande forskning har visat att både bedömningar och beslut påverkas av psykologiska faktorer. Av denna anledning är det relevant att studera hur psykologiska faktorer påverkar dessa bedömningar inom risk och försäkring för att hjälpa företag fatta bättre beslut i framtiden. Syfte: Undersökningens syfte är att, genom en abduktiv ansats, analysera i vilken utsträckning experter inom risk- och försäkringsområdet upplever att de psykologiska faktorerna risktolerans, vana, överkonfidens, förlustaversion, dispositionseffekten, kognitiv förmåga och optimism och pessimism påverkat svenska företags riskbedömningar mellan 2021–2023. Metod: För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod med elva semistrukturerade intervjuer utförts. Slutsats: Resultaten från de studerade experterna visar att samtliga undersökta psykologiska faktorer kan påverka företags beslutsfattande inom risk och försäkring, dock på olika sätt och i varierande omfattningar. Av de undersökta fallgroparna är det risktolerans, överkonfidens, förlustaversion, vana och känslor som har haft störst påverkan. / Title: Psychological biases' impact on the insurance industry – A qualitative study on the covariation between psychological biases and the demand for corporate insurance. Authors: David Byman & Gustav Köhler Supervisor: Mikael Knutsson Background: Being wrongly insured can lead to serious financial consequences for businesses. The period between the years 2021-2023 has been marked by major economic and geopolitical strains which have affected the inflation, world economy and international trade. The unique market conditions have resulted in great uncertainty in the financial markets and given rise to new assessments in risk and insurance. Extensive research has shown that both assessments and decisions are influenced by psychological factors. For this reason, it is relevant to study how psychological factors influence these decisions in risk and insurance to help companies make better decisions in the future. Purpose: The purpose of the survey is to, through an abductive approach, analyze the extent to which experts in the risk and insurance field perceive that the psychological factors risk tolerance, habit, overconfidence, loss aversion, the disposition effect, cognitive ability and optimism and pessimism have influenced Swedish companies' risk assessments during the years 2021-2023. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative method with eleven semi- structured interviews has been conducted. Conclusion: The results from the studied experts show that all the examined psychological factors can influence companies' decision-making within risk and insurance, however in different ways and to varying extents. Among the investigated pitfalls, risk tolerance, overconfidence, loss aversion, habit, and emotions have had the greatest impact.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka om bolag på Öresunds kommersiella fastighetsmarknad efterföljer sina avsedda strategier. Wihlborgs, Vasakronan och Klövern har valts ut för studien då de tillsammans innehar betydande marknadsandelar över Öresunds kommersiella fastighetsmarknad. Bolagen har undersökts för att utläsa om de påverkats av dagliga processer samt om de efterföljer varandras beteende, så kallat hordbeteende. Studien har genomförts med en kvalitativ metod för att kunna observera förändringar i strategier och dess genomförande på djupet. Bolagens strategier för ägande, förvärv och avyttring har studerats. Därtill har en djupgående granskning av samtliga bolags fastighetstransaktioner fullföljts. Detta för att bilda en uppfattning om var bolagen har förvärvat och avyttrat i praktiken. Den samlade information har hämtats från årsredovisningar, pressmeddelanden och tidningsartiklar.Bolagens strategier och informationen om var de har förvärvat samt avyttrat har kompletterats med kvalitativa intervjuer med transaktions- och investeringsansvariga på respektive bolag. Den teoretiska referensramen kännetecknas av strategisk teori och klusterteori med ett övergripande stöd av finansiell beteendevetenskap. Med stöd av teorin har studiens frågeställning prövats och utrett om bolagen efterföljer sin avsedda strategi och eventuella motiv bakom detta. Bolagen påverkas inte i någon större grad av mikroprocesser och instinkter. Wihlborgs, Klövern och Vasakronan efterföljer i mångt och mycket sina avsedda strategier. En majoritet av förvärven sker på valda delmarknader. Fördelarna som bolagen ser på deras valda delmarknader beskrivs som effektivare förvaltning, uthyrning, koordinering av hyresgäster samt en ökad attraktivitet för kund. Bolagen har under den studerade tidsperioden endast investerat på de valda delmarknaderna men avyttrat en del strategiska fastigheter. Två av respondenterna påpekar att strategiskt passande fastigheter kan avyttras om marknaden bjuder högre än vad bolagen har värderat fastigheten till. Det finns dock svårigheter att dra slutsatser för om aktörerna imiterar varandra eller inte. Detta då mycket information hålls internt. / The purpose of this study is to examine whether companies on the Oresund commercial real estate market stay true to their intended strategies. Wihlborgs, Vasakronan and Klövern have been selected for the study as they together have a considerable amount of market shares in the Oresund commercial real estate market. The study emphasis on whether daily processes affect the companies and whether they mimic each other, so called horde behavior. The study has been carried out with a qualitative method in order to observe any changes in the companies’ strategies and activities in depth. The companies’ strategies for their ownership, acquisition and disposal of properties have been studied. In addition has an in depth examination of the companies real estate transactions been made. This, in order to form an estimation on where the companies in practice have acquired and disposed properties. The information has been retrieved from annual financial reports, press releases and news articles.The strategies and the information regarding the transactions have been supplemented with qualitative interviews with transaction- and investment managers from the three companies. The theoretical framework is characterized by strategic theory and cluster theory with an overall support from behavioral finance. The question at issue is tested towards the theoretical areas and whether the companies follow their intended strategy and possible motives behind this. The companies are not affected to a great extent by micro processes and instincts. Wihlborgs, Klövern and Vasakronan follow their plans in numerous ways. A majority of the acquisitions take place in selected submarkets. The benefits of the selected submarkets are described as more efficient management, rental, coordination of tenants and an increased customer attractiveness. During the studied period, the companies only invested in the selected submarkets, but disposed of some strategic properties. Two of the respondents respondents point out that strategically sutiable real estate can be disposed of if the market bids higher than the companies have valued the property. There are however difficulties regarding the conclusion if the companies mimic each other. This is due to much of the information is kept internally.

Syftet med denna studie är att undersöka om det förekommer abnormal avkastning påaktiemarknaden hos de tio största amerikanska företagen inom restaurangbranschen isamband med Covid-19. I studien tillämpas teorierna Behavioral finance och den effektivamarknadshypotesen för att få en djupare förståelse kring restaurangbranschens aktiemarknadunder pandemin. En kvantitativ metod tillämpas i studien. En anpassad form av eventstudieanvänds innefattande marknadsmodellen för att räkna fram förväntad avkastning utifrånhistorisk statistik vilket sedan jämförs med den faktiska avkastningen under det så kalladeeventfönstret. Resultatet har visat att alla restaurangföretag utom ett som studerats i dennauppsats har påvisat en abnormal negativ avkastning under perioden 11 februari – 8 april år 2020 där Covid-19 var en framträdande nyhet i USA och resten av världen. / The purpose of the study is to investigate weather abnormal returns occurs in the stock marketamong the ten largest American companies in the restaurant industry in the timeline whereCovid-19 became a pandemic. The study applies theories from Behavioral finance and theEfficient market hypothesis to gain a deeper understanding of the restaurant industry’s stockmarket during the pandemic. A quantitative methodology is employed in this study. Anadapted form of event study is utilized, incorporating the market model to calculate expectedreturns based on historical data which is then compared to returns during the specified eventwindow. The results indicate that all restaurant companies, except one, examined exhibitedabnormal negative returns during the period from February 11 – April 8 the year 2020, when Covid-19 was a significant news story in the United States and globally.

本研究主要探討投資人的積極程度以及市場的樂觀程度是否會影響動能策略之獲利能力。本研究利用1973至2013年間美國個股進行實證研究，結果驗證了動能策略於樣本期間能有顯著的獲利。進一步的實證結果顯示，規模較小且交易量成長率較低的公司存在極短期(一個月內)反轉的現象。此外，在市場樂觀期間(較多的首次公開發行的公司家數、較高的消費者信心指數或較低的恐慌指數)動能策略之獲利能力較佳且顯著。因此，我們建議投資人能在市場樂觀期間對規模較小的公司進行動能策略，將可得到較高的預期超額報酬。 / The main purpose of this study is to investigate whether the activism of investors and the sentiment of the market can affect the profitability of the momentum strategy. Using individual firms during 1973 to 2013 as the sample, this study reexamines and confirms the profitability of the momentum strategy. The further empirical result shows that firms with smaller size and lower growth rate of trading volume exhibit a very short-term (within one month) reversal effect. In addition, during the optimistic period (years which have more firms conducting initial public offerings, higher consumer confidence index, or lower VIX), the profitability of the momentum strategy is significantly higher than that during the passive period. Therefore, a suggested trading strategy applying momentum strategy to small firms during the high sentiment period may yield a superior performance.