Le but de ce travail de recherche est de construire théoriquement le design comme dispositif communicationnel, d’abord entre deux entités abstraites ou deux “sociétés anonymes” que sont l’art et l’industrie. Ainsi, la première partie a pour objet la définition et l’évolution du sens des mots “art”, “industrie”, “design”. Une deuxième partie vise à définir un concept de design qui se distingue de l’actualisation constituée par le phénomène “design industriel” au cours du dix-neuvième et duvingtième siècle. La troisième partie cherche à mettre en lien ce phénomène avec l’émergence de la scène médiatique et de l’exposition universelle afin de produire la modernité comme religion de l’ère industrielle. Cet ouvrage théorique se propose aussi de mesurer en quoi l’art est altéré par le système industriel, et inversement comment les artistes parviennent à faire progresser une exigence esthétique dans ce système socio-économique / The aim of this research was to build in theory a concept of design as a communication device, first between two groups or moral persons : art and industry. The first part seeks for a definition of “art”, “industry”, “design” ; the emergence and evolution of these notions. A second part is aimed at building a concept of design that would distinguish itself from the usual definition of design understood only in its industrial extent, which is a phenomenon limited to the nineteenth and twentieth centuries. The third part is an attempt to link this phenomenon with that of the emergence of a mediatic worldwide scene and universal exibition in order to produce modernism as a religion for the industrial era. This theoretical work also offers to measure how art is being modified by and through this industrial system, and on the other hand how some artists make the dream of a greater aesthetical attention progress in this system

No description available.

Forskning som analyserar appar och dess användning vid läs- och skrivutveckling är ett tämligen outforskat område. Syftet med studien är att analysera och belysa funktionen hos appar som är anpassade för och används i grundskolans åk 1–3 i ämnet svenska inom området läsa och skriva. Analysverktyget som används för att besvara studiens syfte är en sammanställning av ramverk, matriser och kategoriseringar som använts i tidigare forskning. Detta verktyg används vid analys av 27 stycken appar. De färdigheter i det centrala innehållet avseende läsa och skriva som apparna fokuserar är främst att utveckla lärandemål som stor och liten bokstav, bokstavskännedom samt sambandet mellan ljud och bokstav. Inte någon app i urvalet utvecklar färdigheterna textbearbetning eller att skriva texter efter dess typiska uppbyggnad och drag. Den fonologiska medvetenheten är det apparna främst avser att utveckla hos användaren. De övriga aspekterna av språklig medvetenhet finns det betydligt färre appar som utvecklar. Den behavioristiska synen på lärande synliggörs i de instruktiva apparnas läraktiviteter. De bjuder in till aktiviteter med trial and error där användaren kan prova sig fram till rätt svar. Återkopplingen sker via ett förstärkningsschema där varje besvarad fråga följs av antingen en positiv eller negativ förstärkning. De appar som analyserats är användarvänliga och har inga onödiga funktioner som distraherar från lärandet. Enligt det sociokulturella perspektivet på lärande sker läs- och skrivutveckling i sociala sammanhang men apparna består till största delen av ensamarbete.

Evolution is the central organizing theory of biology. Without evolutionary theory, biology becomes a somewhat tangential assemblage of facts about living organisms, which is precisely how it is viewed by many students. Many teachers teach evolution in a limited capacity or avoid it entirely due to fear of opposition, lack of confidence in their own understanding, or lack of acceptance of the theory themselves. When evolution is not taught, or is not accepted, it cannot be utilized to make sense of the field, and is quickly forgotten by students. While some studies have shown a correlation between instruction about evolution and acceptance of evolution, many have not. Understanding which instructional factors, both pedagogical and conceptual, contribute to increases in evolution acceptance are paramount if we are going to make biology education more cohesive and applicable beyond the context of the course itself. To better understand what these factors may be, I utilized curriculum that I developed previously to teach introductory biology to non-biology majors that incorporated evolution as the organizing structure and appeared to produce considerable increases in acceptance of evolution based on the lack of hostility and pushback from the students in the course. I verified that the curriculum as taught produced increases in acceptance of evolution using the Measure of Acceptance of the Theory of Evolution (MATE) instrument as a measure of acceptance, and by asking students on the final exam what their position had been before instruction and if it had changed as a result of the course. Both measures revealed a considerable increase in evolution acceptance. Using a full factorial experimental design, tested three major pedagogical approaches that have all been hypothesized to contribute to increasing evolution acceptance: Constructivist-inspired vs Behaviorist-inspired, active vs less active instruction, and reflexive journaling vs not journaling. While all possible combinations of treatments showed statistically significant increases in evolution acceptance, there was no statistically significant difference between any of the treatments or combinations of treatments. Also, using Thematic Analysis, we coded and analyzed the responses that students provided as to the concepts from class that played a role in their having changed or not changed their positions on evolution as reported on the final exams, and in their reflexive journals which provided a valuable window into the concepts that we might emphasize or choose to remove or deemphasize in the future to maximize the probability that student acceptance of evolution will increase following instruction.

Bedömning av elevers kunskaper har under 1900-talet varit starkt kopplat till inträde och urval till högre utbildning och arbetsliv. Bedömning har traditionellt uppfattats som mer eller mindre liktydigt med prov och betyg, vad som brukar benämnas summativ bedömning. Under de senaste två decennierna har det blivit allt vanligare att se bedömning som verktyg för lärande, så kallad formativ bedömning. Formativ bedömning har fått stort genomslag i Sverige och har satt betydande avtryck i Skolverkets styrdokument. Samtidigt går det att skönja en motsatt tendens där vårt utbildningssystem går åt ett annat håll mot en ökad utsträckning av summativa bedömningar såsom test, prov och betyg.Mot denna bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka hur lärare och rektor i årskurs 7–9 förhåller sig till formativ respektive summativ bedömning inom ämnet samhällskunskap. Hur tolkas och tillämpas formativ respektive summativ bedömning och vilka för- och nackdelar upplever respondenterna med dessa bedömningspraktiker? För att förstå deras förhållningsätt till dessa bedömningspraktiker har det också varit viktigt att försöka fånga synen på kunskap och vilken kunskap som de anser viktig att förmedla och bedöma i undervisningen.Resultaten visar att lärarna tillämpar både formativ och summativ bedömning i hög utsträckning. Respondenterna har delvis olika definitioner av i synnerhet formativ bedömning vilket också avspeglar sig i lärarnas tillämpning av denna form av bedömning i klassrummet. Skillnaderna kan förklaras i olika förutsättningar som tid och kunskap, men också olika kunskapssyn. Resultaten visar på olika kunskapssyn där en behavioristisk syn på lärande följs av en mer summativ bedömningspraxis, medan en konstruktivistisk/sociokulturell kunskapssyn kan kopplas till ett mer formativt förhållningssätt. Faktorer som ökade externa krav på kvantifierbara kunskapsmått spelar också in i lärarnas försök att implementera en formativ bedömingspraxis. Summativ bedömning upplevs som ett enklare verktyg att använda för att tillmötesgå dessa krav på kvantifierbara resultat. / <p>Betygsdatum 2021-08-29</p>

Matematikämnet behövs göras tillgänglig för fler då det inom detta ämne finns en stark rotad uppfattning om att det endast är till för en viss typ av människor som besitter en speciell medfödd matematisk förmåga. Denna inställning är i behov av förändring och vi reflekterar i denna studie över om det kan finnas ett samband mellan beröm och elevers inställning till och självkänsla inom ämnet. Syftet är därför att undersöka om det finns ett samband mellan beröm för intelligens gentemot beröm för ansträngning och elevers utvecklande av ett statiskt respektive dynamiskt mindset vid lösandet av matematikuppgifter samt om detta beröm påverkar elevers självkänsla. En kvantitativ metod används tillsammans med en experimentell design och har delvis haft utgångspunkt i en studie av Mueller och Dweck (1998). Resultatet visade inga generella samband mellan en viss typ av beröm och elevers utvecklande av ett mindset, dock fanns det ett visst samband till elevers självkänsla. Resultatet analyseras utifrån teorierna behaviorism, self-theory samt Maslows behovstrappa och diskuteras i förhållande till den tidigare forskning gjord inom forskningsfältet. Utveckling av studien presenteras avslutningsvis som förslag på framtida forskning.

For many decades there has been an ongoing feud between the fields of behaviorism and cognitive science. This feud is not about specific scientific findings, it is about deep philosophical convictions, and about what terms and methods it makes sense to use when studying psychology. In the late 1950’s, behaviorism was declared dead when it was convincingly argued that behaviorism could not explain the nature of language, a centerpiece of human psychology. But since then behaviorism has slowly risen from its grave, as a new behaviorist theory of language emerged. The new behaviorist theory of language is called Relational Frame Theory (RFT), and it is part of a new behaviorist paradigm called Contextual Behavioral Science (CBS). This paradigm also includes a behaviorist psychotherapy called Acceptance and Commitment Therapy (ACT), which in the last decade has become popular across the world. Thus, the feud has once again become active, and the question about which philosophical principles are most suitable for the science of psychology is yet again something that needs an answer. But things have changed since the mid-1900’s when the discussion was last active. The philosophy of CBS is not exactly like that of earlier versions of behaviorism, having developed into a more explicit and coherent set of philosophical principles, summarized under the name functional contextualism. Old arguments against behaviorism do not apply to the same degree. So it is time for a new look at this debate, taking into consideration what functional contextualism and RFT has to offer. According to Contextual behavioral science, cognitive science generally entails a commitment to the correspondence theory of truth, the idea that something is true if it corresponds with reality, or a worldly fact. CBS, on the other hand, makes an explicit commitment to a pragmatic theory of truth, which focuses on the consequences (i.e. usefulness) of a statement or theory, instead of its correspondence with reality. Because of the supposed centrality of these theories of truth for the divide between cognitive science and behaviorism, I will focus on what exactly this divide is about, and whether there is any way that the differences can be reconciled. I will argue that the divide isn’t as big as it may seem when we take a closer look at the philosophical principles and empirical theories of CBS, and that it may in fact be possible to bridge this divide by formulating a version of the correspondence theory that is compatible with CBS. In part 1 I present a quick sketch of behaviorism as contrasted with cognitive science, and the connection between behaviorism and the pragmatic theory of truth, as well as the connection between cognitive science and the correspondence theory of truth. In part 2 I give a more detailed description of the philosophy and science of Contextual behavioral science, including the tools for understanding language in CBS terms. In part 3 I present a more detailed description of the correspondence theory of truth, giving an overview of the different versions of this theory that have been proposed throughout the history of philosophy. In part 4 I make a careful evaluation of the CBS objections towards the correspondence theory of truth, and arrive at a version of the correspondence theory that can be expressed in CBS terms. I will conclude that this version is compatible with the underlying philosophy of CBS, even though the CBS pragmatic theory of truth claims otherwise. I call it a behaviorist correspondence theory of truth.

The purpose of this study is to describe and analyze the attitudes of several mathematics teachers towards homework as part of the workload of 10-11 year old students at a school in Yunnan Province, China. The focus is to describe and analyze their reasons for assigning homework as well as the nature of that homework. This study also describes their perspectives on how homework can contribute to improving a student’s knowledge of mathematics and what kind of homework they assign. Furthermore, it presents how the teachers describe the ability of the students to assimilate the mathematics homework. The main concepts and theoretical frameworks used to analyze the data are the "two basics", the five elements, cultural capital, habitus, the behaviorist learning theory and sociocultural learning theory. To fulfill my purpose I carried out four interviews and four observations. The results show that the reasons for the teachers assigning homework are “that it is the law of education” and “that practice makes perfect”. The teachers also think that homework helps the students to review and consolidate what they have learned in school that day. In addition, the analysis shows that homework gives students the opportunity to assess whether or not they have understood everything and if they have not, they can practice it. All of the teachers believe homework to be an important part of mathematics education. They assign two principal types of homework: oral and written. Two of the teachers also assign a third type: practical homework. According to the teachers, the students’ ability to assimilate the mathematics homework is affected by their parents’ learning habits, which they themselves have learned from their parents before them. The students are reflections of their parents. If parents have a good learning habit, they will teach their child how to successfully assimilate homework. The teachers agree that the parents’ lack of mathematical knowledge or mandarin can affect their ability to help their child with homework.

I vår undersökning har vi intervjuat fyra lärare med avseende på hur de ser på problemlösning och hur de arbetar med det. Lärarna arbetar i två olika skolformer, kommunal skola och internationell skola i Sverige. Därför följer skolorna olika läroplaner. Anledningen till att vi valt att ta med båda skolformerna är för att vi upplevt en högre motivation för problemlösning i den internationella när vi tidigare haft kontakt med dem. Vi har analyserat deras svar med hjälp av ett analytiskt ramverk som tar till hänsyn fyra lärandeteorier som kan sägas haft påverkan på lärandet i skolan. Teorierna är behaviorism, kognitivism, konstruktivism och sociokulturell teori. Vi har även jämfört lärarna med varandra för att försöka hitta skillnader och likheter.Det vi kom fram till i undersökningen var att de lärare vi intervjuat skiljer sig något i hur de ser på problemlösning. Likaså varierar deras arbetssätt med problemlösning med både likheter och skillnader. Resultatet gör det svårt att förklara varför vi upplevde en högre motivation i den internationella skolan utifrån lärarnas syn på och undervisning med problemlösning, utan möjligheten finns att det är andra faktorer som påverkar.

The present study examined the effects of adult, film mediated models on the prosocial behavior of school children. Also the effect of congruency and incongruency between the model's response and the response the children were asked to perform was investigated. Thirty third-grade students, 19 female and 11 male, were randomly assigned to three groups. The first group observed a short film of an adult model providing helping (positive) feedback to a young boy who was playing a marble maze game. The second group was treated identically to the first except that the model provided coercive (negative) feedback. The third group observed a neutral (no feedback) model. Each of the three groups was then divided in half. Half of the students from each group were asked to give feedback to an unseen boy who was playing the marble maze game by speaking into a microphone (congruent with model). The other half of the students gave the unseen boy feedback manually by pressing levers (incongruent with model). The results indicated that the students who gave verbal feedback displayed significantly more imitation than those who gave motor feedback. The students who made verbal responses also made statements about the unseen boy's performance on the game that conformed more closely to the type of feedback (positive, negative, neutral) the model provided than those students who made motor responses.