Arbetet redovisar förhållandet mellan belysnings- och fysisk planering och hur dessa två kunskapsfält kan ge upphov till en förbättrad utformning av våra städers offentliga miljöer. Förutom att belysning har såväl rationella och estetiska värden som funktions- och effektbelysning har ny teknik inom belysningsbranschen möjliggjort till en form av ljussättning av platser som tidigare ansågs vara antingen överflödiga, onödiga eller omöjliga. Hållbar utveckling, det offentliga rummet och belysningsplanering utgör således arbetets teoretiska ram där olika begrepp ställs emot varandra och konkretiseras i olika gestaltningsförslag i ett resultatkapitel. I detta kapitel formuleras visioner för olika problemområden i ett geografiskt avgränsat område i Karlskrona, där intentionerna med en ny ljussättning argumenteras och redovisas i ett gestaltande segment. Förutom att arbetet ger ett exempel på tillvägagångssätt för analys av belysning baserat på diverse litterära verk och relevanta handböcker, förankras arbetet med praktiker inom fältet. De ger oss en insikt i vad belysningsplanering anses ha för värde bland kommunerna, ger exempel på ljusdesignerns roll i planeringsprocessen och vad det finns för för- och nackdelar med ett belysningsprogram.

Väntrum och ångest har en stark koppling med varandra. Majoriteten av Sveriges befolkning besöker ett väntrum som patient minst en gång per år. I dagsläget planeras belysningen i första hand för vårdpersonalens behov och förutsättningar. På grund av detta blir ljusmiljön och väntrumsupplevelsen för patienter kan bli lidande. För att kunna skapa tillfredställande väntrumsmiljöer undersöktes det om det finns någon koppling mellan ångest och ljusnivå. I studien undersöktes även ljusupplevelsen och inverkan av fönster med utsikt på patienters ångest.  Studien undersökte påverkan av låg och hög belysningsstyrka samt påverkan av fönster på ångest. Dessutom undersöktes hur olika rumsutformning och belysningslösning påverkar upplevelsen av ljusmiljön och miljöns inverkan på måendet. Med hjälp av en förstudie kunde ett experiment utformas där fyra olika ljusscener testades. För att undersöka om fönster och utsikt har en påverkan, har två typrum skapats: ett med fönster och ett utan fönster.  Deltagarna i studien bestod av 16 kvinnor och 8 män med en blandning av studenter och yrkesverksamma som fick svara på 5 enkäter. Enkäter utvecklades från väl validerade metoder för att få svar från deltagarna angående hur de har mått de senaste två veckorna. Även hur deltagarna kände och upplevde ljusscenerna under experimentet, detta för att kunna besvara studiens frågeställningar.  Resultatet visade inga signifikanta skillnader gällande belysningsstyrkans eller fönsters påverkan på ångest. Men resultatet visade också att det fanns signifikanta skillnader i ljusupplevelsen när det kommer till ljushet, trygghet, ljusfärg samt bländning. Slutsatsen av studien är att belysningen kan påverka ljusupplevelsen och måendet. Men mer forskning behövs när det kommer till belysningsstyrkans samt fönster och utsikts påverkan på ångest. / Waiting rooms and anxiety have a strong connection with each other. Most of the Sweden's population visit a waiting room as patient at least once a year. At present, the lighting is primarily planned for the health professionals´ needs and conditions. Because of this, the lighting environment and the waiting room experience for patients suffers. To be able to create satisfying waiting room environments, this study wants to examine whether there is a connection between anxiety and light level. Also, it studies how the light will be experienced and if windows with views affects patient’s anxiety.  The study examined the influence of low and high illuminance and the influence of windows on anxiety. In addition, it was investigated how different room shapes and lighting solution affect the experience of the light environment and the environmental impact on the mood. With the help of a prestudy, an experiment could be designed where four different light scenes were tested. To investigate whether windows and views have an impact, two types of test rooms have been created: one with windows and one without windows. The participants in the study consisted of 16 women and 8 men with a mixture of students and professionals who had to answer 5 questionnaires. The questionnaires were developed from well-validated methods to get answers from the participants regarding how they have felt the last two weeks. Also, how the participants felt and experienced the light scenes during the experiment, in order to be able to answer the questions of the study.  The result showed no significant differences regarding the effect of illuminance or window on anxiety. The result showed however that there were significant differences in the light experience when it comes to brightness, safety, colour of the light and glare. The conclusion of the study is that the lighting can affect the light experience and the mood. But more research is needed when it comes to illuminance and windows and views impact on anxiety.

På grund av den globalt snabba tillväxten av mänskliga samhällen har mängden artificiellt ljus ökat. Artificiella ljuset hotar fladdermössens överlevnad på grund av de störningar som ljuset orsakar i fladdermössens födosökande, parning, habitat samt deras cirkadianska system. Syftet med denna studie är att se om det finns ett samband mellan förekomsten av fladdermöss och ljusföroreningar i Stockholms län samt om förekomsten av ljusopportunistiska respektive ljuskänsliga fladdermöss skiljer sig vid olika grader av ljusföroreningar. I studien delades Stockholm i tre stycken zoner: zon 1 har mest ljusföroreningar, zon 2 har mindre, och zon 3 har minst. Styrkan på ljusföroreningar mättes med Sky Quality Meter version L vid 15 stycken fladdermusinventeringar i vardera zonen. Fladdermusarterna delades in i två grupper, ljusopportunistiska och ljuskänsliga. Resultatet av studien visar ingen signifikant interaktion mellan fladdermusgrupp och zonindelningens påverkan på fladdermusandel. Ljusföroreningarna indikerar ingen signifikant påverkan på fladdermössantal. Variablerna ljusförorening, avstånd till väg och järnväg samt molnighet har ingen signifikant påverkan på fladdermössantalet.

Studien var en uppföljning av en trygghetsvandring i stadsdelen Brynäs i Gävle som gjordes 2008 med medverkan av boende i stadsdelen och tjänstemän från kommunen. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur de boende uppfattar trygghet i stadsmiljö utifrån sig själva och med avseende på vissa i förväg formulerade punkter. Syftet var också att utvärdera hur boende i stadsdelen Brynäs uppfattar tryggheten i området efter de förändringar som Gävle kommun gjort i den byggda miljön. Resultaten visade att det viktigaste för tryggheten var generellt att ha kontroll på och överblick över vad som händer runtomkring en. Denna känsla kunde minska eller öka genom olika faktorer i den byggda miljön. Med tanke på detta kändes öppna platser tryggare än trånga och belysning ökade tryggheten till viss del. Det var också viktigt är att området kändes välskött och att det fanns mycket folk runtomkring en. Trafiksituationen på Brynäs uppfattades som väldigt otrygg. Angående oskötta miljöer kom diskussionerna ofta in på socialt utsatta miljöer och människor i sådana miljöer, som upplevdes som brottsbenägna. Människor som vistades i stadsmiljö var minst lika viktiga som miljöerna – miljöerna var ett medel för att dölja eller avslöja dessa människor.Resultaten visade också att informanterna till största delen inte märkt de förändringar som Gävle kommun genomfört. / This study was a follow up on a project on satefy in Brynäs, performed by the community of Gävle. The aim of the study was to investigate the perceptions of safety in Brynäs by the people living there, from the persons´ spontaneous points of view and from certain subjects already specified from present research. The aim of the study was also to examine how people on Brynäs percieve some interventions in the built urban environment in Brynäs that the community of Gävle made between 2008 and 2010. The results showed that the most important factors that make the environment feel safe was that it should give people an overview of the surroundings. The informants said that overview of the surroundings made them feel in control of what happens around them. The informants thought a lot about areas with low socioeconomic status and the people living there as correlated with increaesed risks of crime. The people appearing in urban environments were as important for the perceptions of safety as the environments themselves – the environment could hide or show people able to comitting crimes to other people. The informants had mostly not noticed the interventions in the built environment made by the community of Gävle.

Purpose To investigate the possibility to reduce the number of failures caused by moisture and dust ingress in lighting equipment by looking towards customer acceptance and warranty claims, and then translate the result to technical attributes. Methodology The methodology is set up to be a part of a Design for Six Sigma project including the steps up to Concept development and business/customer approval. Known product development tools are used to evaluate existing techniques and generate new concepts. Customer analysis is done by surveys and investigating warranty claims. Result & Conclusions The customer analysis in this thesis show that Brazil and to some extent UK is the countries where the problem is seen as most severe. It also shows that complaints regarding dust are far more common than complaints regarding moisture when it comes to lamps placed at the lower part at the front of the truck. When the results from the customer analysis are compared with the technical aspects it shows that the most beneficial way to deal with the problem is to create a good air flow while still keeping the pore size, which could be done by using membranes and the help from CFD (Computational Fluid Dynamics) simulations. Trapping solutions are also welcomed by the customer as long as they can be part of the regular service. / Syfte Att undersöka behov och möjligheter att reducera problem med fukt och damminträngning i exteriöra belysningsartiklar på lastbilar genom att titta på kundacceptans och garantiärenden samt översätta detta till tekniska attribut. Metod Arbetet är upplagt som en del av ett Design for Six Sigma-projekt och innefattar stegen fram till Concept development and business/customer approval. Kända produktutvecklingsverktyg används för att ta fram underlag till konceptgenerering. Kundanalys utförs med hjälp av enkäter och undersökningar av garantiärenden. Resultat & slutsats Kundanalysen i denna examensrapport visar att Brasilien och Storbritannien är de länder där problemet uppfattas som störst. Den visar också att klagomål gällande damm är mycket vanligare än klagomål gällande fukt när det gäller lyktor placerade i den nedre delen i fronten på lastbilen. När resultaten från kundanalysen jämförs med de tekniska aspekterna finner man att det mest gynnsamma sättet att ta sig an problemet är att försöka få bra ett bra luftflöde i lyktorna men samtidigt minimera porstorleken. Detta kan man åstadkomma med hjälp av membran och CFD (Computational Fluid Dynamics) simuleringar. Lösningar som handlar om att fånga upp dammet och fukten accepteras också av kunden så länge som detta kan lösas med hjälp av den vanliga servicen.

During the 1930´s the hot potato for the Swedish lighting associations were how to create the most suitable light for every situation, either for industries, offices or homes. The light bulb were the most frequently used source of light but due to limitied luminous intensity, big halls sometimes required up to hundreds of light bulbs to produce the right amount of light. Two kinds of different lights, by different reasons, can be titled the predecessors of the fluorescent lighting during the 1930´s: The volfram-filament tube light due to its estetic similarities and the electric discharge (mercury- and sodium-) lamps due to its technical resemblance. Even though they came in quite wide use (the volfram tube in public halls (e. g. cinemas and public baths) and the discharge lamp in the industry) none of them could provide a light that combined efficiency in both light and cost. This essay deals with the predecessors as well as the introduction of fluorescent lighting in Sweden 1940-1945 primarily as a consequence of todays non existing historic knowledge about this modernist invention. By analyzing articles and advertising issued by the Swedish journals Elektricitetens rationella användning and Tidskrift för Ljuskultur 1930-1945 this thesis answers questions about how, why, when and where the lamp industry came to bring the new kind of light on the market. The research concludes that fluorescent lighting was introduced in almost every environment except for the homes, even though the Swedish lighting associations believed it to be the future also for the homes. The prospects for the new light source were without exeption positive and promising and in both articles and advertising it was talked about as the ”artificial daylight”. The light fittings were made different depending on the purpose of the room. Esthetic as well as functional reasons together with the extracted shape of the lamp made the designers make fittings that differentiated heavily from the fluorescent light fittings we are used to see today.

Denna studie är ett examensarbete som utförs som en del av utbildningen Produktutveckling med inriktning ljusdesign under våren 2018 vid Jönköpings Tekniska Högskola. Studien gjordes för att undersöka hur belysning kan underlätta orientering i mörka utställningsrum, utan att negativt påverka den upplevda atmosfären samtidigt som utställningsföremålen är i fokus för besökarna. Målet är att kunskapen som samlas in från denna studie ska kunna användas för att skapa ett underlag vid planering av belysning på Marinmuseet i Karlskrona. Studien genomfördes först genom en förstudie där problem och förutsättningar för att orientera sig i mörka utställningsrum undersöktes genom en enkät och en observationsstudie på Vasamuseet och Marinmuseet. En huvudstudie genomfördes sedan på Marinmuseet där. Lou Michels teori Visual Objective Theory prövades som ett verktyg för att underlätta orientering i mörka utställningsrum. Huvudstudien genomfördes under två dagar med hjälp av en enkätundersökning och en observationsstudie. Resultatet från enkätstudien antydde att upplevelsen av atmosfär kan påverkas av Visual Objective Theory, dock finns det inget som pekar mot att den påverkas negativt. I övrigt gav enkätstudien inga starka implikationer till en slutsats. Observationsstudien var mer tydlig och gav underlag för att Visual Objective Theory är ett bra verktyg för att påverka besökarnas rörelsemönster. / This study is a thesis performed as a part of the education Product development aligned with Lighting design during the spring 2018 at Jönköping School of Engineering. This study was made to research how lighting can facilitate orientation in dark exhibition rooms, without negatively affecting the experienced atmosphere while at the same time maintaining the exhibition subjects in focus for the visitors. The goal is that the knowledge collected from this study can be used as a basis when planning lighting at the Marine Museum in Karlskrona. The study was first performed through a prestudy where problems and conditions for orienting in dark exhibition rooms was tested with a survey and an observational study at the Vasamuseet and Marinmuseet. A main study was then performed at Marinmuseet, where Lou Michels theory Visual Objective Theory was tested as a tool to facilitate orientation in dark exhibition rooms. The main study was performed during two days, containing a questionnaire and an observational study. The results from the survey implied that the experience of atmosphere can be affected by Visual Objective Theory, however there is nothing implying that the experience is negatively affected. Other than that the results from the survey gave no strong implications for a conclusion. The observational study was clearer and gave support for Visual Objective Theory being a good tool for affecting the visitors movement patterns.

I Sverige arbetar i dagsläget ca 930 000 personer inom industrin. Inom industribranschen är det ofta fokus på direkta energiekonomiska vinster och inte på de vinster som görs indirekt. Detta gör att komfortaspekter som bra ventilation, ergonomiskt ljus och estetiskt tilltalande miljöutformningar inte prioriteras. Dagens industrier har ofta varierande flexibla layouter för att optimera sina processer. Det vill säga att arbetsstationer, maskiner och lagerhyllor flyttas för att gynna flödet för specifika produkter. Vid variation i layouten kan belysningen påverkas negativt om den om fast monterad. Genom en benchmarkingstudie samt ljusberäkningar undersöktes det i vilken utsträckning en fast belysningsinstallation kan vara lämplig för en industriverksamhet med varierande flöde. Resultatet av en del i studien visar att en fast belysningsinstallation, där armaturerna har bred spridningsvinkel, fungerar bra i industriverksamheter med varierande flöde. En experimentell studie med 17 deltagare genomfördes i en industrilokal för att undersöka i vilken utsträckning trivsel påverkas i en industri med god ljuskvalité, jämfört med en anläggning med sämre ljuskvalité. Undersökningen pågick under fyra veckor genom att två belysningsinstallationer utvärderades med hjälp av en enkät. Anläggningens befintliga belysningsinstallation jämfördes med en belysningsinstallation av bättre teknik och ljuskvalité. I den här delen av undersökningen framkom det att i ljuset med högre kvalité upplevdes naturligare, mer fokuserat, varmare och behagligare än i ljuset med lägre kvalité. Andra aspekter, såsom skuggbildning och reflektion, upplevdes relativt lika under alla undersökningsveckorna. Genom att upprätta LCC-kalkyler samt beräkna LENI-tal kunde det fastslås hur anläggningens energikostnad påverkas med en ny belysningsanläggning bestyckad med LED. En ljusanläggning med den nya tekniken har en lägre energianvändning än den äldre installationen. Detta bidrar till en mer ekonomisk och miljömässig hållbarhet. / Today, Sweden employs about 930,000 people in industry. In the industrial sector, there is often a focus on direct energy-economic gains and not on the indirect gains. This means that comfort aspects such as good ventilation, ergonomic light and aesthetically pleasing environmental design are not prioritized. Today's industries often have varied flexible layouts to optimize their processes. That is, workstations, machines and storage shelves are moved to favor the flow of specific products. If the layout is varied, the lighting can be adversely affected if it is permanently mounted. Through a benchmarking study and light calculations, it was investigated to what extent a fixed lighting installation might be suitable for an industry with varying flow. The result of a part of the study shows that a fixed lighting installation, where the luminaires have wide diffusion angle, work well in industrial operations with varying flow rates. A quantitative study of 17 participants was conducted in an industrial room to investigate the extent to which well-being is affected in an industry of good light quality, compared with a poorer light quality facility. The study was conducted for four weeks by evaluating two lighting installations. The system's existing lighting installation was compared with a lighting installation of better technology and light quality. In this part of the survey it was found that the light of the higher light quality perceived more natural, more focused, warmer and more comfortable than in the light with lower light quality. Other aspects, such as shadowing and reflection, were experienced relatively similar throughout the extent of the research. By establishing LCC calculations and calculating LENI numbers, it could be determined how the energy cost of the plant is affected by a new lighting system with LED. A light facility with the new technology has a lower energy consumption than the older installation. This contributes to a more economic and environmental sustainability.

The current climate changes require a global response immediately. Every year the use of energy increases, which means that more and more greenhouse gases are released. Which in turn helps accelerate global warming. To reduce the energy use will not be an easy task for mankind. Household and service accounts for about 40% of Sweden’s energy use, and office buildings prove to be among the most energyintensive. Previous research shows that heat-, ventilation- and cooling systems along with lightning are the systems that provide the highest energy consumption and that there is also a great savings potential. In this study, the energy use of a property in a Swedish urban area has been investigated and how the energy is being used by the different systems has been identified. The purpose of this research is to see which measures can give the greatest cost-effective savings. Method used is a case study, which was an energy survey, combined with a literature review of relevant information. Data collection consisted of information from the property owner,inspection of the building and electricity measurements. The result shows that there are great savings to be made. If proposed measures are implemented (see section 4.6), energy consumption for heating can be reduced by 144,9 MWh/year or 32,4%. Energy used by lightning can be reduced by 46,8 MWh/year or 40,3%and other measures can be reduced by 41 MWh/year or 53%. Measures that can be performed for free were considered the most cost-effective, such as lowering the indoor temperature or turning off equipment between days. For measures with investment cost, isolation of the attic was considered most cost -effective with a payoff time of 5 years. To invest in sun cells would reduce the bought electricity with 56,8 MWh/yr. Due to lack of information, assumptions and simplifications were made that could have caused sources of error.

Studien är ett samarbete med badrumsföretaget SVEDBERGS. Syftet med denna studie är att ge rekommendationer till SVEDBERGS kunder avseende färgtemperatur som är lämpligast i badrummet. I badrummet sker det olika aktiviteter som sminkning/rakning eller bad, därför är det viktigt att kunna anpassa belysningen för att bidra med en bra komfort till användarna. Med LED-ljuskällan finns det möjlighet att reglera färgtemperaturer i detalj. Denna studie kommer därför att undersöka vilken färgtemperatur som är lämpligast till olika badrumsaktiviteter. Tidigare studier tyder på att kalla färgtemperaturer från 4000 Kelvin (K) och uppåt är mera lämpliga som arbetsljus medan varma färgtemperaturer från 2700K till 4000K är mera lämpliga som avslappningsljus. Mer specifikt är studiens frågeställningar: ”Vilken färgtemperatur från 2700K till 6400K är lämpligast till sminkning/rakning?” och ”Vilken färgtemperatur från 2700K till 6400K är lämpligast till bad?” Studien genomfördes genom ett experiment med 25 stycken försökspersoner varav 15 stycken kvinnor och 10 stycken män och medelåldern var i åldersspannet 40–49år. Under experimentets gång fick försökspersonerna utvärdera belysningens inställning med fokus på färgtemperatur. Experimentet utfördes som två aktiviteter (sminkning/rakning och bad) och bestod av tre scenarios av färgtemperatur (2500K; 4000K; 6400K) som hade två olika ordningsföljder (dvs. 2700K/4000K/6400K och 6400K/2700K/4000K). Ordningsföljden bestämdes systematiskt i experimentet. Ett fjärde scenario i experimentet användes då försökspersonerna själva valde vilken färgtemperatur de föredrog utan att veta vilket exakt metriskt värde denna hade. Experimentet använde både kvalitativa och kvantitativa metoder som innefattade enkätfrågor i skalnivåer för de två aktiviteterna och de tre scenarios, samt en fråga med öppet svarsalternativ där försökspersonerna hade möjlighet att utveckla sina svar. Utifrån resultaten i denna studie rekommenderas en belysning där både färgtemperatur och intensitet kan regleras. Resultaten visar att vid aktiviteten sminkning/rakning rekommenderas en färgtemperatur på 4000K–4700K och vid aktiviteten bad rekommenderas en färgtemperatur på 2500K–3000K. Badrumsbelysning som kan regleras utifrån brukarnas aktiviteter och behov har den största potentialen att vara socialt hållbar för SVEDBERGS slutkunder eftersom den möjliggör att brukarna själva kan välja lämplig färgtemperatur.