Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar. Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar? Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar? Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar? Metod Metoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna. Resultat Studien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet. Varken lärare eller skolsköterskor känner att de har tillräckliga kunskaper om ätstörningar. Det visade sig, att lärare och skolsköterskor arbetar på olika sätt ifall de misstänker att en elev har en ätstörning. Att ta hand om ätstörningsproblematiken faller sig mer naturligt för skolhälsovården än för lärarna eftersom det ingår mer i deras profession. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa berörde området genom att föreläsa om kost, motion och sömn. Majoriteten av skolsköterskor förebyggde ätstörningar genom hälsosamtal som de hade med alla sina elever. Slutsats Kunskapen hos lärare i idrott och hälsa samt hos skolhälsovården gällande ätstörningar är väldigt begränsad. Därför är det viktigt att deras utbildning ger dem den kunskap som lärarna och skolhälsovården behöver för att kunna bemöta och förebygga ätstörningsproblematiken. / Summary Aim The purpose of this study is to investigate how teachers within the physical education area and school nurses deal with eating disorders. What knowledge and experience do PE teachers and school nurses have regarding eating disorders? How do techers and school nurses approach students who might suffer from any form of eating disorder? What preventive work for eating disorders is done from PE teachers and school nurses? Method The method used in this study is qualitative, where data was collected through interviews. Four PE teachers as well as four school nurses were interviewed. Following the interviews the material was gathered and analyzed. Result The study showed that both PE teachers and school nurses have recieved a limited part of their knowledge from their education The major part of their knowledges has been gathered through life experince. Teachers and school nurses that the lack adequateknowledgeabout eating disorders. The study showed that school nurses used diffrent methods if the suspect eating disorders. School nurses seemed more inclined than teachers to deal with eating disorders, as it is more a part of their profession. The majority of the teachers treated the subject by giving lectures in nutrition, sleep and physical activity. The majority of the nurses treated the subject by talking about it with students at appointments. Conclusion The collective knowledge of teachers in health and sports and also school nurses regarding eating disorders is extremely limited. Due to this it is imperitive that their education be expnaded to give them the knowledge and skills to be able to deal with this in their working roles. Giving them the capacity to work in the school system  both in a prevention role and allowing them to deal with those students that have shown tendencies towards these disorders.

The purpose of this study is to increase understanding of how nursing home staff at dementia care facilities interpret, treat and manages sexual behavior of patients. Four group interviews were made with a total of thirteen participants from three different dementia care facilities. The collected material was processed and thematized in pursuance of the research questions of the study. The results were analysed using three concepts from queer theory; heteronormativity, the heterosexual matrix and power, as well as an article about how nursing home staff constructs actions of patients. The results showed that staff member’s assessments about the patient’s sexual behaviours depended on their posture towards the norm of what is considered to be acceptable. They would allow the sexual behaviour in order to neither restrict nor permit, as long as the staff felt that nobody was liable to harm. The sexual behaviour was related to the cognitive disorder and not to sexuality on the occasions when the nursing home staff considered it to be inappropriate. The results also showed that as a way of coping, the staff would utilize a defusing language to describe the patient’s sexual behaviour.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.

Lärare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska välkomna alla elever och majoriteten ska få gå i den skola som liggernärmast hemmet även om eleven är i behov av särskilt stöd. Det gör att läraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov på bästa sätt. Syftet med den härundersökningen är att se vilka förutsättningar lärare har för att möta en hörselskadad elev som gåri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd läraren får före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd läraren får när eleven går i klassen. Metodeni studien är intervjuer med rektor, hörselpedagog och lärare som har erfarenheter avhörselskadade elever i skolan. Resultatet av undersökningen visar att lärare som ska få enhörselskadad elev i sin klass får stöd i någon form, men att lärarna i den här undersökningenönskar mer stöd i form av utbildning medan hörselpedagogen och rektorn anser att det ärtillräckligt med utbildning. Intervjupersonerna beskriver inga svårigheter att få de tekniskahjälpmedel som behövs i undervisningen.

Syftet med detta examensarbetet var att ta reda på och jämföra hur pedagoger i förskolan arbetar med jämställdhet och begreppet "hen", samt hur barnen bemöts och om det finns skillnader härledande till barnens kön. För att studera detta användes de kvalitativa metoderna, observationer och intervjuer. Här jämförs Karlskronakommun och Markarydkommun genom fyra observationer och 13 intervjuer med pedagoger och förskolechef. I studien framkom det att pedagogerna vet vad jämställdhet är och menar att de bemöter barnen lika oberoende av kön. Men omedvetet stimulerar pedagogerna de traditionella könsmönstren istället för att motverka dem. Det visade sig att en kommun var mer för begreppet "hen" än den andra. The purpose with this study was to examine and compare how pedagogues in the preschool work with equality and the concept "hen", as well how children is addressed and if there´s differences that can be linked to the children’s sex. A qualitative method of interview and observations was used to make this study. In the study Karlskrona kommun and Markaryd kommun is compared from four observations and thirteen interviews with pedagogues and one principal. The study shows that the pedagogues know what equality is and is convinced that they address all children no matter what sex the child has. However the study shows that pedagogues subconsciously encourage the traditional gender ideals instead of discouraging them. Further on the study shows that one county is more positive to the concept "hen" then the other.

När sjukvårdspersonal inte kan skapa en relation i mötet med patienten får han/hon svårt att identifiera, bedöma och ta ställning till vilka behov som bör tillgodose patienten. Innehållet i en relation bygger på kommunikation och kommunikativa brister kan bero på stress, osäkerhet och rädsla. Det kan i sin tur leda till att patienten inte uppskattar den givna vården, alternativt inte vågar söka vård. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med psykisk ohälsa upplever mötet med sjukvårdspersonal. Studien är gjord utifrån en kvalitativ ansats som bygger på fem självbiografier. I resultatet framkom att patienterna inte alltid kände sig delaktiga i sin behandling. Patienterna upplevde dessutom att de inte möttes med empati, vilket innefattar medkänsla och förståelse, från sjukvårdpersonal. Det framkom också att patienterna hade svårt att skapa tillit när det brast i kontinuiteten med sjukvården, och det var svårt för patienterna att känna trygghet när de ständigt konfronterades med nya människor. Oavsett vilken diagnos på psykisk ohälsa som patienterna har, är uppfattningen om hur de vill bli bemötta densamma. Genom att sträva efter kontinuitet och empati kan maktförhållanden utjämnas och patienterna slipper känna sig som brickor i ett spel.

Abstrakt Med ett socialpsykologiskt perspektiv och hermeneutisk ansats är syftet med denna studie att undersöka hur en skolas organisationskultur påverkar ett lärarlags pedagogiska arbete och bemötande av elever. Vi intervjuade tio pedagoger inom ett lärarlag på Hagaskolan i Varberg. Vi utförde dessutom en informationsintervju med Mats Oljelund, en av de två verksamma rektorerna på skolan. Detta för att få information dels om skolan men också om dess involvering i utvecklings- och arbetsprojektet OUR. Resultatet har vi analyserat med hjälp av Mats Alvessons bok “Organisationskultur och ledning” (2009), John Gastils teori om grupprocesser och ledarskap, Moira von Wrights (2000) begrepp relationellt respektive punktuellt perspektiv samt Hannah Arendts begrepp, Vad eller Vem (von Wright 2000). I vår analys kommer vi fram till att i och med att förändringsarbetet av den lokala organisationskulturen på Hagaskolan lett till ett öppet, medvetet och reflekterande förhållningssätt gentemot både medarbetare och elever, har detta arbete bidragit till grupprocesser vilka ”lyfter” pedagogerna och skapat goda förutsättningar för att man som pedagog skall kunna öppna upp och bjuda in eleverna till att aktivt vilja delta i lärandesituationer, se varje situation och elev som unik samt bemöta varje elev som Vem. Vårt resultat visar att Hagaskolans organisationskultur bidrar till att intervjuade pedagoger i hög utsträckning ser var situation och individ som någonting dynamiskt och unikt, vilken står inför en ständig förändring och därför inte kan behandlas på samma sätt som individer vid tidigare sammanhang eller situationer.

Syftet med   studien är att ta reda på hur förskolorna arbetar för att ge alla barn lika   förutsättningar till kunskapsinhämtande. För att komma fram till hur   pedagogerna arbetar med detta så lämnades en enkät ut där de fick besvara   frågor utifrån hur de bemötte, inkluderade och vad de hade för resurser att   tillgå i verksamheten. I resultatet framkom det att förskolorna arbetar på   ett likartat sätt. Pedagogerna arbetar för att varje enskilt barn ska få de   förutsättningar som behövs för att få den kunskapsinhämtning som krävs för   att utvecklas. Barnen måste också få känna sig accepterade utifrån sina behov   och förutsättningar. Det framkom också i enkätsvaren att barnen är delaktiga   i verksamheten och att samtal och reflektioner ständigt sker mellan vuxna och   barn för att kunna utveckla den pedagogiska verksamheten. En viktig del är   också att få föräldrarna att känna sig delaktiga men även att använda dem som   en resurs tillsammans med förskolekonsulent, psykolog, distriktssköterska,   talpedagog och läkare. Bland pedagogerna är det delade meningar om att sätta   in resurser och på vilken grad av funktionshinder som styr om stöd ska finnas.   Pedagogerna diskuterade även om vad en svårighet är och att alla barn kan   behöva någon sorts resurs. Pedagogerna var här överens att det är deras vilja   som styr hur det blir för barnen.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogiska metoder som används i förskolan vid oönskat beteende hos barn. En hermeneutisk ansats har tagits i studien för att komma närmare pedagogerna och deras arbete i förskolan. Studien är kvalitativ och data har samlats in via enkäter med flest slutna frågor. Studien synliggör både pedagogiska metoder som fungerar och metoder som är mindre bra i arbetet med barn med oönskat beteende. Studien delas in i sex teman som pedagoger vanligtvis använder sig av på förskolan. De teman som var mest frekventa var: fostrare och kamrat, oönskat beteende, konsekvens och straff, ignorering, beröm och uppmärksamhet och prat och upprepningar. Resultatet visar att pedagoger använder sig av konsekvenser och straff men är inte medvetna om att de gör det eller med den bästa intentionen. Litteraturstudien visar även att konsekvenser, straff, ignorering och skäll inte fungerar på barnen då deras hjärna ej är fullt utvecklad. Det viktiga för barnen på förskolan är att pedagogerna får tid att reflektera över sig själva och barnen både enskilt och i arbetslaget då pedagogens egna tankar, handlingar och agerande kommer att ge avtryck på dessa barn i framtiden.

Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans reflektioner kring bemötande av patienter som har eller haft en psykiatrisk sjukdom, inom somatisk vård. Sjuksköterskans reflektioner kring bemötande med en psykiatrisk patient inom somatisk vård innefattade tre centrala begrepp såsom sjuksköterskornas upplevelser, sjuksköterskornas strategier och kunskapens påverkan. Sjuksköterskans strategier och upplevelser till dessa patienter bestod av både negativa och positiva reflektioner som grundade sig på patientens beteenden. Hur sjuksköterskan upplevde och hanterade mötet med denna patientgrupp berodde på rädsla, frustration, medkänsla och trygghet hos sjuksköterskan. Ett tydligt samband fanns mellan sjuksköterskors upplevelser, strategier och kunskap. Högre utbildning och arbetslivserfarenhet beskrevs leda till högre kompetens och positiva reflektioner till den psykiatriska patienten. I resultatet av denna studie fanns det tydliga brister på kunskap som i sin tur ledde till negativa upplevelser kring psykiatriska sjuka patienter inom den somatiska vården.