Syftet med studien är att undersöka transsexuellas upplevelser av att vara just transsexuell i dagens samhälle samt hur detta påverkas av rådande normer som berör avvikande könsidentiteter. Syftet var vidare att studera hur de upplever sig bli bemötta av professionella hjälpare samt vad professionella bör tänka på i möten med transsexuella. Studien utgår från sju transsexuella intervjupersoner som är i olika stadier av sin transformeringsprocess, alla intervjupersoner lever dock som sitt psykologiska/mentala/upplevda kön. För att få en relevant analys av resultatet har vi antagit en socialkonstruktivistisk teori, samt teorin om ”könsgörandet” och heteronormen. För att det skall framgå hur de upplever bemötandet från professionella har vi även valt att använda oss av olika teorier kring bemötande i vår tolkningsram. Studien påvisar att transsexuella lever i en mycket komplex verklighet med heteronormen som en central punkt i deras varande och att detta vidare ställer särskilda krav på en professionell hjälpare. Dessa krav påvisas framförallt handla om ett icke kränkande eller diskriminerande förhållningssätt och att detta är något som upplevs bör prägla den professionelles bemötande. / The purpose of this study is to investigate the transsexuals' experiences of being just a transsexual in today's society and how this is influenced by prevailing norms concerning different gender identities. Purpose was furthermore to study how they perceive themselves to be treated by professional helpers, and what professionals should consider in meetings with transsexuals. The study is based on seven interviews with transsexual persons who are in various stages of their transformation process. All interviewees are living life as their psychological / mental / perceived gender. To get an appropriate analysis of the results, we have adopted a social constructivist theory and the theory of "gender performance" and heteronormativity. In order to show how they experience the hospitality of the professional, we have chosen to use the various theories of attitude in our interpretive framework. The study shows that transsexuals live in a very complex reality with heterosexual norm as a central point of their being and that this also places special demands on a professional helper. The demands detected in the study are a non-invasive or discriminatory attitude and that this is something that is felt should govern the professional's attitude in meeting with transsexuals.

Studiens syfte har varit att studera hur några förskollärare förhåller sig och bemöter barnen i det pedagogiska samtalet samt hur förskolläraren kan göra för att skapa ett gott samtal. Studien har tagit utgångspunkt ifrån observationer, där även intervjuer har använts som ett komplement för att identifiera förskollärarnas edagogiska samtal med barn. Förskollärarna i studien har ett medvetet örhållningssätt gentemot barnen där de aktivt lyssnar och är engagerade i det arnen har att säga och där de strävar efter ett givande samtal med barnen. För att på ett bra pedagogiskt samtal med barnen behövs ett bra förhållningssätt hos örskolläraren där de har förmågan att balansera sitt sätt att bemöta barnen utifrån en dominans de har som vuxna och den tid som finns i verksamheten.

Syfte: Att belysa faktorer i bemötandet från vårdpersonal som är gynnsamma i vården av patienter med kronisk smärta. Teoretisk referensram: Smärta är en subjektiv upplevelse påverkad av patientens kontext. Maslows behovsteori har använts som referens till vilka behov patienter måste få tillgodosedda för att kunna uppnå välbefinnande, uppleva hälsa och livskvalitet. Erikssons omvårdnadsteori om lidande har använts för att ge en djupare bild av smärtans komplexitet.  Metod: Denna studie är utformad som en systematisk litteraturstudie. Urvalet inkluderade alla patienter med kronisk smärtproblematik utan hänsyn till bakomliggande orsaker.  Resultat: Patienter med kronisk smärta uppger fem områden; kunskap skapar trygghet, smärtbekräftelse, vikten av en fungerande vårdkedja, patientens ställföreträdare, subjektiva upplevelser som utgångspunkt för smärtbehandling som betydelsefulla i deras vårdkontakter. Patienter upplever att det centrala är att få sin smärta accepterad för en fungerande vård. Slutsats: Resultatet påvisar vikten av att patienten känner sig bekräftad och trodd på av vårdpersonalen i sin smärtredogörelse. Om patienten upplever en känsla av misstrohet från vårdpersonalen kan svårigheter uppstå i kommunikationen mellan patient och vårdpersonal vilket kan resultera i att patienten inte får adekvat smärtlindring. Då smärtan är en subjektiv upplevelse kan patienten uppleva svårigheter att förmedla sin smärtsituation vilket ställer krav på sjuksköterskans lyhördhet.

Antalet äldre personer ökar vilket leder till att antalet äldre med höftfrakturer kommer att öka. Som patientgrupp är de ofta i en utsatt situation när de är inneliggande på sjukhus med sin multisjukhet och sårbarhet. Syftet med studien var att beskriva äldre personers upplevelse av att ha vårdats på en ortopedavdelning för höftfraktur. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. De flesta informanter upplevde vårdtiden som positiv. Det fanns saker som informanterna upplevde som lite mindre bra men det påverkade för det mesta inte upplevelsen av själva vårdtiden. Informanterna upplevde ett trevligt bemötande från personalen och en hemtrevlig miljö på avdelningen. Gällande hjälpsamheten från personalen var upplevelserna lite olika men överlag var informanterna nöjda med hjälpen de fått från personalen. Det som upplevdes som mindre bra på avdelningen var framför allt väntan på hjälp. Informanterna upplevde att de fick vänta ganska länge innan personalen kom och hjälpte dem. De flesta informanter upplevde i den här studien vårdtiden som positiv. För att kunna ge de äldre en sådan god vård som möjligt är det viktigt att de äldres upplevelser kommer fram. Därför anser författaren att det är viktigt med fortsatt forskning inom detta område. Nyckelord:

No description available.

Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård. Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna. Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde vården samt bemötandet ifrån personalen som mestadels positivt. Slutsats: Att drabbas av en hjärtinfarkt var en livsomvälvande händelse för kvinnorna. Det är viktigt att det fortsätter att uppmärksammas och medvetandegörs att kvinnors symtom på hjärtinfarkt ofta är atypiska för att de som drabbas snabbt ska komma under vård och behandling.

Bakgrund:Fetma är ett ökande problem i västvärlden, varje år dör 2,8 miljoner människor världen över till följd av fetma. Fetma bemöts med fördomar och diskriminering i alla delar av samhället och även inom hälso- och sjukvården finns dessa attityder. Syfte:Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda och bemöta patienter med fetma. Metod:Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av intervjutexter. Intervjuerna gjordes med sjuksköterskor som arbetar med patienter som ska opereras för fetma. I analysen framkom sex kategorier och två teman rörande vårdande och bemötande. Resultat:Resultatet visade att sjuksköterskrna inte upplevde den fysiska vården som tung eftersom omvårdnadsinsatserna var få och patienterna själva skötte sin egenvård. Gällande bemötande hade sjuksköterskorna olika inställning till patient, tid och situation. De hade ett individualiserat bemötande och ett grupporienterat bemötande samt olika förhållningssätt privat och professionellt. Sjuksköterskorna beskrev att bemötandet blev lidande på grund av tidsbrist. Även okunskap påverkade bemötandet. Slutsats:För att vårdandet och bemötandet ska bli så bra som möjligt är det av vikt att sjuksköterskorna bemöter patienterna som individer samt reflekterar över deras individuella behov.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar med självskadebeteende upplever bemötandet från vårdpersonalen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt där sju kvalitativa vetenskapliga artiklar samt en kvantitativ vetenskaplig artikel användes. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, Psyc INFO och CINAHL Resultat: Resultatet av denna studie visade på att de flesta av ungdomarna med självskadebeteende inte sökte vård då de antingen var rädda för att förvärra sina problem eller för att de inte visste vart de skulle vända sig. De valde att i första hand söka hjälp hos sina vänner. Resultatet visade på tre kategorier. Dessa var: rädsla för vården, negativa upplevelser av bemötandet och positiva upplevelser av bemötandet. I resultatet framkom att av de som sökte hjälp inom sjukvården kände sig många missnöjda. Dessa ungdomar upplevde att det största problemet under vårdtiden var negativa attityder och dåligt bemötande från personalen. De ungdomar som tagit överdoser var övervägande positiva till det bemötande och den vård de fått till skillnad från de som inte tagit överdoser. Slutsats: Studien visade att ungdomar inte söker hjälp av sjukvården för sitt självskadebeteende då de är rädda för att deras problem ska förvärras eller att de inte ska bli förstådda eller tagna på allvar. De som ändå söker hjälp upplever att de får en annan hjälp än den de önskar.

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att de ska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metoden som använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre på yrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet. Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör det skapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas med entusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass. Detta ställer höga krav och ett stort engagemang av lärarens och dennes profession. En positiv människosyn där eleven blir sedd och bekräftad i en god kommunikation mellan lärare och elev är en bra grundsten för att eleven ska uppnå motivation. Resultatet av undersökningen visar att läraren har betydelse för elevens motivation, både lärarens egenskaper och dess pedagogik har en påvisad betydelse. Detta material är begränsat och arbetet relativt litet vilket gör att en sådan slutsats inte går att dra utifrån det här arbetet.

Sexuella övergrepp är det mest integritetskränkande brottet som en människa kan utsättas för. Sjuksköterskor kommer att stöta på patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp eftersom det är ett växande samhällsproblem. Syftet med litteraturstudien var att belysa vanliga reaktioner samt sjuksköterskans förhållningssätt till vuxna individer som blivit utsatta för sexuella övergrepp. Resultatet delades in i tre teman: reaktioner, sjuksköterskans förhållningssätt och att komma tillbaka efter sexuella övergrepp. Alla människor är olika och får olika reaktioner, dock är de vanligaste reaktionerna efter sexuella övergrepp att känna skam och skuld, ångest och flashbacks. I värsta fall kan drabbade personen utveckla posttraumatiskt stressyndrom. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en god relation till patienten och våga ställa frågor vid misstanke om sexuella övergrepp för att kunna ge en så god vård som möjligt. Att komma tillbaka efter sexuella övergrepp är en lång resa och alla har olika sätt att bearbeta händelsen på. Bearbetningen börjar när patienten har accepterat händelsen och det sker i olika takt. Forskning inom detta område behövs för att på bästa sätt kunna bemöta och hjälpa patienter som blivit utsatta för sexuella övergrepp, även mer utbildning i sjuksköterskeprogrammet efterfrågas.