<p>Patienter med cancer har behov av individuellt stöd i samband med den förändring av livssituationen som ett cancer besked innebär. Vårdpersonalen tillbringar en stor del av sin arbetstid tillsammans med patienten och bör därför vara medveten om vilka beteenden som patienten identifierar som ett bra bemötande. Studiens syfte var att beskriva cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande och dess betydelse för patientens välbefinnande. Metoden för denna uppsats var en litteraturstudie. Litteratursökningen gjordes i databaserna CINAHL och Medline och resulterade i 10 vetenskapliga artiklar. Dessa har bearbetats och granskats för att identifiera vetenskaplighet samt relevans i förhållande till studiens syfte. Studiens resultat visade på fyra kategorier som beskriver patientens upplevelse av vårdpersonalens bemötande; Upplevelsen av att bli bemött som en unik individ, Upplevelsen av ett professionellt bemötande, Upplevelsen av en äkta relation med vårdpersonal samt Upplevelsen av bemötandets betydelse för välbefinnande. Resultatet visade att cancerpatientens upplevelser av vårdpersonalens bemötande som respektfullt, professionellt och genuint, hade betydelse för känslan av välbefinnande.</p>

<p>The main purpose with this study was to get an insight in how to best be able to help children with language difficulties, and learn to see those who are in need of extra help and attention.</p><p>The study is the result of three separate interviews with a speech therapist, a preschool teacher, and a teacher for children with special needs. The other information that my study is built on comes from books.</p><p>The answers that I got from the interviews questions, have I built my discussions from.</p><p>Since I only have done three interviews, can´t I do any general conclusions, from my findings.</p><p>The answers that I got shows that it`s not always the same answers from the speech therapist, preschool teacher and the teacher for children with special needs, are the same. But most of the answers had a similar conclusion. The most important finding in my study, which also the literature agrees with, is that. It´s always important to read out loud to the children.</p><p>Keywords: language difficulties, exertion, learning to speech and communication.</p> / <p>Huvudsyftet med studien var att få en inblick i hur man på bästa sätt ska kunna hjälpa barn som har språksvårigheter, att man även ska kunna lära sig hur man kan se på barn som behöver extra hjälp.</p><p>Studien har kommit fram genom att jag har gjort intervjuer med en logoped, en förskolelärare och en speciallärare som på olika sätt har kontakt med barn som har språksvårigheter. Den övriga informationen som jag har tagit med i mitt arbete har bestått av böcker.</p><p>Genom svaren som jag har fått på mina intervjufrågor har jag byggt min diskussion utifrån. Eftersom att jag bara har gjort tre intervjuer så kan man inte dra någon generell slutsats i mina svar som jag fick på frågorna.</p><p>Svaren som jag fick på mina frågor visar att det är inte alltid som logoped, förskolelärare och specialpedagoger tycker lika. Fast på de flesta frågorna stämde svaren någorlunda överrens. Det viktigaste som jag fick fram i min undersökning som även stämde in på vad litteratur sade, var att det är alltid bra att läsa högt för barnen.</p><p>Nyckelord: språksvårigheter, bemötande, språkutveckling och kommunikation.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka hur patienterna på Mag-tarmmottagningen i Enköping definierade bemötande, hur de upplevde att de blivit bemötta av vårdpersonalen och vilka faktorer som var betydande för hur bemötandet upplevdes. Studien har en explorativ design med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer hölls med nio patienter. Datainsamlingen pågick under tre veckors tid och intervjuerna med deltagarna genomfördes dels på plats på mottagningen och dels via telefon. Resultatet visade att deltagarna definierade ett gott bemötande som att vårdpersonalen var lyhörda, hade en social kompetens samt att personalen visade att de hade tid för dem och att de kunde hjälpa dem snabbt och effektivt. Samtliga studiedeltagare uppgav att de upplevde att de fått ett positivt bemötande av vårdpersonalen. Flera faktorer spelade en roll i hur de upplevde bemötandet, såsom: individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Slutsats: Studiedeltagarna är tillfredställda med det bemötande de fått av personalen på mag-tarmmottagningen och faktorer som haft betydelse för detta bemötande var individanpassad vård, information, kontinuitet, kunskap, social kompetens, stress och trygghet. Bemötande är ett komplext begrepp och det är viktigt att vårdpersonalen har förmågan att anpassa sig till patientens individuella behov för att ett bra bemötande och en god vård ska kunna uppnås.</p>

<p> </p><p><strong>Sammanfattning</strong></p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Syftet är att undersöka hur partnern/närmast anhörig uppfattar personalens bemötande, information om rutiner och barnaskötsel samt hur delaktiga de känner sig i barnets omvårdnad under sin vistelse på familje-BB i en mellanstor stad i Sverige.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p>Denna uppsats baseras på en deskriptiv enkätstudie som genomfördes under kalenderveckorna 6-10 år 2009 på familje-BBs återbesöksmottagning. 60 enkäter delades ut och 58 samlades in. Dessa enkäter analyserades sedan kvantitativt med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Tillföljande kommentarer bearbetades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Papporna i studien var generellt sett nöjda med sin vistelse på avdelningen. Några större skillnader kunde inte relateras till ålder, utbildning, antal barn eller om pappan sov kvar på avdelningen. Av kommentarerna att döma var papporna ofta nöjda med personalens kompetens och omtänksamhet, medan de tyckte mindre bra om avdelningsmiljön och maten som serverades. Resultaten stämmer till stor del överens med mammornas upplevelser i tidigare studier.</p><p> </p><p><strong>Slutsats </strong></p><p>De nyblivna papporna på familje-BB får god vård men skulle behöva mer information om hur de ska sköta barnet. Personalen bör i större utsträckning uppmärksamma och tillgodose pappornas behov.</p><p> </p> / <p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Aim </strong></p><p>The aim was to investigate what the father thinks of the staff’s treatment, the information about childcare, routines at the ward and how accessorial they feel in the nursing care of the baby during their stay at the post-natal ward 96E at Uppsala University Hospital, Sweden.</p><p> </p><p><strong>Method</strong></p><p>A descriptive questionnaire study that took place during calendar week 6-10 in 2009, at the post-natal revisit surgery at Uppsala University Hospital. 60 questionnaires were handed out and 58 were returned. These were analysed in the statistic programme SPSS.  The comments that followed were analyzed by content.</p><p><strong></strong></p><p><strong>Results </strong></p><p>The fathers in the study are in general pleased with their stay at the ward. No big differences related to age, education, number of children or if the father spent the night at the ward, can be seen. According to the comments, the fathers were satisfied with the staff’s qualification and consideration, but they did not like the environment at the ward or the food that was served during their stay. These results are consistent with the mothers’ experiences in an earlier study.</p><p> </p><p><strong>Conclusions </strong></p><p>The fathers at the post-natal ward are getting good care but would need more information regarding how to nurse the baby. The staff should in greater demand emphasize and supply the needs of the fathers.</p></p>

<p><strong>Aim: </strong>The aim of this study is to examine roma women´s experiences of health professionals’ attitudes towards them in Swedish health care. <strong>Method:</strong> Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis. <strong>Results:</strong> Many of the Roma women have experienced a good response when they were in contact with the Swedish health care. A good response involves commitment and respect for the individual and the cultural group. However, half of respondents have experienced prejudiced behavior from health professionals. These women associate this behavior by health professionals with their traditional clothes. When health professionals do not possess enough knowledge it is esay to experiance irritation and misunderstanding say several of the women. <strong>Conclusion:</strong> Half of the Roma women have experienced a good response from professionals in the Swedish health care. Women dressed in traditional clothes felt that they been treated worse and more discriminated against than women without these clothes.</p>

Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter. Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats. Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem. Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.

BAKGRUND: Att vara sjuksköterska innebär att ha kunskap om medicinska frågor såväl som om omvårdnadsvetenskap. Omvårdnad handlar bland annat om att bemöta patienter på ett korrekt sätt, för att undvika att ett vårdlidande uppstår för patienter. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta patienter på ett sätt som av dem upplevs som bra behöver sjuksköterskor känna till hur patienter uppfattar deras bemötande. SYFTE: Att belysa patienters upplevelser av sjuksköterskors bemötande vid vård på sjukhus. METOD: Litteraturöversikt enligt Friberg (2006), där 14 artiklar har analyserats. RESULTAT: Resultatet indelas i fem teman: Bemötandets betydelse för patienter, Humorns betydelse för patienter, Patienters behov av kommunikation och information, Patienters behov av bekräftelse samt Faktorer som påverkar patienters förtroende för sjuksköterskor. KONKLUSION: Resultatet visar hur patienter upplevde det att befinna sig i en omvårdnadssituation och vad de lägger i begreppet bemötande. Det kan användas som en upplysning och en påminnelse till sjuksköterskor som dagligen möter människor/patienter i arbetet. Kunskapen som studien bidragit med kan användas för att förbättra vårdrelationer mellan patienter och sjuksköterskor i praktiken vilket ger bättre omvårdnadskvalitet. / BACKGROUND: Being a nurse requires medical knowledge as well as knowledge about nursing science. Nursing is among other things about how to respond to patients in a proper manner to avoid unnecessary suffering in the care. For nurses to be able to respond to patients in a way that the patients experience as good the nurses have to know how the patients experience the approach. AIM: To illustrate how the patients who are receiving hospital treatment experience the care of nurses. METHOD: Literature overview as described by Friberg (2006), where 14 articles were analyzed. RESULT: The result is divided into five themes: The importance of the encounter for patients, The significance of humor, Patients´ need for communication and information, The need for acknowledgement/confirmation, and Factors that affect patients trust in nurses. CONCLUSION: The result shows how patients experience the nursing situation and what their notion of a good approach is. The result can be used as evidence of the importance of the quality of the nursing and is urgent knowledge to nurses who daily meet patients at work. The knowledge that the study has contributed with can be used to improve the care relationship between patients and nurses in practice.

Genom Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, kan människor med funktionshinder söka insatsen daglig verksamhet. Vid införandet av lagen uttrycktes oro för kommunala skillnader i kvalitet och kvantitet. Syftet med föreliggande studie har varit att jämföra hur verkställigheten av den dagliga verksamheten i två kommuner svarar upp mot LSS-lagstiftningens intentioner beträffande inflytande, medbestämmande, självbestämmande och individuell anpassning. Syftet har också varit att belysa hur lagens intentioner uppfylls ur ett individuellt bemötandeperspektiv. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med två arbetskonsulter samt en enhetschef som i mötet med brukare kartlägger och dokumenterar brukarens behov och önskemål inför val av arbetsplats och arbetsuppgifter. Efter transkribering har intervjumaterialet analyserats utifrån en analysmodell med deskriptiva och latenta delar. Likheter och skillnader framträdde inom samtliga områden av lagens intentioner som varit föremål för studien. Resultatet visade att självbestämmande var det som utmärkte sig när det gällde svårigheter att arbeta utifrån lagens intentioner i kommunerna.

Syftet med denna C-uppsats har varit att belysa bemötandet av flickor med självskadebeteende. Utifrån litteraturen har det varit svårt att studera vårt ämne, eftersom det har gjorts få undersökningar kring problematiken och det har varit svårt att finna en självklar definition på det vi har studerat. Undersökningen är en kvalitativ studie med intervjuer som metod. Resultatet som framgick av intervjupersonerna visade att bemötandet har en stor betydelse för unga flickor med ett självskadebeteende. Behandlarnas bemötande kunde se olika ut beroende av personligheten, erfarenheter, utbildning samt hur man arbetade på arbetsplatsen. Utifrån litteraturen och den tidigare forskningen kunde man se att psykisk ohälsa har ökat, speciellt bland unga kvinnor. Vi valde att ha med kända teoretiker med kunskap om empati, intersubjektivitet och om behandlingssynsätt som är en del av bemötandet. Resultatet är problematiserat med hjälp av dessa teoretiska utgångspunkter.

Integreringen av utvecklingsstörda personer i samhället, har resulterat i att vården i större utsträckning än tidigare möter personer med detta funktionshinder. Finns det problem som kan uppstå i bemötandet av patienter med utvecklingsstörning som inte finns hos övriga patienter? Syftet med denna uppsats var att belysa bemötandet av patienter med utvecklingsstörning i vården. Uppsatsen är utförd som en litteraturstudie, och är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkom av artiklarna var en genomgående problematik kring kommunikationen mellan vårdpersonalen och patienter med utvecklingsstörning. Problemen med kommunikationen ansågs bero på kunskapsbrist hos vårdpersonalen, gällande funktionshindret utvecklingsstörning. Patienter med utvecklingsstörning kommer från början i ett underläge då inte kommunikationen fungerar. För att underlätta för vårdpersonalen och patienten med utvecklingsstörning i kommunikationen är det viktigt att mötet får ta tid. Att lära känna patienten med utvecklingsstörning underlättar bemötandet och kommunikationen. Ett bra bemötande ökar förståelsen för den sjukdom som patienten sökt vård för samt för insatt behandling. Detta leder till ökad autonomi för patienten med utvecklingsstörning.