Syftet med vår uppsats är att lyfta fram och få en bild av pedagogers bemötande av barn som har olika former av koncentrationssvårigheter men som inte har en diagnos. Detta har vi gjort genom en jämförande studie mellan 10 pedagoger i förskolan respektive 13 pedagoger i skolan. Vi har använt oss av frågeformulär med öppna frågor, likt intervjufrågor.Undersökningen är kopplad till våra arbetsplatser, då vi hoppas att vår forskning kommer att fungera som ett utvecklingsarbete inom våra verksamheter.Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att det finns betydligt fler likheter än skillnader i sättet att bemöta barn med koncentrationssvårigheter på inom de olika verksamheterna som t.ex. att utgå ifrån varje barns förutsättningar och behov. Skillnaderna hittade vi i resultatet kring den fysiska och sociala miljön. Skolan kom med mer individuella, konkreta lösningar för varje enskild elev medan förskolan svarade mer grupprelaterat.

I denna studie ämnar jag skapa förståelse för samt bidra med kunskap om hur några ungdomar som är eller tidigare varit elever vid ett av landets Riksgymnasier för rörelsehindrade resonerar om utbildning och planer för framtiden. Den svenska arbetsmarknaden och utbildningsmarknaden har under ett antal år förändrats avsevärt. Detta har fått följden att elever på gymnasiet idag uppmanas att söka sig vidare till universitet och högskolor efter avslutade gymnasiestudier. En förutsättning för att eleverna ska kunna navigera och orientera sig samt skapa strategier för framtiden är att besitter eleverna någon form av kapital. Den här studien tar sin utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalteoretiska perspektiv. Studiens metodologiska utgångspunkt är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien bygger på intervjuer med totalt sex informanter som går eller har gått vid ett av landets Riksgymnasier för rörelsehindrade. Studien undersöker hur deras förhållningsätt till eftergymnasiala studier kan förstås. Den forskning som presenteras i uppsatsens avsnitt om tidigare forskning behandlar, skolsituationer för elever med olika funktionsnedsättningar.  De viktigaste resultaten i studien är att de som valt att studera vidare efter studierna vid Riksgymnasiet har haft en drivkraft att hjälpa andra som utgångspunkt när de gör val av vidare studier. Detta kan förstås mot bakgrund av att informanterna har med sig erfarenheter som följd av deras funktionsnedsättningar som påverkat att informanterna vill hjälpa andra i liknande situationer.  Studiens resultat visar vidare att de informanter som har akademiska föräldrar ser det som en självklarhet att studera vidare efter studierna vid riksgymnasiet. Det råder en avsevärd skillnad mellan de elever som har akademiska föräldrar och de som saknar detta i fråga om förhållningsätt till vidare studier och framtidsplaner efter studierna vid riksgymnasiet

AbstractEtel Fredriksson och Elin Friman (2010) De första mötena på dagen, en studie om möten mellan pedagoger och barn i förskolans hall.Undersökningens syfte är att genom ett genusperspektiv synliggöra pedagogernas bemötande gentemot barnen, samt deras tankar om detta. Frågeställningarna är, hur bemöter pedagogerna barnen vid ankomst till förskolan? Samt, hur tänker pedagoger kring bemötandet av barn vid ankomst till förskolan?Studien bygger på material från intervjuer med tre pedagoger samt observationer av 12 barn mellan cirka ett och fyra år på en förskola i södra Sverige. I texten används material från fem observationstillfällen och från tre intervjuer som är genomförda på förskolan. Centrala slutsatser är att pedagogerna lägger stor vikt vid barnens personligheter och att pedagogerna tycker det är viktigt att de har ett positivt beteende i mötet med barnen. Några nyckelord är bemötande, genus, individuallitet och interaktion.

Sverige har tagit emot massor av flyktingar varav många av dessa är familjer, men även ensamkommande barn. Barnfamiljerna har blivit erbjudna förskoleplatser i mån av plats. Trycket är högt och det är många barn som väntar i kö. De som fått plats får tar del av hur den svenska förskolan fungerar och dess verksamhet. Studien som är gjord på en förskola i Skåne har studerat hur förskolan mottager flyktingbarnen. Studien utgår från intervjuer som görs på förskolan där frågor ställts och pedagogerna svarar. Pedagogerna finns nära till hands på bästa möjliga sätt, de är som ett nav för familjerna där man försöker besvara frågor mellan himmel och jord. Många av barnen har familjemedlemmar kvar i hemlandet vilket gör att pedagogerna blir ett fysiskt stöd genom närhet och omsorg för de behövande barnen. Studien analyserar pedagogernas upplevelser och berättar hur pedagogerna gör för att hjälpa barnen att komma på rätt spår , från introduktionsförskola till en vanlig förskola. / Sweden has received plenty of refugees, of which many of these are families, but also unaccompanied children. Children's families have been offered pre-school places subject to availability. The pressure is high and there are many children waiting in line. The receiving site must take note of how the Swedish preschool works and its activities. The study is made in a kindergarten in southern Sweden have been studying how preschool receives refugee children. The study is based on interviews conducted at the preschool where the questions asked and the teachers responsible. Educators are close at hand in the best possible way, they are like a hub for families where one tries to answer questions between heaven and earth. Many of the children have family members left at home, which means that teachers will be physically supported by the closeness and care for the needy children. The study analyzes the teachers' experiences and tells how educators are doing to help kids get on track, from the introduction kindergarten to a regular kindergarten

Grundtanken med examensarbetet har varit att genom kvalitativa intervjuer ta reda på om ett betyg i service och bemötande är aktuellt och efterfrågat inom hotell- och restaurangbranschen och vad införandet av ett sådant betyg skulle tänkas få för konsekvenser för eleven. Vidare belyses vikten av en god attityd i servicebranschen, en egenskap som värderas väldigt högt och ställa detta i kontrast till skolan och hur lärare och handledare arbetar för att stimulera en positiv social utveckling hos eleven.Jag valde att intervjua fyra yrkeslärare på hotell och restaurangprogrammet i en större stad och tre APU-handledare på tre skilda hotell i staden. Gemensamt för lärarna och APU-handledarna är gedigna branschkunskaper och aktivt arbete med elever/praktikanter i flera år.Undersökningen visar att lärare och APU-handledare är positivt inställda till ett betyg i service och bemötande, men reservationer finns angående vem som har behörighet att sätta betyget samt vem som ska få ta del av betyget. Forskningen tyder på att betyget i service och bemötande inte bör visas för APU-handledare före praktikperiodens start då det kan skada elevens självkänsla.APU=arbetsplatsförlagd undervisning

Att vara tvungen att lämna sitt land innebär för de flesta människor ett stort trauma. Resan till ett nytt och annorlunda liv innebär alltid förluster. Att börja om i en ny kultur, uppleva kulturkrockar och lära sig språk i ett nytt land är inte helt lätt. Här har skolan en stor uppgift både med utbildning och med integrering i det svenska samhället. Det första mötet med den svenska skolan får de vuxna genom SFI(svenska för invandrare). En del av dessa vuxna invandrare söker omvårdnadsprogrammet på Komvux. Hur gick det för dessa under skoltiden och framför allt efter? För att ta reda på detta fick elever som gått utbildningen i en kommun i Småland 2004-2007 svara på en enkät. Enkäten innehöll frågor om bemötande under utbildningen, på APU-platserna (Arbetsplatsförlagd utbildning. I uppsatsen kommer härefter förkortningen APU att användas), samt frågor hur arbetssituationen ser ut idag. Alla före detta invandrarelever ställde upp och svarade på enkäten. Resultatet blev över förväntan. Största delen har idag tillsvidareanställningar eller längre vikariat. Endast två uppgav att de inte arbetar inom vården idag. Utbildningen hjälpte både till med att få ett arbete och att lättare integreras i det svenska samhället.

AbstractTitel: Viktiga vardagsmöten - om pedagogens yrkesetiska ansvar i mötet med förskolebarnen. (Important everyday encounters - Teachers Ethical Responsibilities during contact with Preschool children.)Författare: Anette NilssonBakgrund: Fokuserar på ”det nära” mötet med barnet, ansvaret i yrkesrollen, i vilka situationer pedagogen kan ställas inför val som utgör etiska dilemman, samt om betydelsen av den vuxnes personliga erfarenhet som redskap i förskolevardagen. Dessutom tas upp vad som är skrivet i styrdokument och i lärares yrkesetiska regler.Problemområdet: Etik och ansvar i mötet med förskolebarnenSyfte: Att undersöka hur pedagogerna tänker om etik, etisk och professionellt ansvar, om viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen samt om betydelsen av tidigare erfarenheter.Frågeställningar: Vad anser pedagogen vara viktigt i bemötandet av barnen? Hur tänker pedagogen om professionellt respektive privat ansvar? Vilka etiska konflikter/dilemman uppfattar pedagogen som svåra? Hur beskriver pedagogen förhållandet mellan egna erfarenheter (bakåt i livet) och sitt handlande i vardagen i verksamheten på förskolan?Metod: Intervjuer med förskollärare i två steg - en skriftlig och en med hjälp av ljudupptagning. Förskollärarna var från början elva till antalet, alla kvinnor, varav två föll bort.Undersökningens genomförande: Intervjuer med de tillfrågade pedagogerna – en skriftlig och en ljudupptagning.Resultatsammanfattning:oInformanterna ansåg att viktiga faktorer i mötet med barnen i vardagen är lyhördhet och att ”se” barnet.oPedagogerna ger som exempel på etiska dilemman, situationer av gränssättande art. Som vid konflikter, vid matsituationer, när de upplever gräns för kränkning av barns integritet.oSom exempel på pedagogernas tankar om professionellt ges både hänvisning till Lpfö 98, som vardagsverktyg, och till vikten av att förmedla trygghet och omsorg speciellt i de nära relationerna med de yngsta barnen. oPedagogernas spegling av erfarenheters betydelse i vardagen präglas av enighet. De ger exempel av olika slag – både negativa, att undvika och positiva, att använda som redskap.Nyckelord: bemötande, etik, etiska dilemman, integritet, kränkning, professionell, yrkesetik. / Important everday encounters-Teachers Etichal Responsivilities during contact with Pre-school children.

Syftet med denna studie är att studera om pedagoger bemöter flickor och pojkar lika eller olika på en förskola. Frågeställningarna till detta syfte är följande: Hur bemöter pedagoger pojkar respektive flickor? Hur talar pedagoger med pojkar och flickor på förskolan? Hur arbetar pedagogerna på förskolan ur ett genusperspektiv i den vardagliga verksamheten? Teorier som ingår i studien är bland annat bemötande; hur pedagoger och andra vuxna bemöter barn i och utanför förskolan, genus och genusarbete i förskolan och olika genusbegrepp tas även upp. Studien har gjorts på en förskola där pedagoger har intervjuats och observerats i deras möte med barnen på förskolan. Resultatet av denna studie kan sammanfattas med att pedagogerna själva på den aktuella förskolan anser att de bemöter pojkar och flickor lika men att de ändå kan bli bättre med att arbeta med det i deras verksamhet. Det som kunde urskiljas genom observationerna var att pedagogerna ibland bemötte barnen lika oavsett kön men ibland bemöttes de utifrån könstereotypiska förhållningssätt.

Detta examensarbete handlar om pedagogers syn på hur de bemöter barn. Vi ville ta reda på om pedagoger bemöter alla barn lika. Vi ville även se om pedagogerna bemöter barnen i den dagliga verksamheten som de säger att de gör. Vår förhoppning var att pedagogerna bemöter barnen på det sätt som de säger att de gör. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och gjort observationer vid ett flertal tillfällen. Vi har valt att använda oss av ett barnperspektiv, då det är pedagogernas syn på bemötandet av barn, som undersöks. Vårt resultat visar att pedagogerna bemöter barn olika. Detta gör pedagogerna för att alla barn har olika behov, därför utgår de från den enskilda individen när de bemöter barnen i den dagliga verksamheten. Resultatet visar även att pedagogerna inte gör som de säger att de gör. För att bemöta ett barn krävs respekt från alla parter, att man har ett bra förhållningssätt och att man är demokratisk samtidigt som människovärdet är otroligt viktigt.

Under de tre år som jag har studerat till studie- och yrkesvägledare har bemötandet löpt som en röd tråd genom kurslitteraturen. Syftet med det här arbetet är att studera vilka strategier i bemötandet av klienter som Studie- och yrkesvägledare i arbete följer, samt vilka teorier och modeller deras strategier är baserade på. Vad är lämpligt bemötande i vägledningssammanhang? Genom intervjuer och observationer med studie- och yrkesvägledare har jag försökt skapa en bild av vilka strategier vägledare använder när de möter en klient. Sju teman har växt fram under utbildningens gång, empati, respekt, kroppsspråk, språk, samtalsmetodik, deltagande och värme samt rummet. De här temana beskrivs i vägledningsarbetet som viktiga element i bemötandet av klienten. Både de vägledare som jag har intervjuat och den litteratur i ämnet som jag läst styrker temanas betydelse i det professionella bemötandet. De teoretiker och modellmakare som återfinns i det här arbetet är bland annat Norman E Amundson, Gunnel Lindh, Gerard Egan och Johan Asplund. Resultatet av min undersökning visar att de vägledare jag har mött lägger stor vikt vid bemötandet. Det som vägledarna anser vara lämpligt bemötande är att man visar sig intresserad, tar sig tid för klienten och får honom/henne att känna sig välkommen. Att lyssna på vad klienten säger och inte värdera det sagda och vara respektfull och seriös i sitt bemötande är andra viktiga faktorer, anser vägledarna.