Hemlösa personer har sämre hälsa och ett större vårdbehov än befolkningen i allmänhet. Vårdpersonal kan uppleva vård av hemlösa personer som utmanandeoch frustrerande och tidigare forskning har visat att vårdpersonal har fördomar om hemlösa personer och deras livsstil. Syftet var att beskriva vuxna hemlösa personers upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. En litteraturstudie med 14 kvalitativa studier viaPubMed och CINAHL. Dataanalyserades medinnehållsanalys och fyrakategorier identifierandes: Sociala roller,Möten utan medkänsla,Likvärdiga mötenoch Positiva upplevelser. De hemlösa personerna upplevde att vårdpersonal bemötte dem på ett bristfälligt sätt. Bemötandet upplevdes vara oempatiskt, respektlöst och diskriminerande. Det fanns även enstaka exempel på bemötande där personalen upplevdes vara omtänksam, förstående och behandlade dem som individer. Ett bristfälligt bemötande skapade misstro mot vårdpersonal hos de hemlösa personerna och ledde till en ovilja att söka vård i framtiden. Resultatet visade att erfarenheter av bristfälligt bemötande kan utgöra en barriär för att söka vård för hemlösa personer. Vidare visade resultatet på ett behov av att öka den etiska medvetenheten och kompetensen inom vården samt vikten av att det finns tillräckligt med resurser inom vården för att personalen skall ha ork och tid att etablera positiva vårdmöten.

Bakgrund. Humant immunbristvirus (hiv) är en viktig hälsofråga och mer än 32 miljoner människor har avlidit av sjukdomen. Trots god behandling ser människor hiv som en dödlig sjukdom. Personer med hiv anses även vara en riskgrupp för stigmatisering. Upplevelser av stigmatisering och diskriminering bidrar till att personer med hiv undviker att söka vård. Vårdpersonal har en betydelsefull roll för de som drabbats av sjukdomen. De ska ha rätt kunskap och kunna ge individanpassad information. Syfte. Syftet med studien var att beskriva hur personer med hiv upplever bemötande från vårdpersonal. Metod. Litteraturstudien har en beskrivande design. Artiklarna söktes i PubMed och Cinahl. Totalt inkluderades 12 artiklar i resultatet. Huvudresultat. Huvudteman som identifieras är positiva och negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal och subteman är stöd, jämlik vård, stigmatisering, diskriminering, brist på information, bristande konfidentialitet, försenad och nekad vård, överdrivna försiktighetsåtgärder samt kunskapsbrist. En del beskrev en stöttande och jämlik vård medan flera upplevde stigmatisering, diskriminering och bristande kunskap hos vårdpersonal. Ett dåligt bemötande bidrog till låg självkänsla, stress och hopplöshet. Slutsats. Studien visar att det i hög grad förekommer negativa upplevelser av bemötande från vårdpersonal. Således behövs ökad kunskap om sjukdomen som kan förändra attityder gentemot personer med hiv.

Bakgrund: Anorexia nervosa och bulimia nervosa är de två vanligaste ätstörningsdiagnoserna. Gemensamt grundar de sig i en rubbad kroppsuppfattning. Sjukdomarna orsakar både psykiska och somatiska besvär vilket gör att sjuksköterskor inom alla vårdområden behöver ha goda kunskaper gällande mötet med patientgruppen. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska och beskriva upplevelserna som vuxna patienter med ätstörning erfar i mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och kvalitativ ansats. Studiens resultat baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed, CINAHL eller psycINFO. Resultat: Tre huvudteman framkom kontroll, personcentrerad vård och trygghet och tillit. Motivationen till fortsatt vård minskade när patienterna upplevde tvång och brist på kontroll i behandlingen. Personcentrerad vård i form av delaktighet var av stor betydelse för patienternas upplevelse. Att bli sedd som en diagnos istället för en egen individ orsakade oro, frustration och minskad motivation. Negativ attityd från vårdpersonalen förstärkte patienternas oro och försämrade relationen mellan de två parterna. Kunnig och erfaren vårdpersonal ingav en känsla av trygghet och tillit hos patienterna. Slutsats: Mötet mellan patient och vårdpersonal är en ömtålig situation och upplevelsen av det påverkas av en mängd faktorer. Vården och bemötandet måste personcentreras då alla människor har olika behov och preferenser gällande behandlingen. Patienten behöver uppleva autonomi för att mötet ska upplevas så positivt som möjligt. / Background: Eating disorder include a number of disease states. Anorexia nervosa and bulimia nervosa are the two most common diagnoses. The common denominator for the two is that they are based on a disturbed body perception. Eating disorders causes both psychological and somatic disorders, which means that nurses in all areas need to have the skills and knowledge regarding the encounter with these patients. Purpose: The purpose of this study was to explore and describe the experiences of adult patients with eating disorders experience whilst meeting with health care professionals. Method: A literature review with descriptive design and qualitative approach. The findings of the study were based on 11 original articles from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. Findings: Three main themes emerged control, person centered care and safety and trust The motivation for continued care decreased when the patients felt forced into treatment and a lack of control. Person centered care in terms of active participation played a big part for the patient’s experience. To be seen as a diagnosis instead of as an individual created anxiety, frustration and decreasing motivation. Negative attitude from healthcare professionals increased the patient’s anxiety and deteriorated the relationship between the two. Healthcare professionals with good knowledge and great experience about the disease created a feeling of safety and trust among the patients. Conclusion: The meeting between the patient and the staff is a delicate situation which experience is influenced by a number of factors. The care and the treatment needs to be person centered since every human has different needs and preferences regarding the treatment. The patient’s autonomy needs to be respected in order for the experience to be perceived as positive as possible.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 55 000 personer med ett substansmissbruk och cirka 45 000 personer med ett narkotikaklassat läkemedelsmissbruk under 2019. Sjuksköterskan ska kunna bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. När sjuksköterskan förhåller sig till ett öppet sinne och följsamhet möjliggör det att personen bakom substansmissbruket kan uppmärksammas. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta personer med substansmissbruk inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier samt subkategorier. Den första kategorin var förhållningssättets olika dimensioner med subkategorierna personen bakom substansmissbruket, sjuksköterskans utmaningar och att smärtlindra personer med substansmissbruk. Den andra kategorin var utbildningens betydelse för sjuksköterskan med subkategorierna kunskapens roll och sjuksköterskans attityd. Den sista kategorin var stigmatisering av personer med substansmissbruk med subkategorin fördomarnas barriärer. Slutsats: Resultatet presenterar att ökad utbildning och kunskap kan hjälpa sjuksköterskan att bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att bemötandet präglas av en icke dömande attityd.

ABSTRACT Introduction: Endometriosis is a chronic disease affecting about 10% of fertile women. Endometriosis is an underdiagnosed disease which means many of the women suffering from symptoms do not get the treatment and help they need. It is common that women who experience symptoms of endometriosis have to wait a long time before they get a diagnosis. This implies deficiencies in the encounters between the healthcare professionals and the patients. It is essential that these women get efficient treatment as soon as possible to prevent long term pain and infertility.  Purpose: The purpose of this study is to examine the experiences women with diagnosed endometriosis have from health care encounters. Method: Literature study of qualitative original articles, published between 2005 and 2021.  Results: Nine studies were chosen after examination. Six themes emerged from the collected data as important in the patients experience of health care. Normalization of symptoms, information, communication, knowledge of health care professionals, patient participation in treatment and delay in diagnosis were the categories identified from the material. The negative experiences were characterized with a lack of knowledge, lack of information and communication as well as normalization of symptoms, a lack of patient participation and delay in diagnosis. Positive experiences included feeling seen, being informed about different treatment options, socially competent personnel and a sense of being in control.  Conclusion: The results show a number of deficiencies in the health care encounters that patients with endometriosis experience. The experiences describe how a negative health care encounter is, believed by the patient, the leading cause to delay in diagnosis and suffering. This shows that there are possible improvements to be made in the encounter between health care professionals and patients with endometriosis.

Bakgrund: Personer med substansberoende är benägna att oftare hamna i våldsamma situationer och olyckor som kräver vård än befolkningen i övrigt. Som sjuksköterska kommer bemötandet av denna patientgrupp bli en del av den professionella yrkesrollen, men olika aspekter visar att sjuksköterskor inte inkluderar denna patientgrupp i den jämlika vården. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med substansberoende inom somatisk vård och primärvård. Metod: Kvalitativ litteraturstudie där Cinahl och Psycinfo har använts som databaser för litteratursökningar. Artiklarna har granskats utifrån SBU:s granskningsmall och meta-aggregering har använts som analysmetod av resultatet. Resultat: Analysen av de tio inkluderade artiklarna resulterade i sju kategorier som beskrev hur sjuksköterskor upplevde bemötandet av patienter med substansberoende: 1) Patientgruppen upplevs som krävande och komplex. 2) Patientgruppen framkallar varierande känslor. 3) Patientgruppen får god vård. 4) Tidigare erfarenheter spelar en roll i bemötandet. 5) Det finns en brist på kunskap och utbildning. 6) Det finns en oenighet mellan den organisatoriska strukturen och vad patienten behöver. 7) Det finns behov av stöd. Dessa kategorier resulterade i två synteser: 1) Sjuksköterskor har varierande inställningar, erfarenheter och känslor som påverkar deras bemötande av patienter med substansberoende. 2) Utbildning, kollegialt stöd och hur organisatoriska strukturer är utformade lägger grund för sjuksköterskans möjlighet att agera i bemötandet av patienter med substansberoende. Konklusion: Sjuksköterskor upplever bemötandet av patienter med substansberoende som komplext, både personligt och organisatoriskt. Att bemöta denna patientgrupp väcker många känslor och tankar som ger utmaningar i att kunna ge en jämlik vård.

I denna uppsats undersöks olika aspekter av lärarens erfarenheter av att arbeta med elever som lider av psykisk ohälsa. Lämplig pedagogisk teori till denna undersökes blev KASAM.  Metoden som användes var kvalitativ intervju där fem lärare berättade om deras erfarenheter kring bemötande och arbete med elever som lider av psykisk ohälsa. Det visade sig att lärarna saknade den önskade kompetensen som de menar behövs i sin yrkesroll, som idag inte längre bara innebär att undervisa.

Bakgrund: I tidigare studie har det framkommit att osäkerhet och brist på kunskap hos vårdpersonal är faktorer som kan påverka patientens upplevelse av bemötandet negativt. Om bemötandet brister kan det få negativa konsekvenser för såväl tilliten till vården som resultatet av behandlingar samt orsaka ett vårdlidande. Därför behöver vi som arbetar inom vården öka vår förståelse och kunskap kring MRSA och MRSA-bärares upplevelser så att de blir bemötta på bästa möjliga sätt. Syfte: Beskriva hur patienter med MRSA upplever bemötandet inom hälso-och sjukvård Metod: En litteraturstudie har genomförts för att sammanställa befintlig forskning. Sju kvalitativa forskningsartiklar samt en artikel med mixad metod har inkluderats i resultatet och analyserats med integrerad analys Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier som besvarar syftet: att känna sig pestsmittad, vårdpersonalens kunskap om MRSA, vikten av att få rätt information och att känna sig ensam Slutsats: Att vara bärare av MRSA kan påverka bemötandet i hälso- och sjukvården på många sätt. Vårdpersonal som visar rädsla och osäkerhet och går in till patienten med full skyddsutrustning leder till att det uppstår en känsla av att vara pestsmittad. Att bli bemött av vårdpersonal med okunskap och bristfällig information leder till många obesvarade frågor hos patienterna och lämnar dem ovetande om hur de ska hantera sin situation. Ökad kunskap hos vårdpersonal kan undvika detta och därmed förhindra att ett vårdlidande uppstår.

Måltider är viktiga rutiner i förskolan där förskollärares ledarskap och bemötande av barn påverkar hur måltiderna upplevs. I studien undersöks förskollärares beskrivningar av att använda sitt ledarskap under måltider i förskolan och i bemötandet av barns motstånd vid dessa måltider. Frågeställningarna studien utgår från är: Vad beskriver förskollärare att de använder för ledarskap under förskolans måltider och vilket bemötande beskriver förskollärare att de använder mot barn som gör motstånd under måltiderna? Studien är kvalitativ och utgår från fem intervjuer med förskollärare där resultatet analyseras utifrån en tematisk analys. Med utgångspunkt i en relationell pedagogik analyseras förskollärarnas beskrivningar utifrån begreppen mellanmänskliga möten och dialog. Resultatet i studien visar att förskollärarna använder sitt ledarskap på främst tre sätt under måltiderna, dessa är för att skapa undervisningstillfällen, individanpassa sina bemötanden och förhandla med barnen. I studien framkommer även vikten av att förskollärare reflekterar över sitt ledarskap och bemötande av barnen för att skapa möjligheter till förändring under förskolans måltider.

Denna studie om handlar pedagogers olika synsätt på barns lärande i förskoleverksamheten. Alla förskolor skall utgå från de styrdokument som stödjer den skolform det handlar om, i detta fall förskolans läroplan 2016. Syftet med studien är att undersöka vilken roll som pedagogers förhållningssätt och bemötande har för barnens utveckling och lärande? Finns det variation kring pedagogernas olika perspektiv på barns lärande? Frågeställningarna som studien tar upp handlar om de olika synsätt på lärande som pedagoger kan ha och hur verksamheten ständigt kan förbättras och utvecklas utifrån läroplanens riktlinjer. Studien grundar sig i litteratur gällande ämnena lek, lärande, lärarprofession och goda lärmiljöer. Utifrån de intervjuer som utfördes visade det sig att samtliga pedagoger som deltog i undersökningen hade en medvetenhet kring lärarmiljöns betydelse och påverkan på barngruppen samt hur pedagogers förhållningssätt kan skilja sig ifrån varandra beroende på förskola och dess inriktning. Pedagogers synsätt på barns lärande visade sig också vara betydelsefullt för arbetssättet, dokumentationen, för samarbetet i arbetslaget och samverkan med hemmet.