Bakgrund. Oavsett var i hälso- och sjukvården sjuksköterskor arbetar så möter de patienter med alkohol- eller narkotikaberoende, så kallat substansberoende. Att inhämta kunskaper om livssituation och hjälpbehov hos de här patienterna, kan vara såväl känsligt som förknippat med svårigheter. En mellanmänsklig relation mellan sjuksköterska och patient anses av omvårdnadsteoretikern Jean Watson som avgörande för att omvårdnadens mål ska uppnås. Syfte. Att belysa sjuksköterskors attityd till omvårdnad av patienter som har substansberoende och vårdrelationen med dem. Metod. Litteraturöversikt där tio vetenskapliga studier med såväl kvantitativ som kvalitativ design analyserades och sammanställdes för att ge en beskrivande översikt. Resultat. Två teman identifierades. Första temat var försvårande omständigheter för sjuksköterskors attityd till omvårdnad av patienter som har substansberoende och vårdrelationen med dem. Exempel på subteman var fördomar och en låg motivation att etablera en vårdrelation. Andra temat var underlättande omständigheter för sjuksköterskors attityd till omvårdnad av patienter som har substansberoende och vårdrelationen med dem. Exempel på subteman var ett reflekterande förhållningssätt, en kontinuerlig utbildningsinsats samt stöd och erfarenhet i yrkesrollen. Slutsats. Stöd i yrkesrollen i kombination med utbildning och erfarenhet ansågs av sjuksköterskor vara de viktigaste insatserna för ett bra bemötande av substansberoende patienter och därmed skapandet av en vårdrelation.

No description available.

Bakgrund: HIV är en infektionssjukdom, som trots den moderna tidsepok mänskligheten befinner sig i, ännu är en sjukdom som omgärdas av stor rädsla och är en av de få infektionssjukdomar som klassas som obotbara. Med bakgrund av att en HIV-infektion inte går att bota minskar inte antalet HIV-positiva personer, vare sig nationellt eller internationellt, utan antal HIV-positiva personer blir allt större för varje år. Syfte: Syftet är att belysa hur personer med HIV upplever bemötande inom sjukvården. Metod: Studien är en litteraturöversikt där både kvantitativ och kvalitativ metod har använts och det underlag som använts är 10 stycken vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar har gjorts i databaserna Cinahl Complete och PsycINFO. Artiklarna har sammanställts och analyserats enligt Fribergs metod för textanalys. Resultat: Resultatet visar att det förekommer både negativt och postivt bemötande inom sjukvården av HIV-positiva personer. När det gäller negativt bemötande är det främst underkategorierna stigmatisering, kommunikation och diskriminering som utmärker sig. Vid positivt bemötande utmärker sig kategorierna jämlikhet, lyhördhet och stöd. Av studien framkommer att de faktorer som främst påverkar bemötande är kunskap, fördomar och genus. Diskussion: Genomgående för studierna var att deltagarna i sin patientroll upplevde dåligt bemötande från sjukvårdpersonal. Det finns en stigmatisering gentemot HIV-positiva personer. Personer med HIV-smitta tillhör ofta en redan utsatt grupp i samhället vilket förvärrar deras upplevelse av bemötande. De personer som har utsatts för negativt bemötande söker också vård i mindre utsträckning. I studierna framkom det även exempel på gott bemötande från sjukvårdspersonal.

Barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att få information som är anpassad så att de förstår den. Detta är en förutsättning för att barn och unga på bästa sätt ska kunna vara delaktiga i frågor som rör dem. Trots att lagstiftningen uppdateras kontinuerligt för att stärka barnens rätt brister socialtjänsten ofta med att uppnå ett barnperspektiv i frågor som rör barn. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelser i kontakten med socialtjänsten, med fokus på bemötande och delaktighet. Studien är kvalitativ där den empiriska grunden utgjorts av semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar i åldern 15-18 år, som alla varit föremål för en så kallad barnavårdsutredning samt att de tagit emot insats av socialtjänsten. Som analysmetod användes en kvalitativ analys där materialet bröts ned i koder och kategorier för att sedan analyseras mot tidigare forskning på området. Ur empirin går att utläsa att ungdomarna överlag var kritiska mot utredningsprocessen medan de var positiva till insatsen. Detta visar sig bland annat grunda sig i ungdomarnas upplevda delaktighet, som skiljt sig väsentligt mellan utredning och insats. Utifrån detta gick det att identifiera ett bristande barnperspektiv i kontakten med utredande socialarbetare.

Studiens syfte var att få en fördjupad insikt i hur personalen i förskolan ser på bemötande av barn med ADHD. Metoden som valdes för studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som genomförts med åtta verksamma pedagoger. Det teoretiska perspektiv som använts till analys och tolkning är det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att personalen använder sig av ett lågaffektivt bemötande där barnets behov kommer främst. Studiens slutsats är att de flesta barn inte har en ADHD-diagnos redan i förskolan, men trots denna gråzon finns det metoder och handlingsplaner som möter barn inom ADHD kriterierna.

SAMMANFATTNING   Bakgrund: Akutmottagningar präglas av stressiga arbetsmiljöer och högt patientflöde. Personalen måste snabbt samla information om patientens tillstånd. Patienter kan uppleva skräck för att besöka en akutmottagning och kommunikationen är vårdens primära verktyg. Det är viktigt att vårdpersonalen förstår patientens upplevelse och oro vid besök på akutmottagning. Olika förhållningssätt kan påverka patientens upplevelse positivt eller negativt. Stort antal klagomål som inkommer till patientnämnden grundas på dåligt bemötande från sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av bemötandet på akutmottagning. Metod: Litteraturstudie valdes som metod med både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar som forskningsgrund. Forskning söktes på sökmotorerna Pubmed och Cinahl. Resultat: Efter sammanställning av resultat från tio originalartiklar framkom fyra kategorier: information och kunskap, oro och rädsla, psykologiska behovet samt första mötet. Vid första kontakten upplevde patienter att de var i centrum av uppmärksamhet, men som efter lång väntan kunde övergå i en känsla av övergivenhet. Patienter upplevde rädsla över att bli bortglömda i väntrummet. Vid information och svar på frågor kände patienter sig välkomna och bra bemötta. Patienter uppgav att läkare och sjuksköterskor kompletterar varandra i vårdarbetet vilket skapade förtroende och trygghet. Vid brist på information om sjukdom/skada och dess konsekvenser genererades känslor av missnöje. Patienter upplevde att sjukvården fokuserade på medicinska frågor och glömde bort det psykologiska behovet. Slutsats: Att få information under vårdbesöket anser patienter är mycket viktigt. Ett gott bemötande från vårdpersonal krävs för att patienter ska känna sig tillfredsställda under vårdtiden. Det är viktigt att se patienten i helhet som unik individ.

Background: The number of emergency services in Sweden has decreased since 2010, whereas the number of visits has remained the same. The staff has received less time for each patient. One of the main duties of the staff involves a caring encountering. The experience of the caring encounter is subjective and is owned by the patient. There are a number of aspects that can affect the experience of the caring encounter. Aim of the study: To study how patients experience the caring encounter from staff of emergency services. Method: A review of qualitative empirical research has been conducted to create an overview of previous research. Results: Five aspects affecting the caring encounter were identified. These were information, communication, psycho-physical needs, relations and behavior. The experience of receiving emergency care varies between individuals and different emergency services, both nationally and internationally. It is important that the healthcare staff are competent, provide adequate information, communicate well, provide a holistic care, establish relationships with the patients and behave professionally. Conclusion: The emergency room is a stressful situation for both staff and patients. Patients find themselves in an exposed environment. A number of expectations regarding the caring encounter were identified. In practice, not all expectations are met. This indicates that there is a need for improvement at both individual and structural levels. / Bakgrund: Antalet akutmottagningar i Sverige har sedan 2010 minskat samtidigt som antalet besök har varit detsamma. Personalen har fått mindre till varje patient. Vårdpersonalens arbete handlar till stor del om att bemöta patienter.  Upplevelsen av bemötandet är subjektiv och ägs av patienten. Det finns ett fler aspekter som kan påverka upplevelsen bemötandet. Syfte: Att studera hur patienter upplever bemötandet från personalen på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie av kvalitativ empirisk forskning har genomförts, för att skapa en överblick av tidigare forskning. Resultat: Fem aspekter som påverkar bemötandet identifierades. De är information, kommunikation, psykofysiska behov, relationer och uppförande. Upplevelsen av bemötandet på akutmottagningen varierar på både individnivå och mellan akutmottagningar, nationellt som internationellt. Det är viktigt att vårdpersonalen är kompetent, ger adekvat information, kommunicerar väl, ger en holistisk vård, etablerar relationer med patienterna samt uppför sig professionellt. Slutsats: Akutmottagningen är en stressfylld plats för både personal och patienter. Patienter befinner sig i en utsatt miljö. Ett flertal förväntningar rörande bemötandet identifierades. I praktiken möts inte alla förväntningar. Det tyder på att behovet av förbättringar föreligger både på en individuell samt strukturell nivå.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom med okänt ursprung. Cirka 10 % av fertila kvinnor i världen är drabbade. Sjukdomen är både svår att diagnostisera och behandla. Sjuksköterskors bemötande och kunskapsbas är viktiga faktorer i mötet med patienter med endometrios. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar. Litteraturöversikten har en induktiv ansats. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades: Det dagliga livet, Hantering av sjukdomen och Mötet med sjukvården. Det identifierades också åtta underkategorier: Begränsningar i det sociala livet, Begränsningar i arbets- och studie livet, Begränsningar i parrelationen, Stå ut med smärta, Hitta strategier, Den långa väntan, Det bristande mötet och Det bekräftande mötet. Slutsats: Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om sjukdomen för att bemötandet ska bli bra och att kvinnorna ska kunna känna sig trygga i mötet med sjukvården. Ytterligare forskning inom endometrios skulle behövas då kunskapsbristerna är stora.

Bakgrund: Varje år suiciderar över 800 000 människor världen över. I Sverige genomförs årligen 100 000 suicidförsök som leder till att 1200 människor avlider. Ordet suicid väcker starka känslor vilket kan leda till negativ attityd till patientgruppen. Trots utbildning inom psykiatri förekommer brister i bemötandet. När sjuksköterskor har en negativ attityd mot suicidala patienter påverkas den mellanmänskliga relationen. Inom hälso- och sjukvården förkommer suicidala patienter och sjuksköterskor förväntas att kunna vårda och bemöta dessa. Dock blir det svårt när erfarenhet saknas och sjuksköterskeutbildningen ger otillräckliga kunskaper kring bemötande. Detta kan leda till att sjuksköterskor missar både verbala och icke verbala varningstecken. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande gentemot patienter vid suicidförsök. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i arbetet. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att erfarenhet och kunskap saknades vilket kunde leda till negativa attityder som påverkade bemötandet. Sjuksköterskornas stressfyllda arbetsmiljö påverkade omvårdnaden. Resultatet presenteras som ett tema: Betydelsen av sjuksköterskans kompetens och fyra kategorier: Utbildning, Erfarenhet, Förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: För att sjusköterskor ska kunna skapa en mellanmänsklig relation till suicidala patienter behövs regelbunden utbildning vilket kan minska negativa attityder till patientgruppen.

Till en akutmottagning söker sig människor med akut sjukdom eller skada. Det är på en akutmottagning som många människor får den första kontakten med sjukhus och sjukdom. Varje enskild patient bedöms och prioriteras efter sökorsak och det medicinska tillståndet. Patienterna placeras i ett turordningssystem, triage, som är behovsbaserat och innebär att de svårast sjuka eller skadade går först. Sjuksköterskans uppgift på akutmottagningen är att ansvara för ett korrekt omhändertagande av patienterna. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser på en akutmottagning. Den systematiska litteraturstudien är uppbyggd på tretton vetenskapliga artiklar. Den genomförda litteratursökningen gjordes systematiskt i databaserna Cinahl och Medline. Resultatet visade att väntetiden på en akutmottagning var en kritisk faktor, oavsett om väntetiden var lång eller kort. Flera patienter upplevde att de inte blev bemötta på ett lämplig sätt eller att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet från vårdpersonalen. Det var viktigt för patienterna att känna sig trygga med vårdpersonalen för att få en positiv upplevelse på akutmottagningen, och många patienter litade på vårdpersonalens kompetens och expertis. Patienterna behövde känna sig delaktiga i vården samt få sina fysiska och psykiska behov tillfredsställda. Under väntetiden upplevde även patienterna att relevant och lättförståelig information om deras tillstånd, behandling och väntetidens längd och orsak var bristfällig. Miljön hade också en stor inverkan på hur upplevelsen skulle bli för patienterna på akutmottagningen. Genom denna litteraturstudie har det framkommit att det är viktigt att ge patienten ett personligt och bra bemötande och omhändertagande, och att den enskilda patienten får individuellt anpassad omvårdnad. Saklig information och verbal kommunikation från vårdpersonalen gör att väntan på en akutmottagning blir mer uthärdig för patienten. Att vårdpersonalen uppvisar professionalitet samt inger ett lugn betyder att patienterna känner trygghet.