Backround: An acquired brain injury is an injury on or in the brain tissue leading to impacts or drop outs on earlier mental, physical and social skills. An injury to the brain tissue occurs mainly through bleedings, trauma, ischemia, or alcohol and drug abuse. When a person suffer from an aquired brain injury, the persons closely associated gets highly emotional involved. The nurse's responsibility to provide support and be there for the brain-damaged person and its affiliates. Objective: The aim of this study is to describe the experiences of people with acquired brain injury and what inclusion and exclusion criteria the chosen articles used. Method: The literature review has used research articled with qualitative and quantitative approach. There are also articles with a combination out of both approaches. The data collection has been made through the nursing database CINAHL. Main Results: An acquired brain injury affects a person from a mental, social and emotional perspective. Cognitive and social difficulties are described affecting everyday life and the social interactions that may occur. By being met with relevant and good strategies to use in everyday life, the people describe that the recovery process was faciliated. They also describe prejudices and negative responses from the public, with a stigmatized approach related to the acquired brain injury. Conclusion: People with acquired brain injury describe their experiences as a cognitive problems affecting daily life through a subjective approach and in the interaction with the public and health professionals. Increased understanding of people with acquired brain injury can advantageously provide medical personnel prerequisites to pursue nursing in an optimal approach. / Bakgrund: En förvärvad hjärnskada är en skada på eller i hjärnans vävnad vilket leder till påverkan eller bortfall utav tidigare psykiska, fysiska samt känslomässiga förmågor. En skada på hjärnans vävnad uppstår främst genom blödningar, trauma, ischemi samt alkohol och drog missbruk. När en person drabbas utav en förvärvad hjärnskada påverkas närstående personer i hög grad emotionellt. Här har sjuksköterskan som ansvar att ge stöd och finnas till hans för den hjärnskadade personen och dess närstående. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vilka erfarenheter personer med en förvärvad hjärnskada har samt vilka inklusions samt exklusions kriterier de valda artiklarna använt sig utav. Metod: Den föreliggande litteraturstudien har använt sig av forskningsartiklar med kvalitativ samt kvantitativ ansats. Det förekommer även artiklar med kombination utav båda ansatserna. Insamlingen utav data har gjorts via omvårdnads databasen Cinahl. Huvudresultat: En förvärvad hjärnskada påverkar en person ur ett psykiskt, och emotionellt perspektiv. Kognitiva och sociala svårigheter beskrivs påverka vardagen och de sociala interaktioner som kan uppstå. Genom att tillgodoses med relevanta och bra strategier att använda i vardagen beskriver personerna att återhämtningsprocessen underlättades. De beskriver även fördomar och negativa reaktioner från allmänheten med ett stigmatiserat förhållningssätt relaterat till den förvärvade hjärnskadan. Slutsats: Personer med förvärvad hjärnskada beskriver ur deras erfarenheter att kognitiva svårigheter påverkar vardagen ur ett subjektivt förhållningssätt samt i samspelet med allmänhet och sjukvårdspersonal. Ökad förståelse kring personer med förvärvad hjärnskada kan med fördel ge sjukvårdspersonal förutsättningarna till att bedriva omvårdnad på ett optimalt tillvägagångssätt.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie var att utveckla kunskap om hur förskollärare uppfattar och förhåller sig till genus i högläsning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med tre olika förskollärare. Jag har tagit del av forskning och litteratur som visar att högläsning och genus är två viktiga ämnen i förskolan och jag har upplevt att böcker som finns tillgängliga för barn på förskolor oftast handlar om manliga karaktärer. I förskolan är högläsning något som är vanligt förekommande och jag ville se om könsnormer är något som förskollärare finner viktigt att ta i beaktning vid denna sorts aktivitet.Det finns inget bestämt tillvägagångssätt när det gäller att arbeta med varken genus eller högläsning och när informanterna i denna studie talar om hur de arbetar så nämner alla begreppet läsvila när det gäller högläsning och de belyser vikten av bemötandet när det gäller genus. Det fanns skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar om ämnet men alla var de överens om att det är viktigt att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Det framgår även att förskollärarna inte tycker att könsnormer i böcker är något problem eftersom dessa könsnormer är under förändring och går att utmana.

Bakgrund: Homo-, bi-, transsexuella och queerpersoner (HBTQ-personer) har upplevt diskriminering sedan hundratals år. De blir trakasserade p.g.a. deras sexuella läggning, könsidentitet och könsuttryck inom den somatiska hälso- och sjukvården också. HBTQ-patienterna befinner sig utanför heteronormen och/eller cisnormen och därför blir de utsatta för diskriminering inom den somatiska vården. Somatisk vård handlar om vård av kroppen och där kan vårdkontakten vara intim. Idag klassificerar WHO inte längre homosexualitet som sjukdom och i många länder finns det lagstiftning som förbjuder diskriminering p.g.a. sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck Lagstiftningen omfattar också hälso- och sjukvården och skyddar patienter mot illabehandling. Syfte: Syftet med arbetet var att beskriva hur HBTQ-patienter upplever bemötande inom somatisk vård. Metod: En litteraturöversikt som grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar har genomförts. Analysprocessen baserades på Fribergs modell. Resultat: Det identifierades två huvudkategorier av HBTQ-patienternas upplevelser av bemötande inom somatisk vård: upplevelser av att vara bemött som alla andra patienter och upplevelser av negativt bemötande (inom den identifierades tre subkategorier som visade att HBTQ-patienter upplever förnedring, brist på personalens kunskap och olika typer av rädsla under sin vårdkontakt). Slutsatser: HBTQ-patienters upplevelser av bemötande inom somatiska vården varierar mellan positiva och negativa. Det krävs mer fokus på värdegrund under sjuksköterskeutbildningen och på arbetsplatser. Dessutom krävs ytterligare studier inom området t.ex. utifrån sjuksköterskeperspektiv eller inom psykiatrisk vård.

Författaren till studien har under åren som klasslärare i grundsärskolan uppmärksammat hur stor betydelse bemötande och förhållningssätt har för alla elever, men i synnerhet för elever på tidig utvecklingsnivå. Konsekvenserna för eleverna kan bli stora eftersom dessa elever är i en större beroendeposition än andra elever, eftersom de oftast behöver hjälp med att hitta ett sätt att göra sin röst hörd på. Dilemmat som blir tydligare efterhand visar att mycket handlar om vikten av goda relationer och ett stort engagemang från personalens sida för att alla elever ska få likvärdiga förutsättningar till delaktighet och inflytande som faktiskt är deras rättighet.  Syftet med arbetet är att belysa personalens egna tankar kring sin syn på bemötande och förhållningssätt och hur detta i sin tur kan påverka elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande under skoldagen. Studien har ett sociokulturellt perspektiv och en relationell referensram. Det innebär att bemötande, relationer och kommunikation blir viktiga delar i studien. Studien är av kvalitativ art eftersom fokus är riktad mot personalens egna tankar och uppfattningar. Metoden som använts i föreliggande studie är semistrukturerade intervjuer som gjorts med lärare och elevassistenter på den berörda grundsärskolan med inriktning träningsskola. Resultatet visar att bemötande och förhållningssätt är av stor vikt samt att det även påverkar elevernas möjlighet till att känna delaktighet och få inflytande under skoldagen

Den här studien handlar om hur förskollärare och specialpedagoger arbetar för att bemöta och inkludera barn i koncentrationssvårigheter i förskola och förskoleklass. Undersökningen bestod av en kvalitativ intervju där Teresa intervjuade fyra förskollärare och två specialpedagoger i förskoleklass och Moa tre förskollärare och två specialpedagoger med inriktning mot förskolan. Teoretiska utgångspunkter som studien utgick från grundades i ett sociokulturellt perspektiv med fokus på bemötande, samt ett specialpedagogiskt perspektiv som diskuterades utifrån ett relationellt perspektiv. Centrala begrepp som lyftes under samma rubrik var den proximala utvecklingszonen, scaffolding, inkludering, tydliggörande pedagogik samt lågaffektivt bemötande. Resultatet presenterades utifrån olika delstudier som sedan jämfördes i diskussionen. Studiens huvudsakliga resultat visade att bemötandet handlade om att se och möta varje enskilt barn, att utgå från barnens intressen samt göra anpassningar utifrån dem. Detta bemötande lyfter respondenterna även som ett arbetssätt för att arbeta inkluderande. Vi tolkade att förskollärare och specialpedagoger i såväl förskola som förskoleklass hade liknande svar på hur en ska bemöta och inkludera barn i koncentrationssvårigheter. Det förekom däremot skillnader i hur anpassningar gjordes i vardera skolformen. Resultatet tolkades som att det upplevdes lättare att arbeta inkluderande i förskolan. Enligt vår uppfattning har förskolan inte lika begränsade ramar som skolan, som har en annan uppbyggnad och struktur. Samtliga respondenter lyfte tydliggörande pedagogik som betydelsefulla strategier för barn i koncentrationssvårigheter. Det innebär bland annat att ge tydliga instruktioner, förbereda vad som kommer hända under dagen och vad som förväntas av barnet i olika situationer. Ytterligare strategier som förskollärare i förskoleklass beskrev att de använde var konkreta hjälpmedel, exempelvis hörselkåpor, time timer och bänkskivor för att ge stöd åt alla barn i undervisningen.

I detta examensarbete har fritidspersonalens praktik och medvetenhet med ett genus perspektiv studerats. Frågeställningarna handlar om hur fritidspersonal inom fritids förhåller sig till elevernas upplevda kön, hur medvetna de är om sitt förhållningssätt och hur de motiverar sina ageranden. Kvalitativa intervjuer och observationer har används som metod. Resultatet visar att det finns en stor medvetenhet kring förhållningssättet och att det är jämställt på många områden, men att det finns utvecklingsområden. Det är märkbart att fritidspersonalen är mer eller mindre medvetna om att arbetet med genus och jämställdhet är något som behöver arbetas mer med. Dock ser de inte arbetet som omöjligt, utan det finns ett intresse till förbättring.

Att börja på en ny arbetsplats kan skapa en känsla av oro, osäkerhet, rädsla och stress. Det intryck och bemötande som organisationen, ledare och medarbetare ger den nyanställda samt hur de arbetar vidare med organisationssocialisation kommer vidare att ha en inverkan på upplevelsen och känslan kring organisationen. Studien syftar till att undersöka hur en organisation inom offentlig sektor arbetar med organisationssocialisation vid nyanställningar samt vilka faktorer som förstås centrala för processen. Insikter som sedan ska generera konkreta riktlinjer för hur organisationer kan arbeta med liknande processer i framtiden. För att undersöka det har en kvalitativ forskningsmetod använts. Empirin har hämtats genom semistrukturerade intervjuer som genomförts på en organisation med personer som har insikt i socialisationsprocessen. Studien utgår från ett medarbetarperspektiv men även ett ledarperspektiv. Resultatet visar på några faktorers betydelse och inverkan i processen vid nyanställning. Faktorer utmynnar i riktlinjer som organisationer inom offentlig sektor kan använda sig utav vid en socialisationsprocess. Avslutningsvis har studien identifierat betydande faktorer, både från den nyanställdas och organisationens perspektiv. En vidare slutsats visar på att en minskad osäkerhet är en grundläggande faktor i socialisationsprocessen.

Background: Patients who seek emergency care due to trauma or illness hand themselves over to the healthcare personnel and find themselves in an exposed and vulnerable position. Due to the stressful environment, high flow of  patients and large number of healthcare personnel the patients might experience a feeling of being abandoned and betrayed in the encounter. In order to give patient-centered care and improve patient satisfaction it’s important to understand the patients’ conceptions of the encounter with emergency care personnel.  Aim: To describe patients’ conception of the encounter with emergency care personnel. Method: A general literature study with descriptive design based on ten qualitative articles published between 2006-2021, collected from the databases PubMed and CINAHL.  Result: Four categories were identified: information, communication, empathy and confirmation, and person-centered care which all effected the conception of the encounter. Both positive and negative aspects were described. Information that was easy to understand, patient-specific and fully described were appreciated. Furthermore, kind and effective verbal and non-verbal communication, confirmation, individualized care and the presence of calm personnel were described to have a positive impact on the encounter. When patients were dissatisfied with the encounter it was based on vague and misleading answers, lack of interest, and negative attitudes from the personnel.  Conclusion: The encounter between the patient and healthcare personnel can affect the outcome of care as well as patient trust. A positive or negative conception of the encounter is characterized by the personnel showing respect, kindness and patient-centered care which doesn't require financial fundings. In the future more studies are required to get a greater understanding, draw conclusions and meet patients' needs. / Bakgrund: Patienter som kräver akut vård till följd av plötsligt inträdande sjukdom eller trauma hamnar i en beroendeställning samt i en existentiellt utsatt och sårbar position. Den akuta vårdmiljön karakteriseras av ett högt patientflöde, en stressig arbetsmiljö samt stora multiprofessionella team vilket riskerar att leda till en känsla av svek och av att inte bli sedd i mötet med vårdpersonal. Att förstå patientens upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård är därför av stor betydelse för att kunna ge en fullgod patientcentrerad vård.  Syfte: Att belysa patienters upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård. Metod: En allmän litteraturstudie med tio kvalitativa originalartiklar publicerade mellan 2006-2021, hämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra kategorier identifierades; information, kommunikation, empati och bekräftelse samt personcentrerad vård som alla påverkade upplevelsen av bemötande. De granskade studierna belyser positiva och negativa aspekter av bemötande. Ett positivt upplevt bemötande kännetecknas av fullgod och lättförståelig information, vänlig och effektiv verbal och icke-verbal kommunikation, bekräftelse, individanpassad vård, samt lugn och närvarande personal. Ett negativt upplevt bemötande kännetecknas av vaga och missledande svar, bristande intresse och en negativ attityd från vårdpersonal.  Slutsats: Bemötande är en central del av vården som påverkar både utfallet av vården samt patientens tillit till vården. Det som skapar ett positivt respektive negativt upplevt bemötande baseras på grundläggande värden såsom att visa respekt och vänlighet samt ett personcentrerat förhållningssätt, varav inget kräver ekonomiska medel. I framtiden krävs fler studier för att öka förståelsen kring patienters upplevelse, kunna identifiera förbättringsområden och för att kunna möta patienternas önskemål och behov.