Kriscentrum i mellersta Skåne är en samtalsmottagning för kvinnor, män och barnsom direkt eller indirekt blivit utsatta för eller själva utövat våld i en nära relation. Verksamheten ligger i Lund och dit kommer besökaren för samtalsstöd, rådgivning och krisbearbetning, enskilt eller i grupp. Detta examensarbete är en utvärdering av verksamheten, på uppdrag av Kriscentrum. Mitt syfte är attkartlägga hur Kriscentrums besökare upplever sin kontakt med verksamheten och hur deras våldsproblematik ser ut. Kriscentrum har en helt brukarfokuserad verksamhet varför dessa uppgifter är av yttersta vikt för personalen.Utvärderingen har genomförts genom enkätundersökningar. En enkät riktad motde vuxna besökarna och en enkät riktad mot ledsagare till barn. Sammanlagt fick jag in 106 stycken enkäter. När enkäterna var insamlade förde jag in dem i statistikprogrammet SPSS och fick därigenomut ett underlag för resultat och analys. Besökarna visade sig ha haft olika lång kontakt med kriscentrum men var överlag mycket positivt inställda till det bemötande och den hjälp de fick. Genom min analys kan jag utläsa att anledningen till besökarnas positiva inställningtill verksamheten kan bero på två primära faktorer - att deras deltagande i behandlingen sker på helt frivillig basis (besökaren har alltså sökt hjälp av egen fri vilja) och att de under sin tid på Kriscentrum får ett professionellt bemötande. / Kriscentrum i Mellersta Skåne (Kriscentrum) is a help centre for women, men and children who are direct or indirect victims of violence or dispatcher of the same in a close relationship. The organization is located in Lund, where the visitor comes for therapy, support, advice and crisis management, individually or in groups. This thesis is an evaluation of their activities on behalf of Kriscentrum. My purpose is to identify how the visitors experience their contact with the organization and what kind of problems with violence they have. Kriscentrum has a completely user-focused organization so this information is of outmost importance to the staff.The evaluation was conducted through surveys. A survey directed towards the adult visitors and towards the people escorting the children. Altogether, I got 106 replies. When these were collected, I brought them into the statistical program SPSS, and was through it given out a basis for the results and analysis. The visitors appeared to have had different lengths of contact with Kriscentrumbut were overall very positive on the treatment and for the help they received. By my analysis, I can deduce that the reason for the positive experience of the organization may be due to two primary factors - that their participation is done on a strictly optional basis (the visitor has sought the help of his/her own free will) and that he/she was given help by professionals during the time at Kriscentrum.

The power of the meeting is a qualitative study primarily examining how homeless men and women and social workers experience the meeting between them. The homeless are the more vulnerable part in these meetings so their experience of these meetings is my focus in this study. I have in this paper also examined and analyzed how and whether homeless women and men tends to be treated and ad-dressed differently with basis on their gender. The main results I have found is that the homeless but also social welfare officers actually feel that there is com-municative problems when the parts meet and cooperates which often results in conflicts and lack of trust. I have chosen to highlight a number of factors that have been claimed as the main reasons for the experience of a poor meeting. These factors are the lack of interpersonal encounters, lack of information and also the lack of resources to help and support. I have been able to demonstrate that a difference exists between the social workers treatment and attitude towards homeless men and women based on their gender; women are more prone to be treated as victims, while men are considered sturdier and more self-reliable.

No description available.

Introduktion: Akutsjukvård är för en del patienter starten på en längre vårdkedja. Det kan vara en tid för patienten som präglas av oro och rädsla. Inom akutsjukvård tas hastiga beslut utifrån aktuell situation. Bemötandet från vårdpersonalen är då viktigt för att patienten ska uppleva sig trygg och sedd. Tidigare forskning har visat att missnöje med vårdpersonalens bemötande ger en ökad ekonomisk belastning, ofta såväl för sjukvården som för individen, samt ett ökat lidande i form av längre vårdtider. För att kunna arbeta personcentrerat är det viktigt att ha förståelse för hur patienter värderar och upplever bemötandet från vårdpersonalen inom akutsjukvård.  Syfte: Att utforska patienters upplevelser av bemötande från vårdpersonal inom akutsjukvård.  Metod: Deskriptiv studiedesign med allmän litteraturöversikt och kvalitativ ansats där elva vetenskapliga kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.  Resultat: Fyra huvudteman framträdde; Patientens behov av information, Kommunikationens betydelse för patientens delaktighet i vården, Patientens behov av personcentrerad vård och Patientens behov av medicinskt och emotionellt omhändertagande. Slutsats: Resultatet visar på att upplevelsen av vårdpersonalens bemötande är individuellt. Gemensamt för patienternas upplevelser var känslan av att vara beroende av vårdpersonalen vars bemötande både kunde upplevas som negativ och positiv. Patienterna hade en önskan om att känna sig trygg, sedd och lyssnad på.  Nyckelord: Akutsjukvård. Patientupplevelser. Kommunikation. Akutmottagning. Bemötande / Introduction: Emergency care is for some patients the start of a longer chain of care. It can be a time for the patient marked by anxiety and fear. In emergency healthcare, decisions are often made quickly based on the current situation. The treatment from the healthcare staff is therefore important for the patient to feel safe, to be seen and for the care to be effective. Previous research has shown that dissatisfaction with the care staff's treatment results in an increased financial burden, often both for the healthcare system and for the individual, as well as increased suffering in the form of longer treatment. In order to be able to work in a person-centred way, it is important to have an understanding of how patients value and experience the treatment from the nursing staff in emergency healthcare. Aim: To explore patients experiences of treatment from nursing staff in emergency medical services.  Method: Descriptive study design with a general literature review and qualitative approach where eleven scientific qualitative articles were analyzed and reviewed.  Result: Four main themes emerged; Patient´s need of information, Importance of communication for the patient´s participation in care, Patient´s need for person-centred care and Patient´s need for medical and emotional care.  Conclusion: The results show that the experience of the care staff's treatment is individual and often depending on the situation. Common to the patients' experiences was the feeling of being dependent on the care staff whose treatment could be experienced as both negative and positive. The patients had a desire to feel safe, seen and listened to. Keywords: Emergency medical care. Patient experience. Communication. Emergency service. Encounters.

Introduction: Substance addiction is a dependence on various drugs and/or alcohol. People living with substance addiction feel a strong need for one or more psychoactive substances and they often possess a lost sense of consequences. Substance addiction leads to a reduced quality of life, they can suffer from mental- and physical illnesses. Aim: The aim was to describe how people with substance addiction experience the treatment of healthcare professionals. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative approach. Literature searches were conducted in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. All articles were analyzed using a quality review template according to Forsberg and Wengström (2016) for studies with a qualitative design. Results: Three categories emerged based on peoples’ experiences of healthcare professional’s treatment: Positive and negative experiences of treatment, Perceived lack of knowledge on the part of the healthcare professionals and Experiences of communication between healthcare professionals and patients. Healthcare professional’s without a judgemental attitude and professionals who showed sympathy and empathy were considered as positive experiences in treatment. Stigma was a factor that negatively affected patients’ experiences. Patients experienced dissatisfaction when meeting healthcare professionals with lack of knowledge. It was appreciated by patients when healthcare professionals provided relevant information and were responsive and open for discussion. Conclusions: Patients with substance addiction had both positive and negative experiences of encounters in healthcare. Previous experiences were crucial for patients' attitudes regarding future healthcare encounters. Knowledgeable and responsive healthcare professionals improved treatment in healthcare according to patients.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar risken för att drabbas av ohälsa och är en av de främsta orsakerna till sjukdom och förtidig död i Sverige. Gravida med övervikt eller fetma har ökat vid inskrivning till barnmorskemottagning. Det finns flertalet risker med att vara gravid och ha fetma både för den gravida och barnet. Barnmorskan har ett ansvar när det kommer till att informera om riskerna med fetma. Syfte: Att beskriva överviktiga gravida kvinnors erfarenheter av bemötandet på barnmorskemottagning. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. En webbenkät som besvarades av 36 gravida kvinnor med fetma. Enkätsvaren analyserades med innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och nio subkategorier utgjorde resultatet. Barnmorskors förhållningssätt varierade. Erfarenheterna av bemötandet var varierat. Kvinnorna önskade bli sedda som mer än vikten. Vidare var fetma ett känsligt ämne att ta upp. Slutsats: Ett behov av att bli sedd som alla andra framkom. Det ansågs även viktigt att barnmorskan inte bemötte den gravida på ett dömande sätt utan talade om fetma utan att lägga någon värdering vid ämnet. Erfarenheter av stigmatisering framkom. Barnmorskor behöver ytterligare kunskap för att kunna bemöta gravida kvinnor med fetma på ett bättre sätt.

Sammanfattning/Abstract Larsson Holmqvist, Pernilla (2023). Specialpedagogisk handledning - Pedagogersförhållningssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Special educationalsupervision - Teachers ́approach towards children with special needs in preschool education.Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande ochsamhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förväntat forskningsresultat av denna studie har varit att genom handledning så kan specialpedagogen stödja pedagogerna i förskolan att få syn på sitt förhållningssätt i mötet med barn i behov av särskilt stöd och på så vis stödja dem att göra synvändor. I förlängningen innebär detta att barn i behov av särskilt stöd får det stöd dom behöver för att utvecklas och lära utifrån sina egna förutsättningar. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att belysa hur specialpedagogisk handledning kan bidra till förskollärares förhållningssätt och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. ● Hur kan handledning främja pedagogers kunskap om förhållningssätt och bemötande iförskolan? ● Vilka hinder och möjligheter upplever specialpedagoger att handledningen kan påverkaoch utveckla pedagogernas förhållningssätt och bemötande? Teori Den fördjupade analysen av empirin gjordes med inspiration av den kommunikationsteoretiska ansatsen (Von Ahlefeld Nisser, 2021). Metod Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ forskningsansats. I studien ingick det fem specialpedagoger. Alla de fem informanterna svarade på frågor i semistrukturerad intervju. Resultat Resultatet i denna studie presenteras utifrån tre olika teman Specialpedagogens roll, Handledning i praktiken och Handledningens för- och nackdelar. Den efterföljande analysen är inspirerad av hermeneutisk tolkningsansats som grundas i kommunikationsteorin, tidigare forskning och litteraturgenomgång. Specialpedagogiska implikationer Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv är studien viktig då den belyser olika områden och upplevelser kring det handledande uppdraget. Denna studie skulle kunna bidra med att förstå hur man som specialpedagog kan handleda förskollärare i förhållningssätt och bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Studien visar på hur viktigt det är att ha ett bra förhållningssätt och bemötande när man arbetar med människor. Nyckelord Bemötande, förhållningssätt, förskola, handledning,

Bakgrund: Trots en ökad medvetenhet kring transpersoner och könsmångfald i västvärldens media, domineras denna grupp globalt sett fortfarande av diskriminering, marginalisering, våld och utplåning. De utmaningar som transpersoner står inför är globala och finns bland alla delar av hälso- och sjukvården. Omvårdnadslitteratur beskriver sällan omvårdnaden av transpersoner, vilket bidrar till förvirring, brist på kunskap och osäkerhet i bemötandet av transpersoner och deras familjer. I Sverige uppger en relativt stor del av transpersoner att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet vilket orsakar en försämrad hälsa. Fokus bör därför ligga på att öka kunskapen om transpersoner och deras uttalade och outtalade behov. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelser av bemötande inom vården. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Transpersoners upplevelser av bemötande inom vården beskrivs i 4 slutkategorier. Att möta okunskap och själv måste söka samt ge information, Att känna avsaknad av transvänlig sjukvård i form av miljö och organisation, Att få sin integritet kränkt och känna sig diskriminerad och Att känna sig bekräftad och förstådd. Slutsats: Att möta transpersoner inom vården är komplext och kräver att man ser personen som en individ med specifika behov och hälsoproblem. Resultatet visar att det finns stora kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården gällande transpersoner och deras behov, vilket gör att ytterligare kunskap inom området behövs för att på bästa sätt kunnabemöta dessa personer.

Att inte identifiera sig med det kön som tilldelats vid födseln kan, i dagens samhälle, vara utmanande. Att vara transperson innebär att bryta mot många av de normer vi har i samhället vilket gör att de kan bli utsatta och utstötta. Sjuksköterskan ska i mötet med patienten utgå ifrån livsvärldsperspektivet där patientens livsvärld ska vara utgångspunkt för vårdandet. Sjuksköterskans förförståelse ska läggas åt sidan och för att mötet ska bli vårdande behövs öppenhet och delaktighet. Trots lagar och utgångspunkt i vårdvetenskapen erhåller transpersoner sämre vård än de som identifierar sig med det kön de blivit tilldelat vid födseln. Syftet med litteraturstudien är att belysa transpersoners upplevelse av vårdens bemötande genom integrativ sammanställning av empirisk kvalitativ forskning. Analysen gjordes med grund i metaanalys och mynnade ut i två huvudteman: "Att bli ifrågasatt för den hen är” och ”Att bli sedd som den hen är” med underteman. Resultatet visar att transpersoner känner sig som ett levande lexikon då personalen förväntar sig att bli lärda av dem. De upplever ett utanförskap eftersom samhällets normer syns tydligt även i sjukvårdssystemet, och de upplever samtidigt den beroendeställning som de är i. När vårdpersonal gör transpersoner delaktiga och tar ansvar för eventuell kunskapsbrist infinner sig tillit och trygghet. Användandet av inkluderande språk ger känsla av inkluderande och att integriteten värnas. I diskussionen diskuteras möten med sjuksköterskan, okunskap och utanförskap. Slutsatserna är att det behövs mer kunskap hos den grundutbildade sjuksköterskan, i sjuksköterskeutbildningen och de normativa värderingar som idag finns i hälso- och sjukvården behöver ses över.

Med utgångspunkt från Aspelins relationella kopetens har jag undersökt hur förskollärare ser på barn med utmanande beteende i förskolan. Hur de bemöter, skapar och anpassar miljöerna för barn med utmanande beteende. Undersökningsmetoden bestodd av fysiska träffar med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I studien deltog 6 utbildade förskollärare från tre olika förskolor från samma kommun. I studien framkom det att förskollärarnas främsta arbetssätt och metod är att arbeta förebyggande. Studiens resultar visade också att barn med problembeteenden som inkluderar aggression, hyperaktivitet och brist på deltagande blir mer negativt bemöta av både barn och vuxna. Förskollärarna visade också på bristande kunskap kring könnsspecifika särdrag och mer specifikt  på flickors utmanande beteende. Detta är särskilt viktigt då forskning visar på att det finns skillnader på flickors och pojkars symptom med utmanande beteende, samt att flickor lättare hamnar i skymundan och inte får den hjälp de behöver då deras symptom inte är lika utåtagerande som pojkars.