Bakgrund: Transpersoner har funnits lida av psykisk ohälsa i större utsträckning än personer som intehar en könsöverskridande identitet. För att motverka denna ojämlikhet i hälsa behöver transpersonerges adekvat hälso- och sjukvård. Nuvarande kunskapsläge visar på att det finns sjuksköterskor somupplever svårigheter i att möta transpersoner som patientgrupp. Detta kan vara problematiskt då encentral aspekt av sjuksköterskeprofessionen är att tillämpa personcentrerad omvårdnad med ettholistiskt förhållningssätt i mötet med alla patientgrupper.Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården.Metod: Litteraturöversikt med en kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Bristande förutsättningar och Respektfullt vårdande. UnderBristande förutsättningar framträdde fyra subkategorier: Kunskapsbrist, Bristande kommunikation,Fördomsfullt bemötande och Nonchalant bemötande. Inom Respektfullt vårdande framkom tvåsubkategorier: Empatiskt bemötande och Professionellt bemötande.Slutsats: Transpersoner upplevde både negativa och positiva bemötanden inom vården.Vårdkvaliteten påverkades av vårdpersonalens kunskapsnivå och attityder om könsidentitet ochkönsbekräftelse. För att förbättra vården behöver vårdpersonalen fördjupa sina kunskaper omtranspersoners behov samt aktivt arbeta för att motverka heteronormativa förväntningar inom hälso-och sjukvården.Fortsatt forskning: Ett förslag för framtida forskning kan vara att utforska sjuksköterskors erfarenheterav att vårda transpersoner. Genom att utforska sjuksköterskors erfarenheter, utmaningar och attityder ivården av transpersoner, kan en djupare förståelse för hur vårdpraxis bör utformas för att vara merinkluderande och känslig för transpersoners unika behov.

Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos människor i åldrarna 45–65 år. Orsaken till långvarig ländryggssmärta varierar men individuella faktorer som ålder, fysisk aktivitet samt psykologiska faktorer som ångest, stress och depression kan vara faktorer som kan bidra till besvären. Bemötandet i vårdens definieras som hur vårdgivaren tar emot sin patient, detta kan vara genom kroppsspråk, hur man hälsar och hur man för samtalet gentemot sin patient. Bemötande har visat sig vara viktigt vid långvarig ländryggssmärta där patienter lätt blir misstrodda. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av fysioterapeuters bemötande vid långvarig ländryggssmärta. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt på distans. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna vilket uppkom från innehållsanalysen var: Vikten av fysioterapeutens intresse och engagemang, fysioterapeutens kommunikation spelar stor roll, att får vara delaktig, förtroendet sviktar vid sviktande kompetens. Konklusion: Patienter med långvarig ländryggssmärta uppskattar en fysioterapeut som är intresserad, lyssnar, kommunicerar, låter patienten vara delaktig och är kunnig. I grunden handlar ett gott bemötande om att välkomna patienten och se personen bakom smärtan.

Bakgrund: Var tionde kvinna i fertil ålder har sjukdomen endometrios. Även fast det är många kvinnor som har endometrios finns det fortfarande otillräcklig kunskap i vården om denna sjukdom. Vilket leder till att kvinnorna får vänta 7 – 8 år på att få diagnosen. Under tiden de väntat på diagnosen har de gått igenom otaligt många läkarbesök, eftersom kvinnorna har blivit feldiagnostiserade med andra sjukdomar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med endometrios. Metod: En beskrivande litteraturstudie utifrån tio tematiskt analyserade studier. Huvudresultat: Resultatet synliggör att endometrios påverkar kvinnorna negativt. De upplevda symtomen begränsade kvinnorna att vara delaktiga i sitt liv. Det mest framkomna symtomet var smärta, detta gjorde att kvinnor fick avstå från fysiska och sociala aktiviteter. Fördröjning av diagnosen, misstro till vården och kampen att få diagnosen var något som kvinnorna upplevde psykiskt påfrestande. Relation till partner, familj, vänner och arbetslivet var något som kvinnorna upplevde negativt, kvinnorna kände sig begränsade av symtomen. Kvinnorna upplevde livsstilsförändringar och copingstrategier som positiva hjälpmedel till att hantera sjukdomen. Slutsats: Endometrios har påverkan på livet. Kvinnorna påverkas socialt, fysiskt och psykiskt. Otillräcklig kunskap inom hälso- och sjukvård upplevs av kvinnorna, vilket har psykisk påverkan vid bemötande från sjukvården. Kvinnorna upplevde fördröjning av diagnos som en ständig kamp. Ökad kunskap om endometrios hos hälso- och sjukvårdpersonal behövs för att få en tidigare diagnos, detta kan bidra till en godare omvårdnad och minska lidande. Med stöd av befintliga riktlinjer kan förhoppningsvis detta uppnås.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom är framträdande runt om i världen. Sverige uppskattas ha cirka 330 000 invånare som lider av alkoholberoende och 55 000 lider av narkotikaberoende. Personer med substansbrukssyndrom kommer ofta i kontakt med sjukvården och vårdpersonal. Därmed är vårdpersonalens bemötande av patientgruppen relevant. Syfte: Att beskriva patienter med substansbrukssyndroms upplevelse av bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativa artiklar och induktiv analys. Elva vetenskapliga artiklar analyserades enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I litteraturöversikten identifierades 2 huvudkategorier och 6 underkategorier. Huvudkategorierna var: Bemötande som stärker och återupprättar självkänslan och bemötande som upplevs diskriminerande. Underkategorierna var: att bli accepterad som individ, att effektivt kunna utrycka sig, uppleva närvaro och omhändertagande, att identifieras med sin sjukdom, bristande kommunikation och känsla av att bli missförstådd samt uppleva sig bortglömd och försummad. Slutsats: Substansbrukspatienters upplevelser av bemötande från vårdpersonal varierar då resultatet förekom att de genomgått olika sorters upplevelser. Det förekommer varians av substansbrukspatienters resonemang kring varför de upplevde vårdpersonalens bemötande på de sätt de upplevde det.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare praktiskt arbetar med barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet, samt vilka situationer som är utmanande i detta arbete. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundar sig i specialpedagogiska perspektiv för att kunna synliggöra vilka svårigheter som kan uppstå och hur man kan bemöta dessa i förskolan. För att svara på frågan om hur förskollärare arbetar med barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet, ska må bra och utvecklas efter sina individuella och egna förutsättningar, har kunskap sökts genom samtalsintervjuer. Resultatet utifrån intervjuerna med förskollärarna visar att det finns flera olika situationer, så som matsituationerna, samlingen och övergångar som förskollärarna upplever som utmanande för barn som ger uttryck för koncentrationssvårigheter, svårigheter med impulsivitet eller överaktivitet. Förskollärarna arbetar utifrån deras roll, hur de bemöter barnen och vilket förhållningssätt de har gentemot barnen, de arbetar med kommunikationsstöd, de arbetar förebyggande gentemot barnen och de utgår från det enskilda barnet.

Bakgrund: Transpersoner är sedan länge en utsatt grupp i samhället vilket speglar sig även inom vården. Tidigare forskning visar att transpersoner i Sverige, jämfört med den övriga befolkningen, har sämre skattad hälsa. De upplever dessutom, utöver långa väntetider för könsbekräftande vård, okunnigt och respektlöst bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Trots att vårdpersonal har ett ansvar att ge vård med respekt för allas lika värde upplever alltså transpersoner brister i vården. Syfte: Denna studie har därför som syfte att belysa hur transpersoner önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Metoden som valts är en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats. Resultat: Transpersoner vill bli bemötta som vilken patient som helst, men att personal samtidigt ser till de individuella behov som finns. Respekt, ödmjukhet och öppenhet är ledord för bemötandet. Dessutom önskar transpersoner bli bemötta med kompetens och att personal i mötet är noga med sitt språkbruk. Slutsatser: Bilden av hur transpersoner önskar bli bemötta är samstämmig och ett sådant bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal skulle stärka transpersoners hälsa och främja en hållbar utveckling.

Bakgrund: Paraply begreppet hbtqi inkluderar homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera identiteter och intersexpersoner. Hbtqi-gruppen har historiskt sett betraktats som en psykiatrisk sjukdom, vilket till viss del lever kvar än idag. Hbtqi-personer har ofta sämre hälsa gentemot heterosexuella personer och upplever det svårt att hitta vård som tar hänsyn till deras specifika behov. Hur de bemöts i vården påverkar deras upplevelse av hälsa och välbefinnande. Därför är hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens kring hbtqi-personers erfarenheter avgörande för hur en god vård och ett respektfullt bemötande avgörande. Att förstå hbtqi-personers unika behov och utmaningar gör det möjligt att erbjuda en vård som är mer känslig och inkluderande. Detta kan i sin tur bidra till att öka förtroendet för vården och förbättra hälsan i samhället. Syftet: Studiens syfte är att beskriva hbtqi-personers erfarenheter av bemötande av hälso- och sjukvårdspersonal.  Metod: Litteraturstudien baserades på 10 kvalitativa artiklar framtagna ur Cinahl och Pubmed. Dessa analyserades med manifest innehållsanalys.  Resultat: Med stöd av tre teman och sex under teman redovisas resultatet från hbtqi personer upplevelser av bemötande från hälso-och sjukvården.   Konklusion: Hbtqi-personers sexualitet och könsidentitet kan utgöra hinder för en adekvat vård, till följd av förekommen diskriminering och den kunskapsbrist som existerar hos hälso- och sjukvårdspersonal. Hbtqi-personers negativa erfarenheter inom vården kan bidra till en sämre hälsa då de söker vård i lägre utsträckning.

The aim of this Master’s thesis is to survey what personal encounter at the library can signify, and to examine Swedish public libraries’ policies for personal encounter. The posed questions are: What does personal encounter at the library signify? How are users and library staff represented in the collected policies? What do the policies say about digital encounter? 290 e-mail queries were sent to Swedish public libraries in May 2010. Of 140 responses, 107 stated that they did not have a written policy on personal encounter. 33 libraries had policies and these were collected and examined. The methods used are text analysis and policy analysis. The conclusions are that the policies are usually written with the goal to maintain a high standard of behavioral performance amongst library staff. The policies also aim at providing a joint approach to personal encounter. Users and staff are mainly described as working in a team. The most frequent way to describe how staff should behave is with respect. The user is, on the other hand, sometimes described as difficult and demanding. I take that down to the fact that a great deal of the policies are concerned with problems that can arise in the meeting between user and staff. To mention difficult users in the policies does not necessarily mean that users in general are considered difficult. Only few of the policies mention digital encounter. / Program: Bibliotekarie

<p>The purpose with this essay is to analyze teachers (in mother language and preparatory classes) perspective and see how they choose to work with different tools, and at the same time see how the teachers approach the pupils from an intercultural, mathematical and linguistical perspective. We also want to observe if there are any similarities and/or differences between the teachers in how they choose to work with the pupils with second language in the classroom.</p><p>Our keywords are intercultural approach, mathematical treatment and linguistical treatment. We study the working methods and tactics practiced by the teachers, which we find relevant to use in this essay. To get a wider perspective we decided to observe two different schools in different districts. We use a qualitative method as the basis in our research which provides a deeper view of the school environment.</p><p> </p><p>Result: This essay shows that the teachers have similarities in their approach to students which contains an intercultural perspective. It was also shown in different ways in both schools how the teachers approached the pupils on the subjects of mathematic and linguistic. Regarding cooperation with teachers of mother language it is said to play a crucial role in how pupils with second language will develop their understanding and vocabulary.</p><p> </p>

No description available.