Bakgrund: Trots lagar, riktlinjer och ambitioner om att skapa en jämlik vård, visar forskning att HBTQ-personer upplever en sämre vård och har en psykisk ohälsa som är mer utbredd än hos befolkningen som helhet. Att HBTQ-perspektivet ofta osynliggörs i vårdutbildningar leder till att heteronormen fortsätter att leva kvar, vilket får negativa konsekvenser berörande både individ och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att belysa hur individer som identifierar sig som HBTQ upplever sig bli bemötta i vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ manifest innehållsanalys av Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att HBTQ-personer många gånger upplever sig bli dåligt bemötta i vården. Detta kunde delvis bero på upplevelsen av att sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kunskap i HBTQ-frågor, men också på grund av att det sker medveten kränkning och diskriminering av patienter som identifierar sig som HBTQ. Vid ett gott bemötande ansågs sjuksköterskans öppenhet inför individers olikheter spela en avgörande roll, likaså att en ökad kunskap kring HBTQ-frågor i sjukvården skulle kunna förbättra situationen för HBTQ-personer. Slutsats: Sjukvårdspersonal upplevs inte besitta tillräcklig kompetens för att bemöta HBTQ-personer korrekt, något som får negativa konsekvenser för patienten. Sjukvårdspersonal bör därför reflektera över sina egna normer och värderingar samt öka sin kunskap i HBTQ-frågor. Detta för att nå målet och lagen – en lika vård för alla.

Bakgrund: Förekomsten av fetma runt om i världen har ökat sedan flera år tillbaka. I Sverige har andelen personer med fetma tredubblats sedan 1980-talet och fetma klassas idag som ett folkhälsoproblem. Fetma medför ökad risk att drabbas av ett flertal hälsoproblem. Det resulterar i att personer med fetma ofta har ett större sjukvårdsbehov i jämförelse med personer med normal kroppsvikt. Med anledning av detta ställs högre krav på sjukvården att klara av att erbjuda dessa patienter god och säker vård. Forskning har visat att personer med fetma ibland undviker att söka vård på grund av dåligt bemötande och andra brister i sjukvården Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda och bemöta patienter med fetma. Metod: En litteraturöversikt baserad på tretton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Resultat: Sjuksköterskor upplevde brister i utrustning och omgivning som hinder i vården av patienter med fetma. Bristerna ansågs medföra sämre vårdkvalité för patienter med fetma och upplevdes också som en säkerhetsrisk för både patienter och personal. Patienter med fetma upplevdes ha större omvårdnadsbehov än patienter med normal kroppsvikt och omvårdnadsarbetet ansågs vara tyngre och mer tidskrävande. Sjuksköterskor upplevde det som svårt att bemöta patienter med fetma och var rädda för att bli anklagade för stigmatisering. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde erbjuda patienter med fetma god och säker vård på samma villkor som en patienter med normal kroppsvikt. Anpassning av utrustning, utrymmen och utökade personalresurser kan bidra till att förutsättningarna för en jämlikvård oberoende av patientens vikt ökar. Eftersom bemötande är en central del av personcentreradvård medför svårigheter att bemöta patienter med fetma ett hinder i tillämpningen av personcentreradvård. Vilket också bidrar till att dessa patienter vårdas på andra villkor än patienter med normal kroppsvikt. / Background: The prevalence of obesity around the world has increased for several years. In Sweden, the proportion of obese people has tripled since the 1980s and obesity is today classified as a public health problem. Obesity increases the risk of suffering from multiple health problems, which results in obese people often having greater medical needs compared to individuals with normal body weight. This puts higher demands on the health service to be able to offer these patients good and safe care. Research has shown that obese people sometimes avoid seeking care because of shortcomings in medical care. Aim: The purpose of the study was to describe nurses' experiences of caring for and meeting obese patients. Method: A literature review based on thirteen scientific articles by both qualitative and quantitative nature. Result: Nurses experienced deficiencies in equipment and surroundings as obstacles in the care of obese patients. The deficiencies were considered to result in poor quality of care for these patients and were also seen as a safety risk to both patients and staff. Obese patients was perceived to have higher care needs than patients with normal body weight and caring for them was considered to be heavier and more time consuming. Nurses felt that it was difficult to meet obese patients and was afraid of being accused of stigmatization. Conclusion: Nurses felt that they could not offer obese patients good and safe care under the same conditions as to patients with normal body weight. Adaptation of equipment, facilities and increased personnel resources can contribute to better conditions for equal care regardless of the patient's weight. Meeting the patient is a central part of person-centered care and difficulties in meeting obese patients is an obstacle in the implementation of person-centered care. Which also contributes to poorer conditions for these patients than patients with normal body weight.

The aim of this study is to illustrate how two teachers working in different environments treat and make adaptations for pupils with concentration difficulties. By using observations and interviews , the teachers’ perceptions of positive and well functioning adaptations have been  clarified.  The results show that the way teachers treat the pupils play a crucial role for a succesful result. The study also shows that teachers by using small means can make many valuable adaptations in the physical learning environment. Many of the good examples that are mentioned aret o a large extent supported by research.  The education kan be performed and adapted in many diferent ways, but there is no certain right or wrong. The education can not be formed in the same way för all pupils, because every single pupil needs adaptations with regards to their specific needs. It is of importance that further research is made in this field because no proof of the main cause of ADHD/concentrations difficulties  have been found.

The aim of this study is to illustrate how two teachers working in different environments treat and make adaptations for pupils with concentration difficulties. By using observations and interviews , the teachers’ perceptions of positive and well functioning adaptations have been  clarified.  The results show that the way teachers treat the pupils play a crucial role for a succesful result. The study also shows that teachers by using small means can make many valuable adaptations in the physical learning environment. Many of the good examples that are mentioned aret o a large extent supported by research.  The education kan be performed and adapted in many diferent ways, but there is no certain right or wrong. The education can not be formed in the same way för all pupils, because every single pupil needs adaptations with regards to their specific needs. It is of importance that further research is made in this field because no proof of the main cause of ADHD/concentrations difficulties  have been found.

Bakgrund: Sjuksköterskan är den person som är närmast patienten, och är den som oftast är med när en patient avlider. De anhöriga som lämnas kvar drabbas alltid av förlusten efter en död, och det är sjuksköterskans ansvar att sköta omvårdnaden av dessa anhöriga. I Sverige dör årligen cirka 90 000 personer, varav 11600 räknas som plötsliga dödsfall. När döden kommer plötsligt orsakar den ett enormt trauma som riskerar att inverka negativt på de efterlevandes hälsa, om de inte får rätt omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att identifiera och beskriva sjuksköterskans bemötande av anhöriga som förlorat en familjemedlem i plötslig död. Design: Allmän litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt. Metod: Litteratur söktes i databaserna CINAHL, PubMed, PsychINFO, Scopus, Eric och Swemed+. Under sökningen användes svenska Mesh-termer, booleska söktermer, fri sökning och thesaurus-sökning. 16 artiklar kvalitetsgranskades, varav 13 artiklar gick vidare för analys. Av dessa var 12 av kvalitativ art, och en av kvantitativ. Resultat: Bemötandet av anhöriga innefattar många områden. Följande huvudkategorier identifierades: Egenvård, att skapa en relation, att ge utrymme, att delge, att vara professionell, samt att lämna situationen. Konklusion: Då en patient har avlidit är det viktigt att sjuksköterskan är kompetent att ta hand om de sörjande anhöriga. Sjuksköterskan behöver vara relationsfokuserad i sitt bemötande av dessa, för att kunna se deras behov och ge dem rätt omvårdnad. De anhöriga är i akut behov av information för att skapa sig en förståelse och acceptans för det plötsliga dödsfallet.

Utvecklingen av HBTQ-frågor och mänskliga rättigheter i världen är olika. De tre senaste årtiondena har det skett många förbättringar för HBTQ-personer, dock finns det fortfarande förbättringsområden. Syftet med denna studie är att beskriva HBTQ-personers erfarenheter i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie är en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats där 13 vetenskapliga artiklar har analyserats. Detta resulterade i sex kategorier; Att uppleva brister på kunskap och tillgänglighet i vården, Att uppleva exkluderade och kränkande behandling, Att uppleva svårigheter med kommunikation och vårdpersonals attityder, Att uppleva heteronormativa mallar, Att mötas av kunskap och respekt och Att bli accepterad för den man är skapar positiva möten. Resultatet var att HBTQ-personer upplevt annorlunda behandling av vårdpersonal utifrån okunskap men även i form av homofobi. Det fanns också positiva erfarenheter av möten i vården. Som sjuksköterskor bör vi reflektera över vårt förhållningssätt i mötet med alla människor i vården för att inte göra kränkande antaganden.

Bakgrund: Tidigare forskning visar att bemötandet och omvårdnaden av patienten under en ambulanstransport har stor betydelse för patientens upplevda lidande. Syfte: Syftet var att undersöka och dokumentera ambulanssjuksköterskors uppfattning av patientens upplevelse av bemötande och omvårdnad under ambulanssjukvård.  Metod: Semistrukturerade intervjuer som utfördes på ambulansstationen. Alla intervjuer genomfördes på ambulansstationen. Insamlade data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Denna studie visade att patienter överlag upplevs vara nöjda med bemötandet de får av ambulanssjuksköterskorna, detta på grund av den utsatta situationen och det totala fokus som kan ges till den enskilda patienten. Vidare framkom det i studien att patientens ålder kan ha inverkan på uttrycket och upplevelsen av lidandet, vilket framkom av att yngre personer oftare uttrycker lidandet verbalt och snabbare tillkallar ambulans medan de äldre generationerna oftare biter ihop och väntar med att tillkalla ambulans. Det framkom att omvårdnaden utvecklats inom flera områden med exempel som större möjligheter att bedöma och behandla på plats eller snabbspår för t ex. höftfrakturer. Detta bidrar till att minska patienters lidande. Slutsats: Ambulanssjuksköterskorna uppfattade det generellt som att majoriteten av patienterna upplevde bemötandet och omvårdnaden i ambulansen som mycket gott men att det försvåras av patientens tillstånd. Detta ställer höga krav på personalen vad gäller lyhörd, empati och respekt för individen. Utvecklingen upplevdes av samtliga ha gått framåt, med exempel som snabbspår, större egna mandat för bedömningar på plats och medicinska behandlingar.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) spreds förr endast på sjukhus men har under senare tid ökat även ute i samhället. Det är en bakterie som utvecklat resistens mot antibiotikum och orsakar problem när en infektion behöver behandlas då det endast finns ett fåtal antibiotika att tillgå. Spridningen sker framförallt via vårdpersonalen på grund av dåliga hygienrutiner. Personer med MRSA tenderar att begränsa sin kontakt med andra människor. Därför är det viktigt som vårdpersonal att visa empati och respekt för patienternas situation för att öka tryggheten hos patienterna. Syfte: Syftet med litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att vara MRSA- bärare. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. En granskningsmall användes vid artikelgranskning. Analysen utfördes i tre steg. Resultat: Fyra huvudkategorier med två subkategorier under en och tre under en annan. Känslomässig påverkan, konsekvenser i det dagliga livet, förändrad vård & oro inför framtiden. Studierna visade på att MRSA-bärande personer framförallt upplever en negativ förändring både inom vården, ute i samhället samt bland nära och kära. Slutsats: Multiresistenta bakterier är ett globalt problem som hälso- och sjukvården måste arbeta med för att spridningen inte ska fortsätta. Bärandeskapet ger påfrestningar i vardagen samt oro och rädsla är vanligt förekommande känslor. Okunskap kring MRSA verkar vara grunden till detta problem. Mer kunskap och utbildningar krävs till vårdpersonal för att de ska kunna förmedla detta till patienterna så att vardagen blir lättare samt att spridningen utav MRSA minskar.

Background: Miscarriage is also called spontaneous abortion and occurs in about 20 percent of all pregnancies. The majority of miscarriages occur before 12 weeks of pregnancy and the main causes are chromosomal abnormalities or damage to the fertilized egg. Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences when they suffer a miscarriage and treatment from the medical staff during miscarriage. And to describe the data collection methods used in the included articles. Methods: A descriptive literature study based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The CINAHL database was used for the article search and the keywords that was used were: Miscarriage and Experience. Main results: The result described the women who had suffered from a miscarriage experienced physical and mental pain.The miscarriage was described as a loss and crushed ambitions for the future. Emotions such as shame and guilt were common. Miscarriage was seen as a traumatic experience for the affected woman. Experiences as loneliness and omission were common, and that the women’s physical and mental pain was overlooked by the medical staff. Lack of empathy and compassion affected the women negatively. If themedical staff confirmed the grief it helped the women with their physical and emotional needs. Perceptions and feelings of security occurred when the women had a prior relationship to the obstetrician, who then knew their history and background. The data collection method used in all articles were individual audio recorded interviews. Conclusion: The conclusion to be drawn from this study is that the women who suffered miscarriages was affected both physically and mentally. The response and relevant information from the nursing staff has a major impact on how women perceive their situation when they have suffered a miscarriage. / Bakgrund: Missfall benämns även som spontan abort och inträffar i omkring 20 procent av alla graviditeter. Majoriteten av alla missfall sker innan graviditetsvecka 12 och de främsta orsakerna är kromosomavvikelser eller skador på det befruktade ägget. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser när de drabbas av missfall och bemötandet från vårdpersonal vid missfall. Samt att beskriva vilka datainsamlingsmetoder som använts i de inkluderade artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie som grundade sig på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Databasen Cinahl användes för artikelsökning med sökorden:Miscarriage och Experience. Huvudresultat: Resultatet beskriver hur kvinnor som drabbats av missfall upplever både fysisk och psykisk smärta. Missfallet beskrevs som en förlust och framtidsplaner som krossades. Känslor som skam och skuld var vanligt förekommande. Missfall sågs som en traumatisk upplevelse för den drabbade kvinnan. Upplevelser som ensamhet och utelämnande var vanligt förekommande, samt att kvinnornas fysiska och psykiska smärta förbisågs av vårdpersonalen. Brist på empati och medlidande påverkade kvinnorna negativt. Genom att vårdpersonalen bekräftade sorgen hjälpte det kvinnorna med deras fysiska och emotionella behov. Upplevelser av trygghet förekom när kvinnorna hade en tidigare relation till obstetrikern, som då kände till deras historia och bakgrund. Den datainsamlingsmetod som använts i samtliga artiklar var individuella ljudinspelade intervjuer. Slutsats: Slutsatsen som kan dras av denna litteraturstudie är att kvinnorna som drabbats av missfall påverkas både fysiskt och psykiskt. Bemötandet och relevant information från vårdpersonalen har en stor inverkan på hur kvinnorna upplever sin situation när de drabbats av missfall.

I skolans värdegrund och uppdrag står det att eleven ska möta respekt för sin person och sitt arbete samt att skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. Vidare står det också beskrivit att personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även att skolan har en viktig roll i detta arbete. Denna studie bygger på kvalitativa intervjuer och vårt syfte med detta arbete är att undersöka lärares och pedagogers uppfattningar om självkänsla samt deras arbetssätt i ämnet. Vi har gjort vår undersökning i tre olika skolor i Sverige och intervjuat 13 lärare och fritidspedagoger. Studien visar att alla pedagogerna i undersökningen är medvetna och överens om att de som lärare påverkar barnen dagligen genom sitt bemötande och sitt förhållningssätt. Det framkom även att det är lärarens egen syn på självkänsla som spelar roll för hur denne arbetar med det tillsammans med sina elever. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>