Denna kvalitativa studie syftar till att få fördjupad förståelse för hur pedagoger kan uppleva bemötandet med vårdnadshavare där meningsskiljaktigheter kring normer och värderingar kan uppstå. Behovet av en fördjupad kunskap kring pedagogernas bemötande är en följd av att det kan upplevas som svåra ämnen att ta upp och bemöta på ett professionellt plan. I studien har sex pedagoger intervjuats, framtagna av ett kriteriebaserat urval, med två case som grund för intervjufrågorna. Det som framkommer från bakgrund, resultat och analys är att alla människor är olika och att man upplever och tolkar saker efter den bakgrund man är formad efter. Detta i sig kan leda till att meningsskiljaktigheter uppstår i vårt bemötande med varandra oavsett varifrån vi härstammar. Eftersom dessa frågor upplevs som svåra att hantera och eftersom det inte finns tillräckligt med kunskap inom området ser vi ett stortvärde i denna fördjupade studie. Vårt samhälle och samlevnad kräver en ömsesidig relation oavsett bakgrund för en god miljö där samtal och bemötande är öppen och ömsesidig.

Problemformulering och syfte: Syftet är att undersöka hur individer med sjukdomen endometrios bemöts samt hur sjukdomen kommuniceras visuellt. Frågorna som besvaras är: ”Hur blir ett urval endometriosdrabbade bemötta inom vården?”, ”Vad är viktigt i bemötandet av endometriosdrabbade enligt ett urval av vårdpersonal?” samt ”Hur kan visuell kommunikation förbättra vardagen för endometriosdrabbade?”.Metod och material: Två olika huvudmetoder används i undersökningen. Den första är en kvantitativ enkät som ett urval endometriosdrabbade i en Facebookgrupp besvarade. Den andra är en intervju som ett snöbollsurval av vårdpersonal besvarade. Både enkäten och intervjun skickades ut och besvarades digitalt. Vidare har en visuell research utförts genom en analys av de första fyra hemsidorna vid en sökning på ordet ”endometrios” på Google.Huvudresultat: Resultatet av studien visar att majoriteten av urvalet endometriosdrabbade har blivit negativt bemötta av vården, och att de efterfrågar en större förståelse, att bli betrodd för sina symptom och att bli mer lyssnad på. Dessa ord återkommer i resultatet av den andra frågeställningen som var riktad till vårdpersonal. Båda urvalen var överens om vad som är viktigt, men det ser inte ut så idag i praktiken. Den tredje frågeställningen som rör visuell kommunikation visar att det bör användas på många sätt för att skapa en bättre vardag för endometriosdrabbade. Viktiga faktorer visar sig vara ökad förståelse för endometriosdrabbade samt förbättrad information om sjukdomen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuellt våld är ett stort samhällsproblem inte bara i Sverige utan hela världen. Kvinnor i världen känner en stor rädsla till att bli utsatta för sexuellt våld. Att bli utsatt för sexuellt våld är en väldig traumatisk upplevelse och kan ge både fysiska och psykiska skador, akut efter övergreppet med även på lång sikt. Därav har vårdpersonal en viktig roll i att ge stöd till kvinnorna och hjälpa dem att återhämta sig efter övergreppet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sexuellt våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal. Metod: För att besvara syftet användes en beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Tiovetenskapliga artiklar som var av kvalitativ design som var publicerade från år 2000 och framåt användes. De databaser som användes för sökning av artiklar är CINAHL, Cochrane, PsycINFO och PubMed.Katie Erikssons teori om lidande används som teoretisk referensram. Resultat: Denna studie visade att kvinnorna upplevde att det fanns bristande information och ville havalmöjligheterunder mötet med vårdpersonal. De uppskattade när de fick stöd från vårdpersonal. Känsla av skuld och skam kände kvinnorna och vårdpersonal kunde medföra dessa känslor. Kunskap hos vårdpersonalen är bristfällig, mer utbildning och träning bör ges till vårdpersonal så de kan omhänderta sexuellt våldsutsatta kvinnor på bästa möjliga sätt.  Slutsats: Det finns en stor förbättringspotential i vården i hur sjukvårdspersonal ska bemöta och omhänderta en sexuellt våldsutsatt kvinna. De flesta kvinnorna beskrev hur bemötandet och vården varit otillräcklig, vårdpersonal behöver förbättra sina kunskaper om hur denna typ av patienter ska bli bemötta. Därför bör mer träning och utbildning ges till sjukvårdspersonal för att kunna ge det bästa möjliga stödet till de sexuell våldsutsatta kvinnorna. Det behövs mer forskning inom området.

Sammanfattning  Arbetet med konflikthantering förekommer dagligen i skolans verksamhet och kan se olika ut. Syftet med vår studie var att undersöka vilken erfarenhet verksamma lärare som undervisar barn i åldern sex till tio år, har av metoden lågaffektivt bemötande i samband med konflikthantering. I vår studie redogör vi för hur metoden kan användas vid problematiska situationer där barn är inblandade. Lågaffektivt bemötande bygger på att barn gör rätt om de får de rätta förutsättningarna. Studien har genomförts med kvalitativ metod som vi valde för att uppnå ett bredare och ett mer djupgående resultat. Sju personer på tre skolor intervjuades om sin kunskap och erfarenhet av metoden lågaffektivt bemötande vid konflikthantering. Det visade sig att lärarnas erfarenheter av metoden lågaffektivt bemötande är varierande. Undersökningen visar också att det saknas utbildning och till viss del kunskap om lågaffektivt bemötande. För att det lågaffektiva bemötandet ska vara effektivt och behjälpligt i konfliktsituationer, så krävs en samsyn inom arbetslaget och en väl genomarbetad plan för metoden. Studiens slutsats blev att det råder stor brist på utbildning inom konflikthantering bland de deltagande lärarna.

Följande studie syftar till att bidra med kunskap om hur genusarbetet sker i förskolan för att kunna bemöta varje enskilt barn utifrån sina förutsättningar och behov.  För att uppnå syftet ämnar studien att svara an på följande frågeställningar:   Hur beskriver förskollärarna deras bemötande gentemot pojkar och flickor i konflikter som uppstår mellan barnen på förskolan? Vilka bidragande orsaker kan påverka förskollärarnas bemötande av barnen i konflikter?    Studien är kvalitativ och innefattar två fokusgruppsamtal, där förskollärarnas uppfattningar om deras bemötande i konflikter mellan barnen ur ett genusperspektiv har undersökts. Datainsamlingen är analyserad utifrån en tematisk analys samt med inspiration av genusperspektivet. Analysen har även utgått utifrån studiens centrala begrepp. Dessa begrepp är: genus, bemötande och konflikt.     Resultatet visar att förskollärarna arbetar med att bemöta barnen som individer i de konflikter som uppstår mellan barnen på förskolan. Förskollärarnas kompetens och medvetenhet om genusarbetet i förskolan, anses enligt deltagna vara avgörande aspekter för hur bemötandet sker till barnen. Slutligen visar resultatet på att det finns bidragande orsaker som kan påverka förskollärarnas bemötande till barnen i konflikter så som stressiga situationer, miljöns utformning, samt arbetet på organisationsnivå.

Studien undersöker hur Halmstads och Helsingborgs Tingsrätt arbetar med implementeringenav Domstolsverkets riktlinjer och Brottsförebyggande rådets rekommendationer förbemötandet i rätten, samt fastställa vilka faktorer som ligger till grund för att detta görs eller inte görs. Genom fältobservationer och intervjuer med ett tiotal domare och tingsnotarier på debåda domstolarna använder sig studien av ett omfattande dataunderlag, där de två primära empiriska materialen trianguleras med varandra. Analysen av materialet visar att det finns stora skillnader mellan hur domarna och tingsnotarierna på de båda domstolarna arbetar med bemötandearbetet. Därutöver finns det stora skillnader mellan hur domare och tingsnotarier påHalmstads Tingsrätt arbetar med bemötandefrågorna. Vilket bemötande en brukare får beror därför på vilken domare som tilldelats denne. Resultatet är oroande från både ett rättssäkerhetsperspektiv och demokratiskt perspektiv. Skillnaden i bemötande kan ytterst påverka möjligheten till lika behandling och det olika bemötandena kan i förlängningen leda till minskat förtroende för domstolarna vilket riskerar skada statens demokratiska legitimitet.

Bakgrund: Barncancer är starkt förknippat med sorg och lidande. Föräldrar till barn med cancer drabbas ofta av psykologisk stress i samband med barnets cancerdiagnos. Forskning visar att föräldrar till barn som är i behov av annan typ vård än cancervård upplever att de får ett fint bemötande av vårdpersonal genom stöttning och information. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva hur föräldrar till barn med cancer upplever bemötande och information de erhåller av vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med en beskrivande design baserad på tolv vetenskapliga artiklar. Nio artiklar var av kvalitativ ansats, två artiklar var av kvantitativ ansats och en artikel var av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat: Föräldrar till barn med cancer upplevde ofta att de fick tillräcklig och relevant information av vårdpersonal. Däremot upplevde ett flertal att de fick för mycket information i samband med barnets diagnostisering och att denna information var svår att tillgodogöra sig på grund av emotionell påverkan. Föräldrar upplevde också att de fick för lite information gällande praktiska detaljer och att vårdpersonalens tillgänglighet blev sämre med tiden. Enligt föräldrar till barn med cancer är de i behov av stöttning från vårdpersonal vilket också kräver att de känner ett förtroende för vården. Slutsats: En kontinuerlig kommunikation mellan familjer och vårdpersonal anses av föräldrar vara av stor vikt. För att tillgodose föräldrars behov krävs det att vårdpersonal har de förutsättningar som krävs, i form av tid och bemanning, för att kunna ge en god omvårdnad.

Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp som genomförs vid behandling av bröstcancer där delar eller hela bröstet opereras bort i syfte av att avlägsna cancerförändringar. Den förändrade kroppen i samband med detta är en stor och ibland traumatiserande händelse i många kvinnors liv. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur den sexuella hälsan påverkas efter genomgången mastektomi, för att skapa en förståelse för hur deras behov bättre kan tillgodoses. Litteraturstudien är baserad på 12 artiklar vilka har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Graneheim och Lundman (2004). Genom analysen kunde fem huvudkategorier identifieras. Att inte känna igen sin kropp, att förlora sin kvinnliga identitet, att få en ny förståelse av närhet och intimitet, att känna sig bemött på ett annorlunda sätt och att sakna förståelse och försöka bevara sin integritet i samtal med andra. Resultatet av litteraturstudien visade att kvinnorna upplevde både kroppsliga och själsliga förändringar i sin sexualitet till följd av mastektomin. Vårdpersonalens agerande och bemötande mot dessa kvinnor hade en avgörande roll för hur kvinnorna kunde hantera förändringarna. Författarna föreslår användandet av PLISSIT eller EX-PLISSIT som är modell där ett frågeformulär utformats vilket kan fungera som ett stöd för vårdpersonal i mötet med patienterna där sexualitet diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers uppfattningar av att möta barns frågor och funderingar om döden samt att ta reda på hur barn resonerar om dessa frågor. Intresset för att skriva om ämnet döden väcktes genom en nyfikenhet för hur barns frågor om döden bemöts av pedagoger. Är det något som diskuteras tillsammans med barn? Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer där vi tog del av både barns och pedagogers perspektiv om dessa frågor. Vi undersökte framförallt vilka uppfattningar pedagoger har när det kommer till att möta barns funderingar om döden, hur pedagoger beskriver sina erfarenheter av att möta barns frågor om döden, hur förberedda de beskriver sig vara på att möta barns funderingar samt hur barn resonerar om döden utifrån en barnbok. Data analyserades utifrån ett kristeoretiskt resonemang. Resultatet visar att barns förståelse för döden som koncept är konkret vilket är en uppfattning som även pedagogerna delade. Samtliga barn förstod att döden är ett permanent tillstånd och de flesta barn trodde inte på ett liv efter döden. Pedagogerna uppfattade att barns förståelse i huvudsak påverkas av ålder och tidigare erfarenheter. Barnintervjuerna visar dock att ålder inte har någon större påverkan på barns uppfattningar utan att erfarenheter är det som väger tyngst. Enligt pedagogerna skulle barns frågor besvaras ärligt och det gjordes bäst genom samtal utifrån barnlitteratur. Alla pedagoger uppgav att de kände sig trygga i att föra samtal om döden tillsammans med barn. Detta gjordes trots deras varierande erfarenheter av att möta barn som på nära håll upplevt döden.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att livmoderslemhinnan växer i och utanför livmoder. Endometrios påträffas vanligtvis på bukhinnan, livmodermuskulaturen, äggstockarna, urinblåsan eller ändtarmen, men kan även finnas i andra organ i kroppen. I Sverige drabbas uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder av endometrios, men det kan dröja uppemot sex-tio år innan diagnosen fastställs. Endometrios kan ge upphov till bland annat svåra smärtor och infertilitet. Aktuellt forskningsläge visar att kompetensen bland hälso- och sjukvårdpersonal är bristande vilket har en påverkan på den vård som ges till kvinnor med misstänkt eller fastställd endometriosdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet av hälso- och sjukvårdspersonal vid endometrios. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex bloggar som analyserades enligt av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier; bra bemötande och dåligt bemötande som sammanfattas av fem respektive fyra underkategorier. Samtliga kvinnor hade upplevelser av dåligt bemötande från sjukvårdspersonal vilket påverkade dem negativt både psykiskt och fysiskt. Kvinnorna ansåg sig till stor del ha blivit misstrodda och inte tagna på allvar vilket hade konsekvenser för deras självkänsla och tro på vården. En annan konsekvens av dåligt bemötande var att de drog sig från att söka hjälp vilket orsakade onödigt lidande och deras vardag påverkades negativt. Resultatet visar också upplevelser av bra bemötande där kvinnorna upplevt att de blivit förstådda och bekräftade vilket ingav dem hopp och framtidstro. Av resultatet framkom att omhändertagandet från sjuksköterskan spelar roll för hur kvinnorna hanterade den påverkan som endometriosen har. Slutsats: Då denna patientgrupp till största del söker sig till vårdcentraler och akutmottagningar för sina symtom är sjuksköterskan bland de första de knyter kontakt med. Av resultatet framkommer det att sjuksköterskans förhållningssätt bör vara i enlighet med Joyce Travelbee’s omvårdnadsteori. Resultatet visar tydligt hur kvinnor som söker vård önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonalen. I enlighet med Travelbee’s teori är omvårdnad att hjälpa den lidande människan att finna mening och hopp i sin situation genom att etablera en tillitsfull och förtroendefull relation med patienten.