<p>Validerat; 20140623 (global_studentproject_submitter)</p>

Bakgrund: Kvinnlig könsstympning innebär ett ingrepp av fyra olika former där kvinnans kön sys ihop och delar av det såsom klitoris och de inre samt yttre blygdläpparna skärs bort. Lagen förbjuder denna ritual som sker utifrån tradition, med eller utan flickornas samtycke. Sverige är ett mångkulturellt land där sjuksköterskan ofta möter dessa utsatta kvinnor, det är då av avgörande faktor att ha kunskap samt förståelse inom denna sed för att förbättra kvinnans erfarenhet av bemötandet i vården men även upplysa det berörda ämnet.Syfte: Belysa könsstympade kvinnors upplevelse av bemötande i vården.Metod: Denna litteraturöversikt baseras på nio kvalitativa studier. De kvalitativa artiklarna granskades och analyserades med hjälp av SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik – patientupplevelser.Resultat: Innehåller könsstympade kvinnors erfarenheter av bemötande i olika sjukvårdssammanhang. I resultatet beskrivs de känslor, positiva som negativa, kvinnorna upplevde efter ha blivit exponerade i vården. Fortsättningsvis förklaras den kulturella dimensionen som råder mellan patient och vårdpersonal efter ha anlänt till ett främmande land.Slutsats: Denna grupp av kvinnor bör belysas genom forskning samt undervisning till vårdpersonal för att minska undergivenhet och utanförskap bland kvinnor som genomgått könsstympning. Sjukvård bör formas runt varje individ och på så sätt skapa välbefinnande och trygghet. / <p>Godkännande datum: 2018-11-05</p>

Background: HIV-positive person´s are especially exposed to prejudices from the society which most likely also is reflected in healthcare situations. HIV-positive person´s have an extensive need for medical care and support from healthcare personnel in the process of managing the infection and adherence to the antiviral treatment. Aim: To describe HIV-positive person´s experiences of stigmatization and discrimination in healthcare settings and in interaction with healthcare personnel in Europe and north America. Method: A literature review with a systematic approach based on 11 qualitative articles. To analyse the articles, coding and thematization was performed. Results: Four themes arose: “Offensive experiences in healthcare settings”; “Unequal and inferior care”; “Revelation of HIV status”; “Consequences of stigmatization”. Conclusion: HIV-positive person´s experiences stigmatization and discrimination in contact with healthcare in Europe and north America. The discrimination and stigmatization is manifested in different aspects and contexts. A good treatment regimen and regular contact with healthcare is required for a satisfactory treatment outcome. HIV-positive person´s are entitled to a human treatment, just like everyone else, anywhere in the world. Keywords: HIV, Stigmatization, discrimination, experience, Healthcare / Bakgrund: HIV-positiva personer är särskilt utsatta för förutfattade meningar från samhället vilket även har en risk att avspeglas i sjukvårdssammanhang. HIV-positiva personer har ett stort behov av sjukvård och stöd från sjukvårdspersonal under behandlingsprocessen samt i sin följsamhet till den antivirala behandlingen. Syfte: Att beskriva HIV-positiva personers upplevelser och erfarenheter av stigmatisering och diskriminering inom hälso- och sjukvård i Europa och Nordamerika. Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på 11 kvalitativa originalartiklar. För att analysera inkluderade artiklarnas resultat utfördes kodning och tematisering. Resultat: Fyra teman uppstod: “Kränkande bemötande i hälso- och sjukvården”; “Ojämlik och sämre vård”; “Avslöjande av HIV-status” samt “Konsekvenser av stigmatisering”. Resultatet visade att HIV-positiva personer upplever ett dåligt bemötande i kontakten med hälso- och sjukvården med påverkan på behandling och tillit till vården och vårdpersonal. Det visar också på att sekretess och integritet inte respekteras tillräckligt och att dessa personer upplever depressiva symtom och skam till följd av hur de behandlas. Slutsats: HIV-positiva personer upplever stigmatisering och diskriminering i sin kontakt med hälso- och sjukvården i Europa och Nordamerika. Denna stigmatisering och diskriminering visar sig på olika sätt i olika kontexter. En god behandlingsregim och regelbunden kontakt med hälso- och sjukvården är avgörande för ett lyckat behandlingsresultat. HIV-positiva personer ska få ett medmänskligt bemötande och behandling, precis som alla andra, oavsett var i världen man bor. Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, bemötande, hälso- och sjukvård

This bachelor thesis is about communication problems and treatment during the reference interview. The purpose was to investigate the reasons of why users’ information needs are not always understood by the librarian and what to do about it. I have also investigated what kind of skills that can be useful for librarians to have and how a librarian can act in a way that makes the user feel welcome during the reference interview. The method I used was a literature study and an own study through interviews of library users. The theories I used was Taylor’s information need theory and Argyle &amp; Dean’s equilibrium theory. The result I found was that a librarian can ask a user open questions like how the user plans to use the information in order to find out more about what kind of information needs she has. To make the user feel welcome the librarian can invite her to return if she does not find the information by herself or ask her if she is satisfied with the information the librarian found for her. It is often appreciated by the users if librarians are friendly, have patience, smile, have eye contact during the interview and show that they are really interested in helping the user. / Uppsatsnivå: C

The purpose of this thesis is to investigate the view on the personal encounter between staff and visitors in public libraries in order to detect possible differences between the two groups in order to see if the personal encounter as such could be used in order to market libraries. We believe that social competence must interact with the initial personal encounter in order for the visitor to experience the visit as positive. We have based the theoretical framework on Erving Goffman’s theory on social interaction, as well as on Christian Grönroos’ theory on quality of service and marketing. We use the following questions: How do library staff view the personal encounter? How do library visitors view the personal encounter? How does the library staff’s treatment affect the visitor’s view of the library?Are there any differences in view between visitors and staff concerning the personal encounter? If so, what kind of differences are they? Using qualitative interviews, we have interviewed nine visitors and six staff members at two public libraries. The visitors believe that the librarian should be friendly, helpful, well informed and available in order for the personal encounter to be perceived as positive. The interviewed staff believes that personal encounter plays a central part in how their work and that their treatment can be conclusive in the visitor’s perception of the library. The conclusions of the study say that the staff’s treatment of the visitors could function as both good and bad marketing for the library, depending on the visitor’s experience. / Uppsatsnivå: D

Människor blir dagligen påverkade från olika håll av utseendets betydelse för att bli lycklig och framgångsrik. Att ha ett annorlunda utseende kan förändra tillgången till världen och bemötandet från andra människor. Det finns en koppling mellan att ha psykologiska problem relaterat till en ansiktsförändring. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelsen av att leva med ett annorlunda utseende. Fem texter har analyserats enligt Granheim och Lundmans metod. Resultatet presenteras utifrån tre kategorier med tillhörande subkategorier. Där framgår att människor med ett annorlunda utseende kan påverkas mer eller mindre av andra människors bemötande och att de kan utveckla strategier för att klara av vardagen. En ansiktsförändring kan leda till osäkerhet gällande kärleks- och vänskapsrelationer. Att inte se ut som alla andra påverkar även självkänslan och identiteten då ansiktet inte alltid stämmer överens med den person de är eller vill vara. Att förändra sitt utseende genom att välja operation kan leda till varierade känslor såsom oro, ångest, rädsla men även förväntning och förhoppning. Trots alla svårigheter dessa människor möter finns det även de som tycker att de positiva upplevelserna överväger de negativa. I diskussionen lyfts plastikkirurgernas något extrema tankar fram, detta för att det har visat sig att kirurgers åsikter har stor inverkan på framförallt ungdomars val gällande operation. Det är viktigt att som sjuksköterskor ge stöd till människor med annorlunda utseende. För att göra detta på bästa sätt krävs mer kunskap om dessa människors situation. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

BAKGRUND:Bakgrundskapitlet är uppbyggt i två delar, en del om genus som fokuserar på könsmönster i skolan, samt en del som inriktar sig mot konfliktsituationer och konflikthantering. Delen som handlar om genus bygger på tidigare forskning som inriktar sig mot skolan. Vidare redogör även avsnittet för vad styrdokumenten säger om människors lika värde samt vilka villkor som bör gälla för flickor och pojkar. I den avslutande delen görs en närmre beskrivning av begreppet konfliktsituationer och hur det kan ta sig uttryck i skolan. Avsnittet tar även upp olika konflikttyper, en kort redogörelse om konflikthantering samt en beskrivning av tidigare forskning kring pojkars och flickors konflikter.SYFTE:Syftet är att belysa några lärares uppfattningar om konflikter och genus, samt att utifrån ett genusperspektiv studera lärarnas bemötande av eleverna vid konfliktsituationer i klassrummet.METOD:Denna studie har en kvalitativ karaktär. Utifrån ett genusperspektiv har empirin samlats in genom att observera hur några lärare bemöter elever vid konfliktsituationer i klassrummet samt genom att intervjua lärarna för att belysa deras uppfattningar om konflikter och genus.RESULTAT:De intervjuade lärarna berättade att de såg och bemötte eleverna som individer oavsett kön, ”det handlar ju inte om genus”. Ett skilt bemötande som ett resultat av olika förväntningar på könen, kunde dock tyckas se med hjälp av studiens observationer. Observationssituationer som rörde lärarnas bemötande av flickor och pojkar i rena konfliktsituationer var dock svåra att finna.

Alkoholrelaterade problem är idag ett av de främsta skälen till att människor söker vård. Även om det är störst andel som söker hjälp inom psykiatrin är det också mycket vanligt på somatiska vårdavdelningar. Vi tyckte därför att det kändes angeläget att ta reda på om sjuksköterskornas bemötande påverkade omvårdnaden av de alkoholberoende patienterna. Det är för en sjuksköterska en skyldighet att bemöta och behandla alla människor med respekt så att inte deras integritet och värdighet kränks. Detta är möjligt om sjuksköterskan inger förtroende och är på ett mellanmänskligt plan med patienten. Bemötandet är avgörande för kvalitén på omvårdnaden. Vi ville därför undersöka om det finns hinder och brister i mötet med den alkoholberoende patienten och isåfall vad det beror på. Syftet med studien blev därför att beskriva sjuksköterskors bemötande av alkoholberoende patienter.Studien är en litteraturöversikt och uppbyggd på tre kvalitativa artiklar och åtta kvantitativa artiklar. Studiens resultat presenteras i två huvudteman; Mötet mellan patient och sjuksköterska samt kunskap påverkar vårdandet. Dessa huvudteman fick tre subteman var. Det huvudsakliga resultatet visade på att sjuksköterskorna generellt har fått för lite utbildning i att vårda alkoholberoende patienter. Därför hade de en låg kunskap i ämnet och detta påverkade deras bemötande och omvårdnad av patienten. Psykiatrisjuksköterskorna var däremot självsäkra och trygga i sin roll och upplevde inte att de saknade något kunskapsmässigt. I resultatdiskussionen diskuteras kring hur en god kunskap kan påverka en sjuksköterskas arbete samt att vi tror att attityden går att förändra. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Det är alltid svårt att komma till en plats då allting är nytt för en och man inte känner till saker och ting runt omkring. Efter att vi har intervjuat några nyanställda på högskolan i Borås förstod vi hur svårt det egentligen är att vara nyanställd på en arbetsplats som man kanske aldrig tidigare hade satt en fot i. Svårighets- och nervositetsgraden beror förstås på hur man blir bemött både av övriga medarbetare och av chef. Blir man bemött på ett välplanerat sätt som i sin tur är byggt av vänlighet och trevlighet, känner man sig mindre nervös den första dagen.Studiens syfte handlar främst om att ta reda på hur en nyanställd blir bemött på högskolan i Borås. Genom uppsatsen ska man kunna förbättra mottagandet och bemötandet av nyanställda. För att få fram den informationen så gjordes det sex olika intervjuer med universitetslärare på olika institutioner som har blivit anställda de senaste två åren.Intervjuerna som genomfördes var av en semistrukturerad karaktär där det fanns frågor som diskuterades fritt kring ämnet bemötande och mottagande från organisationens sida. Vi behandlar studien ur ett hermeneutiskt perspektiv där vi studerar vårt område på en något djupare nivå för att urskilja det viktiga i intervjuerna.Vi bokade tid med respektive intervjuperson och de flesta fick intervjufrågorna skickade till dem innan intervjugenomförandet blev av på den bokade tiden. Därmed kunde de vara förberedda på vilka frågor som de skulle svara på.Resultatet av studien blev att trots några bristfälliga punkter så blir ändå den nyanställde på högskolan i Borås bra bemött. Vi kom även fram till att det är främst fyra olika aspekter som ingår i och bidrar till att det blir ett bra bemötande. Dessa är: Social kompetens, kommunikation, gruppsykologi samt organisationskultur.

My aim is to examine the special form of interaction between users of the shut-in service and the responsible librarians. My purpose is to examine how mediating of literature can be pictured in correlation with shut-in services. How do librarians describe their experiences of the shut-in service? What roles of mediating can be perceived? How can interaction interpreted in the context of the shut-in service?The material was acquired by doing qualitative interviews of five librarians who works with shut-in service. This study is based on the theory of Åse Kristine Tveit. Her model of mediating and her theory on the roles of mediating are the bases of my analysis. My conclusion is that librarians find it difficult to market their visiting work and that their relationship with shut-in service users is particular.