Abstrakt Syfte. Att belysa distriktssköterskors upplevelser av möten med patienter med misstänkt eller konstaterat alkoholberoende Bakgrund. Cirka 780 000 personer i Sverige har ett alkoholberoende och det är ofta till hälsocentralerna personer med alkoholberoende söker sig för vård först eller där problemet kan identifieras först. Distriktssköterskor ska arbeta preventivt när det gäller alkoholfrågor och det ställs större krav på och krävs mer kunskaper hos distriktssköterskorna.  Design. Kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.  Metod. Informationsbrev har under 2015 skickats ut till hälsocentraler och efter insamling av deltagare har vi genomfört intervjuer med elva distriktssköterskor. Vi har spelat in intervjuerna och transkriberat dem till text och sedan analyserat transkriberingen med kvalitativ innehållsanalys och abstraherat meningsbärande enheter ur texterna till kategorier. Resultat. Tre kategorier och åtta underkategorier har vi identifierat: ‘Att inte vilja, få eller kunna hjälpa till’ med underkategorierna Uppgivenhet inför ett svårt uppdrag, Ytliga möten och Brist på kunskap och engagemang. ‘Ett känsloladdat och svårt ämne’ var andra kategorin med underkategorierna Vikten av balansgång och hänsynstagande, Sätt att närma sig känsligt ämne och Rädslor i möte. Sista huvudkategorin var ‘Intresse och förhoppningar om öppenhet’ med underkategorierna Förhoppningar om större öppenhet kring alkohol och Samtalet om alkohol som viktigt och positivt.  Slutsats. Det behövs mer utbildning för distriktssköterskorna och mer samarbete mellan beroendevården, psykiatrin och primärvården. Vi ser ett behov av mer forskning kring hur alkoholberoende patienter själva upplever sig bli bemötta av primärvården.

När människor drabbas av psykos delar de inte samma verklighet som andra. Saker är inte längre ”självklart” och dessa människors agerande och associationer blir svårare eller omöjliga att förutse vilket kan skapa missförstånd och problem i kontakten med dessa patienter inom vården. En förändrad verklighetsuppfattning i form av symptom såsom vanföreställningar och hallucinationer kan vara otroligt skrämmande och när man har en psykos är misstänksamheten mot omvärlden ofta stor. Därför tror författarna att detta kan skapa en ökad risk för att hotfulla och/eller våldsamma situationer uppstår i mötet med och i vårdandet av patienter med psykos. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors, som arbetat inom den slutna psykiatrin och vårdat patienter med psykos, upplevelser av hot och våld i mötet med dessa patienter. Författarna har valt att göra en kvalitativ studie genom att föra öppna intervjuer med 6 sjuksköterskor som uppfyller inklutionskriterierna. I resultatet kan man se att sjuksköterskorna har många tankar kring vad de själva kan göra för att förebygga att hotfulla och/eller våldsamma situationer inte ska inträffa. Detta gäller även tvångssituationer. Resultatet visar även att deltagande sjuksköterskor anser att det är väldigt viktigt med uppföljning via samtal med både patienter och kollegor efter att dessa situationer inträffat. I resultatet står patienternas livsvärld i fokus; hur sjuksköterskor kan göra för att vårda dessa patienter på bästa sätt och möta dem där de befinner sig.

Konfusion är ett vanligt förekommande tillstånd bland de äldre som vårdas på sjukhus och det har visat sig att en diagnos i många fall aldrig ställs. Konfusionstillståndet innebär en tillfällig svikt i hjärnans funktioner där äldre löper en högre risk att drabbas av detta. Ofta tycks det uppstå svårigheter från vårdens sida i att möta de drabbade patienterna. Syftet med arbetet var att beskriva den äldre patientens levda erfarenheter av en konfusion och hur vårdandet upplevdes i samband med denna. Arbetet är en litteraturstudie som bygger på nio vetenskapliga källor. Dessa granskades och ledde till att tre huvudteman och nio subteman identifierades. Genom resultatet går det att förstå att många patienter upplevde konfusionen som att vara i en förändrad värld, vilken präglades av ett drömlikt tillstånd med hallucinationer, rädsla och en förlorad förankring i tid och rum. Patienterna upplevde ofta en ensamhet där de fick kämpa för en förståelse utan att känna sig sedda och hörda. I efterförloppet kände många skuld och skam över sina handlingar och hade ofta ett behov av att bearbeta vad de gått igenom. Många drabbade tittar tillbaka på upplevelsen med obehag. Det finns en kunskapsbrist bland vårdpersonal  om  hur  ett  konfusionstillstånd  såväl  skall  förebyggas  som  hanteras. Vården kan även påverkas av negativa attityder gentemot äldre. Det krävs mer kunskap inom området för att kunna möta denna patientgrupp väl och möjliggöra god vård.

Bakgrund: Antalet personer med fetma har fördubblats sedan 1980-talet. Fetma har visat sig öka risken för flertalet sjukdomar. Samhället är präglat av normer om hur en kropp bör se ut och stigmatiseringen av personer med fetma kan leda till att personer blir lidande. Även inom vården riskerar personer med fetma att mötas av negativa attityder, trots att alla har rätt till vård på lika villkor. Syfte: Att beskriva hur personer med fetma upplever mötet med vården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats där nio artiklar med kvalitativ metod inkluderats. Artiklarna har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre kategorier framkom i resultatet. Att mötas av okunskap, att vara utsatt samt stöd i mötet. Personer med fetma upplever att de blir bemötta på ett annorlunda sätt i vården på grund av sin vikt. Negativa kommentarer och icke anpassad utrustning bidrog till känslor av utsatthet och att vara annorlunda. Slutsats: Resultatet visar att personer med fetma upplevde att de blir bemötta annorlunda på grund av sin vikt när de söker vård. Genom att medvetandegöra mötets betydelse kan förhoppningsvis det öka kunskapen hos vårdpersonal kring vilka attityder och värderingar som påverkar hur de bemöter personer med fetma. / Background: The number of obese people has doubled since the 1980s. Obesity has been shown to increase the risk of other diseases. The community is characterized by standards of how the body should look and the stigmatization of people with obesity can cause people to suffer. These norms and images are perpetuated in health care, even though everyone is entitled to health care on equal terms. Aim: To describe how obese individuals experience health care. Method: A literature review has been made with an inductive approach. Nine articles were included, all with a qualitative approach. All articles have been analyzed according to Friberg’s five-step. Results: The results emerged in three categories: Being met with ignorance, being exposed and feeling of support. People with obesity felt that they were being treated differently because of their weight. Negative comments and inappropriate equipment contributed to feelings of being exposed and being different. Conclusion: The results show that obese people feel that they are treated differently because of their weight when they seek health care. By raising these issues health professional may become more aware of how their attitudes and values affect how they treat people with obesity.

Vårt syfte har varit att undersöka förskollärarnas bemötande och arbetssätt för och med barn i behov av särskilt stöd. Det vi fördjupade oss i var hur förskollärarna ser på begreppet barn i behov av särskilt stöd, deras arbetssätt med barn i behov av stöd och vilket stöd de får för att kunna bemöta barn som är i behov av särskilt stöd. Vår studie är baserad på kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fyra intervjuer med fyra förskollärare på olika förskolor. Det resultat vi har fått fram i vår intervjustudie är att förskollärarna anser att de har barn som är i behov av särskilt stöd i sin barngrupp. Att rutiner och tydlighet är viktigt i arbetet med barn i behov av särskilt stöd och att förskollärarna har tillgång till stöd genom olika resurser. Det saker som påverkar förskollärarnas arbete har varit huruvida man har stöd från förskolechef, personaltäthet i arbetslaget, rätt kompetens, en bra sammanhållning och samarbete i arbetslaget och antal barn i barngruppen. Det framkommer även att gemensam planering av rutiner och arbetsscheman i arbetslaget är otroligt viktig för att kunna bemöta alla barn på bästa möjliga sätt. Alla förskollärare i studien tar upp vikten av att inte se barnet som ett problem, utan att det är viktigt att istället fokusera på hur de kunde arbeta med omgivande miljö för att bemöta alla barns olika behov. Vår slutsats efter att ha genomfört denna intervjustudie är att alla barn någon gång under sin tid på förskolan kommer att vara i behov av särskilt stöd men att behoven kan se olika ut hos varje enskilt barn. Under arbetets gång har vi fått mer insikt i hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd. Vi har tagit till oss och fördjupat vår kunskap om hur man kan tänka kring begreppet barn i behov av särskilt stöd och hur stödet utifrån ser ut. Vi har även fått kännedom om vikten att ta hjälp utifrån när man känner att man inte klarar situationen själva på förskolan.

No description available.

Bakgrund: Homosexuella personer omfattas, enligt Statens Folkhälsoinstitut, av ett större vårdbehov än heterosexuella. Historien visar åtskilliga hinder homosexuella utsatts för, samtidigt som en positiv utveckling påvisas. Hälso- och sjukvårdspersonal har olika förhållningssätt som är influerade av individuella faktorer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur homosexuella personer upplever hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande, samt beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod: Föreliggande studie var en beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Materialet inhämtades genom databassökningar i MEDLINE. Huvudresultat: Resultatet visade ett återkommande mönster av att homosexuella personer upplevde ett dåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal, något som ansågs påverkas av bristande medkänsla, heteronormativa antaganden och att inte vara sedd för den man är. Till skillnad upplevdes ett gott bemötande vid god kommunikation, acceptans samt vänliga ord och handlingar. Samtliga studier redovisade deltagarantal och majoriteten av artiklarna presenterade inklusionskriterier samt ålder. Hälften av studierna genomfördes i Norden och 95.4 % av deltagarna var kvinnor. Slutsats: Genom beskrivningar från homosexuella personer fångades upplevelser in angående bemötanden från hälso- och sjukvårdspersonal. Upplevelserna visade otillfredsställande och oprofessionella bemötanden, som vidare var influerade av heteronormativitet. Upplevelser visade även mottagen öppenhet och givmildhet. Genom kunskap om vilka bemötanden homosexuella erfar, kan sjuksköterskan i sin profession arbeta för att främja homosexuella personers hälsa och välbefinnande. / Background: Homosexual individuals are, according to National Institute of Public Health, in a greater need of care than heterosexuals. The historical overview of homosexuals show several difficulties they’re subjected to within healthcare, however a positive development is shown. Healthcare professionals have different encounters that are influenced by individual factors. Aim: The aim of the study was to describe how homosexual individuals experience encounters given by health care professionals, and to describe the included articles study sample. Method: The present study was a descriptive literature riview based on 12 scientific articles with a qualitative approach. The material was gathered through searches of the MEDLINE database. Main Results: The result showed a repetitive pattern that homosexual individuals experienced a poor encounter from healthcare professionals, which was considered to be affected by lack of compassion, heteronormative assumptions, and not to be seen for who they are. In contrast, good treatment was experienced when good communication, acceptance and kind words and deeds were present. All of the studies reported the number of participants and the majority of the articles presented inclusion criterias and age. Half of the studies were conducted in the Nordic countries and 95.4% of the participants were women. Conclusions: With the descriptions made by homosexual individuals, the experiences was revealed regarding the encounters from healthcare professionals. These experiences showed unsatisfactory and unprofessional encounters, further influenced by heteronormative assumptions. These experiences also showed openness and generosity which had been received. Through knowledge of the encounters that homosexual individuals experiences, nurses can in their professional work towards the improvement of homosexual peoples’s health and wellbeing.

Konsumenter påverkas idag av teknologiska innovationer. Självbetjäningsteknologier är en bidragande faktor till det automatiserade samhället och inom besöksnäringen talas det om Self Service Technologies (SSTs), som bland annat innefattar incheckningsautomater på flygplatser och hotell. Trots att den teknologiska utvecklingen är påtagligt inom turismen reflekteras det även över betydelsen av det personliga mötet mellan personal och konsument vid exempelvis in- och utcheckning på hotell. Personalens interaktion med konsumenter har betydelse för konsumentens upplevelse. Det talas därför om en balansgång mellan det personliga bemötandet och den teknologiska utvecklingen. Studien har utförts under våren 2016 av två studenter på Turismprogrammet vid Karlstads universitet. Syftet med studien är att undersöka hur hotellgäster uppfattar olika in- och utcheckningsmetoder, det vill säga genom självbetjäningsautomater eller genom ett personligt möte med en receptionist. Uppsatsens teoretiska del behandlar främst självbetjäningsteknologier samt personligt bemötande och service vid hotellvistelser. En kategorisering som gjorts i studien är uppdelningen av respondenter i studiens intervju- och enkätundersökning. Kategoriseringarna innefattar Affärsresenärer och Fritidsresenärer, vilka är två dominerande konsumentgrupper vid hotellvistelser. Enkätundersökningen innefattar 53 respondenter, varav 18 är affärsresenärer och 35 är fritidsresenärer. Intervjuundersökningen behandlar två affärsresenärer och två fritidsresenärer. Studien ämnar även ge svar på vilka faktorer som driver hotellgästerna att välja det ena alternativet framför det andra.   Studiens resultat visar att en skillnad mellan affärsresenärer och fritidsresenärer existerar. Affärsresenärer är mer positiva till självbetjäningsautomater och har tidseffektivitet som drivkraft medan fritidsresenärer snarare vill ha en person som hjälper dem att checka in. Slutligen visar studien att både fritidsresenärer och affärsresenärer är positiva till att både självbetjäningsautomater och det personliga mötet finns till godo när de ska checka in eller ut. På grund av att de två in- och utcheckningsmetoderna uppfattas olika beroende på individens egen uppfattning är slutsatsen av studien att de två alternativen vid in- och utcheckning kan existera som ett komplement till varandra, sida vid sida, för att tillfredsställa en större målgrupp av hotellgäster.

In this study I have investigated how educators in preschool get their knowledge about foodhypersensitivity and how they treat these children in the preschool activites. I have interviewed six educators at three preschools in different areas. Current studies about foodhypersensitivity often take a medical perspective, about what happens in the body after a reaction, or how children experiencing life with their foodhypersensitivity. In this study I have choosen to look at the educators perspective, and their point of view in this subject. The result shows that the educators knowledge comes from the parents to children with foodhypersenitivity and that educators wish to get more knowledge in the subject. The result shows that the educators try to treat all the children in the same way and adapt the activites so that no one should have to feel different or pointed out because of their foodhypersensitivity, but that is not always possible. / I det här arbetet har jag undersökt hur pedagogerna på förskolorna får kunskaper om födoämnesöverkänslighet samt hur de bemöter dessa barn i verksamheten. Jag har intervjuat sex pedagoger på tre förskolor som ligger i olika upptagningsområden. Aktuell forskning om födoämnesöverkänslighet tar oftast sin utgångspunkt i ett medicinskt perspektiv, vad som händer i kroppen vid en reaktion, eller hur barn upplever att det är att leva med en födoämnesöverkänslighet. I detta arbete har jag valt att belysa pedagogernas perspektiv för att få deras syn i frågan. Resultatet visade att den kunskap pedagogerna erövrat i stort sett kommer från föräldrarna till barn med födoämnesöverkänslighet och att pedagogerna själva önskar få mer kunskaper i ämnet. Resultatet visar också att pedagogerna försöker bemöta alla barn lika och anpassar verksamheten för att ingen ska behöva känna sig annorlunda eller utpekad på grund av sin födoämnesöverkänslighet, men att det inte alltid går.

Ett möte ger möjligheten att skapa en relation mellan barnet, föräldrarna och sjukvårdspersonalen på sjukhus. Därför bör sjuksköterskan i det första mötet vara vänlig, igenkännande, uppmärksam och lyssna på föräldrarna och barnet. En del sjuksköterskor får kämpa med att komma överens med barn och föräldrar i vården och bemötandet är en av utmaningarna som ingår i ett möte.