Bakgrund: Våld i nära relationer blir allt vanligare i dagens samhälle. Ungefär en av fem kvinnor i världen blir utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor finns överallt inom sjukvården vilket möjliggör många möten med utsatta kvinnor. Att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan påverka sjuksköterskan på flera sätt. Genom att göra en studie av befintlig forskning kring sjuksköterskors upplevelser kan eventuella barriärer kartläggas. Detta kan senare användas i förbättringsarbeten inom området. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats med informationssökning gjord i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Manifest innehållsanalys med latenta inslag användes vid analysen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna bland annat upplevde att det var känslomässigt utmanade och frustrerande att handskas med utsatta kvinnor. Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor upplevde tillfredställelse när de kunde ge den hjälpen och det stödet som behövdes. Sjuksköterskors tidigare erfarenhet upplevdes som positiv och underlättade för sjuksköterskorna när de skulle ställa frågor om våld i nära relationer. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med utsatta kvinnor. Många av svårigheterna kan härledas till brist på kunskap och erfarenhet men också brist på tid. Detta leder till att kvinnorna inte får den hjälp de behöver vilket leder till otillräcklighetskänslor hos sjuksköterskorna.

Att tala inför andra är för de allra flesta både nervöst och svårt. I skolan ställs krav på elever att de ska vara goda talare. Vad händer om eleverna inte har de rätta förutsättningarna och kanske rent av lider av talängslan? Genom att undersöka fenomenet talängslan, som är något långt mer än bara nervositet, vill vi belysa komplexiteten i fenomenets karaktär. Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse för elever med talängslan i skolan och hur man som pedagog kan arbeta praktiskt för att bidra till elevernas utveckling. Fyra lärare från grundskolan och gymnasiet har intervjuats angående denna problematik. Hur ser bemötandet av talängslan ut? En specialpedagog har även intervjuats. Elevenkäter har gett en kompletterande inblick i elevernas skolvardag där muntliga redovisningar är en vanlig företeelse. Undersökningen har dels en kvalitativ del där lärare och specialpedagog intervjuas, dels en kvantitativ del bestående av enkäter. Resultatet visar att lärarna är medvetna om att talängslan förekommer och de bemöter talängslan på olika sätt. Det är dock endast en lärare som uttryckligen försöker hitta orsakerna bakom problemet. Slutsatsen som kan dras är att lärare inte alltid går till botten med problematiken. Elevenkäterna visar en skillnad i yngre och äldre elevers inställning till att tala inför andra. En slutsats är att äldre elever är mer medvetna om åhörargruppen. Åhörargruppens bemötande påverkar elevens egen uppfattning om sitt framträdande.

Bakgrund: kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer vågar inte prata om vad de har blivit utsatta för. Det kan bero på att det är ett tabubelagt ämne men även andra orsaker så som att de blir dåligt bemötta av sjukvårdspersonalen. Kvinnorna väljer på så sätt att inte prata om problemet, och det leder till att våldet inte uppmärksammas. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av bemötandet med sjukvården efter att ha blivit utsatta för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats, egentlig informationssökning har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl Complete för att få fram material till resultatet. Resultat: Kvinnor upplevde att de inte blev tagna på allvar samt att de inte fick tillräckligt med stöd av sjukvårdspersonalen. Majoriteten upplevde att de blev negligerade av sjukvårdspersonalen, samt att sjukvårdspersonalen inte hade förståelse för kvinnornas situation. De blev inte värdigt bemötta när de inte kunde vara privata. Det visade dock att ett fåtal kvinnorna upplevde att de är betydelsefulla genom att de får praktiskt stöd och att sjukvårdspersonalen var lyhörda. Det visade även att kvinnor upplevde mer trygghet när de blev bemötta av kunnig vårdpersonal. Diskussion: Kvinnor får inte emotionellt stöd, inte tillräckligt med tid samt att sjukvårdspersonalen inte har erfarenhet och kunskap om ämnet. Detta har lett till att kvinnorna inte väljer att prata om detta med sjukvårdspersonalen.

Lågaffektivt bemötande är en metod som används för att handskas med situationer som kan uppfattas som problematiska och problemskapande. I följande studie får läsaren ta del av en litteraturgranskning om framställningen av begreppet lågaffektivt bemötande. I studien beskrivs innebörden av lågaffektivt bemötande samt forskning och metoderna bakom begreppet. Studiens syfte är att undersöka lågaffektivt bemötande i relation till förskolans läroplan och skildringen av barn. Detta med avstamp i den relationella pedagogiken, individperspektivet samt det kategoriska perspektivet. Den litteratur som analyserats och som ligger som underlag för denna studie är läroböcker som samtliga behandlar ämnet lågaffektivt bemötande. Studien bestå av en kvalitativ analys på innehållet i litteraturen och en induktiv ansats har brukats för genomförandet av analysen. Resultatet visar på tre generella teman i den utvalda litteraturen, vilket mynnade ut i förskollärarnas ansvar, framställning av lågaffektivt bemötande samt framställning av barn. Slutsatserna visar att barn skildras utifrån utvecklingsstadier och som sårbara och beroende av vuxna, personalens gedigna ansvar i förskolan samt strävan att presentera lågaffektivt bemötande som en allt-i-allo metod som är färdig att föra över till många olika verksamheter och sammanhang.

Studiens syfte var synliggöra pedagogers upplevelser, tankar och känslor kring grundskoleelevers problemskapande beteenden. Frågeställningar var: Hur upplever pedagogerna problemskapande beteende? Hur tänker pedagogerna om strategier samt bemötande av sådant beteende? Åtta semistrukturerade intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolan genomfördes, transkriberades och analyserades. Studiens resultat visar att pedagogerna arbetar med problemskapande beteende på grupp-, individ- och organisationsnivå. Pedagogernas kunskap och kompetens samt egna värderingar, attityder och intressen är av betydelse för att handskas med dessa beteenden. Resultaten visar också att pedagogerna anser att det är viktigt att alla elever får goda förutsättningar för att utvecklas oavsett om det ibland uppstår kritiska situationerna som i skolvardagen som kan tyckas utgöra hinder lärande och utveckling. Pedagogerna betonade även betydelsen av dels att arbeta förebyggande (med metoder leder till att problemskapande beteenden minskar) dels att använda lågaffektivt bemötande (ett förhållningssätt och en metod) när det behövs. Med rätt förutsättningar och rätt metoder blir det lättare för eleven att nå sina mål.

Syftet med studien är att undersöka fritidslärares uppfattningar om lågaffektivt bemötande i fritidshemmet. Hur uppfattar fritidslärarna att arbeta med ett lågaffektivt bemötande i fritidshemmet? Vilka möjligheter och utmaningar finns enligt fritidslärarna med lågaffektivt bemötande? Studien bygger på kvalitativ metod och har sin grund i semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. För att få med fler fritidslärares uppfattningar om metoden tillämpades även ett frågeformulär. Intervjuerna och frågeformuläret genomfördes med fem fritidslärare som är verksamma i fyra olika kommuner. Urvalet skedde genom ett godtyckligt urval med två urvalskriterier att respondenten måste vara utbildad lärare i fritidshem eller inneha en utbildning som anses likvärdig och att hen måste arbeta eller ha arbetat med metoden lågaffektivt bemötande. I resultatet framkommer det att fritidslärare som använder sig utav metoden upplever metoden som en bidragande faktor till en bra stämning i gruppen. Fritidslärarna är eniga om att metoden har varit bra när det gäller att bygga relationer till eleverna. Metoden har varit ett stöd i att möta eleverna där de är. Resultatet lyfter även vikten av en samsyn i arbetslaget och att det finns möjlighet för vägledning i användandet i metoden. Vidare trycker fritidslärarna på betydelsen av fortbildning och vidare forskning i användandet av metoden i skola och fritidshem.

Behavioral problems are something that always have existed, and it can be students expressing themselves inappropriately to students fighting and causing harm to other students. (Green 2016; Hejskov Elvén 2014).  Six qualitative interviews with PE teachers in Western Sweden were made to find out how they choose to deal with behavioral problems, if they are using low arousal approach and to see if they choose to deal differently with the students in their other teaching subject then in PE.  All six respondents were PE teachers that I knew and had some kind of previous contact with. There were two male participants and four females.The theory linked to the study is KASAM and the study is linked to the three words manageability, comprehensibility and meaningfulness.  The results of the study showed that PE teachers used low arousal approach but only on certain occasions. All the teachers also felt that the theory only worked sometimes. The men also described they felt more afraid that students would be out-going in PE then in their other teaching subject. The result of this study is saying something else then previous research on low arousal approach have shown

The purpose with this essay is to analyze teachers (in mother language and preparatory classes) perspective and see how they choose to work with different tools, and at the same time see how the teachers approach the pupils from an intercultural, mathematical and linguistical perspective. We also want to observe if there are any similarities and/or differences between the teachers in how they choose to work with the pupils with second language in the classroom. Our keywords are intercultural approach, mathematical treatment and linguistical treatment. We study the working methods and tactics practiced by the teachers, which we find relevant to use in this essay. To get a wider perspective we decided to observe two different schools in different districts. We use a qualitative method as the basis in our research which provides a deeper view of the school environment. Result: This essay shows that the teachers have similarities in their approach to students which contains an intercultural perspective. It was also shown in different ways in both schools how the teachers approached the pupils on the subjects of mathematic and linguistic. Regarding cooperation with teachers of mother language it is said to play a crucial role in how pupils with second language will develop their understanding and vocabulary.

Forskning visar att unga kvinnor idag är den grupp som löper störst risk att utsättas för ett negativt bemötande när de söker vård. Detta påverkas utifrån tre faktorer, kön, ålder och symptombild. Kvinnan underprioriteras i forskningsstudier möts av långa vårdköer, kortare rehabiliteringstider och billigare mediciner. Vårdpersonalen bidrar till att skapa och reproducera bilden om den ”värkande kvinnan”. Kvinnors smärta normaliseras vilket leder till att det blir en normal uppfattning att kvinnor har ont. Kvinnor förväntas därför klara av att hantera sin smärta, ofta samtidigt som hon förväntas uppfylla samhällets andra kvinnoideal.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka i vilken utsträckning föräldrar upplever delaktighet och samverkan i samband med sitt barns inskolning i förskolan. I förskolans uppdrag ingår att samverka med föräldrar i en anda av öppenhet, ömsesidighet och respekt. Pedagoger ska ge föräldrar möjlighet till delaktighet och inflytande, bland annat vid sitt barns inskolning (Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010). Forskning visar att ett bra föräldrasamarbete är avgörande för barnets trygghet under inskolningsperioden. Studien utgick från en kvalitativ hermeneutisk ansats där verktyget self report användes. Tjugofyra föräldrar svarade på en enkät bestående av åtta frågor. Inga bortfall förekom. Resultatet av studien visade att föräldrarna ville ha inflytande över sitt barns inskolning men var osäkra på hur de skulle uppnå det. Resultatet visade även att föräldrarna uppfattade det som viktigt att pedagogen har ett gott bemötande och visar lyhördhet. Vidare klargjordes att samarbetet kring det egna barnet var viktigt för föräldrarna. De ville kunna diskutera vad deras barn kan, vill och behöver och de förväntade sig att pedagogerna så långt som möjligt skulle tillgodose detta. Nyckelord: