Malmö högskolaLärarutbildningenSkolutveckling och ledarskapSpecialpedagogisk påbyggnadsutbildningHöstterminen 2005Holmer, Maria. Hugosson, Anette. & Waern, Ulrika. (2005). Pedagogers uppfattning om blyga och utagerande elever. (Educationalists opinion of shy and acting out pupils). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med vårt arbete är att undersöka hur pedagoger uppfattar blyga respektive utagerande elever, samt om det finns någon skillnad i hur mycket fokus det läggs på att se och möta dessa båda grupper. Arbetet bygger på 14 intervjuer med pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare år. Vi vill även ta reda på vilken förståelse, kunskap och erfarenhet som pedagogerna har om vårt ämne, samt vilket specialpedagogiskt stöd som kan vara tänkbart. Resultatet visar att det är viktigt i bemötandet av blyga och utagerande elever att tänka på att ge positiv uppmärksamhet samt att tänka på sitt eget förhållningssätt. Pedagogerna betonar vikten av att se eleverna, men menar att svårigheten ligger i för stora barngrupper och för lite tid. När det gäller de utagerande ligger det stort fokus på den negativa uppmärksamheten medan de blyga ofta inte får någon uppmärksamhet alls. De tar inte för sig på samma sätt. Det framkommer att det är de utagerande som blir prioriterade när det gäller resursfördelningen i skolan och att det sällan eller aldrig skrivs ett åtgärdsprogram för blyga elever.Nyckelord: bemötande, blyga, utagerande, specialpedagogiska insatserMaria Holmer Anette HugossonUlrika WaernLimhamnsvägen 10 CBörringegatan 4 AKvarngården217 59 Malmö217 72 Malmö274 92Skurup

Resultatet av studien visar att pedagogerna har en liknade syn på koncentrationssvårigheter. Det som pedagogerna upplever som pedagogiska svårigheter är sådant som de själva inte kan påverka, ex. barnets livssituation, gruppstorlekar, och sin egen otillräcklighet. Ett barn i svårigheter ger pedagoger en möjlighet till att tänka igenom sitt förhållningssätt och genom det utvecklas som pedagog. Pedagogernas förhållningssätt gentemot barnet är av stor betydelse. Pedagogerna använder sig av arbetsmetoder som hjälper till att lyfta det positiva hos barnet och genom det kan de stärka och motivera barnet. Vi konstaterar att resultaten visar på att individen skapas i samspelet mellan människor och att barnet behöver ett socialt samspel för att kunna koncentrera sig. / Syftet med vår rapport är att kartlägga och granska vilka förhållningssätt och arbetsmetoder pedagoger i förskola och skola använder sig av, i mötet med barn med koncentrationssvårigheter, samt vilka möjligheter och hinder pedagogerna upplever att det finns i detta arbete. Våra frågeställningar är : Hur definierar pedagoger begreppet koncentrationssvårigheter? När är det svårt att vara pedagog till ett barn med koncentrationssvårigheter? Vilka möjligheter upplever pedagoger i sitt arbete med barn som har koncentrationssvårigheter? Hur påverkar pedagogers förhållningssätt barnets vardag? Vilka tankar har pedagoger om arbetsmetoder? Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där tio pedagoger från förskola/skola beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete med "barnet som alla talar om"

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig på arbetsmarknaden. För att få svar på vårt syfte har vi utgått från följande frågeställningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig från processen av att komma in på arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gällande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien är att ta del av enskilda funktionshindrades berättelse för att få en så mångfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att få just deras uppfattning av att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera på de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter. Därför har vi valt att använda oss av kvalitativ metod med ett hermeneutiskt perspektiv. Sju kvalitativa intervjuer har utförts. Som teoretisk grund av Goffmans teori om Stigma och Antonovskys KASAM-teori använts. Stigma handlar om att vara avvikande gentemot omgivningen och KASAM handlar om att uppnå en känsla av sammanhang genom hanterbarhet, begriplighet och mening. Resultatet visar att frågan om en strategi för att etablera sig på arbetsmarknaden kopplas till förmågan att ta egna initiativ. I undersökningen framkommer också att en etablering på arbetsmarknaden innebär att det som är avvikande hos en funktionshindrad synliggörs och stigma (avvikande) ökar. Detta kan vara en del av förklaringen till bristen på eget initiativ hos vissa personer. Att få ett arbete innebär, förutom synliggörande av avvikelse, även en ökad känsla av sammanhang. Bemötande som ökar eller minskar individens upplevelse av att vara avvikande samt händelser som påverkar individens känsla av sammanhang ger positiva respektive negativa erfarenheter. Vägledarens och konsulentens roll är viktig framförallt för de personer som inte upplever att de har förmågan att ta egna initiativ, men är även efterfrågad som experthjälp av andra personer i undersökningen.

En undersökning om pedagogers bemötande av flickor och pojkar med koncentrationssvårigheter. / A study based on teachers´ attitudes to girls and boys with concentration difficulties.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas. Barnen tillskrevs egenskaper som bråkiga, stökiga och avvikande. Orsaken till utagerande barns beteende ansåg alla förskollärare i första hand vara individinriktade. Ingen av förskollärarns nämnde sitt eget bemötande som en bidragande orsak. Ingen av förskollärarna hade i sitt arbetslag en utarbetad metod för att utveckla utagerande barns lek med andra barn men ansåg det vara viktigt att vara med i barnens lek för att utveckla barnets lekutveckling. Resultatet visade att det inte alltid var så p.g.a. stora barngrupper och personalbrist. / Purpose with this work is to examine how preschool teacher discript theirs approach on disruptive children comrade relation and play with other children and theirs way to work or method in treatment to disruptive behavior children. How discript preschool teacher and homogenueous work method+ Experience preschool teacher reason to disruptive behavior children on a individual-, group- and organization leve+ To examine this questions I have used a half structure interview whith eight preschool teachers. Research emphasize a soul searching of their own treatment and the importantce to have right instrctor individual or in working team. Result showed that preschool teachers describe disruptive behavior children as a child who take place, are very laud and will seem. Children attributed quality´s as row, messy and deviant. Sourse whit disruptive behavior children considered all preschool teacher was in first manual individual minded. None of the preschool teacher mentions theirs on treatment as a contributes cause. None of the preschool teacher had in theirs working team a composed method for develop disruptive behavior children play with other children but considered it last important at been with the children play for that develop childrens play development. Result showed that it was not always so because the big children groups or personnel shortage.

Ett av förskolans uppdrag är att arbeta med genus och jämställdhet. Det står både i läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (rev. 2010) och FN:s barnkonvention (unicef.se) att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och att alla har lika rättigheter. Syftet med denna studie är att med ett genusteoretiskt perspektiv analysera hur pedagoger bemöter barn i förskolan i rutinmässiga måltidssituationer. Jag har valt att fokusera på hur flickor respektive pojkar bemöts vid måltidssituationer. För att få en bild av hur det ser ut har jag genomfört observationer vid matbordet på en förskola och intervjuer med pedagoger på samma förskola. Barnen på förskolan är i åldern 1-6 år och jag har intervjuat fem stycken pedagoger. Jag har valt att göra observationerna vid måltiden för att det är ett bra tillfälle för meningsfulla samtal mellan barn och pedagog. Det är även en tydlig situation där problematik lätt kan uppstå. Till exempel att pojkarna påkallar mer uppmärksamhet än flickor och att pedagogerna i sin tur låter det ske.Studien är baserad på Hirdmans (2007) teoretiska begrepp genussystem, i vilket det finns två principer, isärhållande och hierarki. Hon menar att kön är något man föds med, men genus är något man formas till. Helén och Granholm (2007) hävdar även att genus är något som är föränderligt, så synen på vad som är manligt respektive kvinnligt förändras över tid.Resultatet av studien visar på att flickor och pojkar behandlas olika, pojkarna får mer uppmärksamhet och hjälp av pedagogerna än vad flickorna får. Flickorna förväntas i de flesta situationerna att klara mer än pojkarna och därför ställs det även högre krav på flickorna än pojkarna. Studien kan användas som underlag för framtida diskussioner kring pedagogens bemötande av barn vid matbordet.

Detta examensarbete handlar om hur några förskollärare bemöter flickor respektive pojkar på en förskola i Skåne, genom ett genusperspektiv. Syftet är att visa hur förskollärarna på denna förskola tänker och agerar när det gäller kommunikation, relation samt tillsägelser gentemot flickor samt pojkar. Undersökningens frågeställningar är följande: Hur bemöts flickor? Hur bemöts pojkar? Görs det några skillnader? Hur? För att besvara dessa frågor, har jag använt mig av observationer vid ett antal tillfällen samt några intervjuer. Den teoretiska delen vilar på litteratur om genushistoria, genus i förskolan samt relationskompetens. Några begrepp inom bemötande som nämns är: symmetrisk relation samt assymmetriskrelation. Slutsatsen är att de förskollärare som arbetar på denna förskola pratar om att de har en grupp som är jämställt samt alla barn behandlas lika medan observationerna visar att de bemöter pojkar respektive flickor olika. Flickorna möts med konversationer där pedagogen pratar med henne eller till henne medan pojkarnas konversationer med pedagogerna är att pedagogerna pratar över dem samt visar sin makt eller så pratar pedagogerna till dem.

Syftet och problemformuleringen med den här studien är att undersöka hur några pedagogers syn är på bemötande av de oroliga barnen och vilka strategier som används i förskolan.Våra frågeställningar är -Vilka inre/yttre faktorer påverkar pedagogernas syn på de oroliga barnen,-Påverkar barnets kön deras uppfattning,-Vilka strategier menar pedagogerna att de har,-Ser pedagogerna det som en utmaning eller problem. Resultaten i vår rapport bygger på intervjuer från 2 förskollärare, 2 rektorer och 2 specialpedagoger verksamma inom den kommunala förskolan. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt. Dessa informanter beskriver upplevelser och situationer utifrån sitt arbete kring de "oroliga barnen". Resultatet av studien visar att det finns möjligheter under förutsättningar av lyhördhet och konstruktivitet. Den yttre miljön utgör en betydelsefull ingrediens men också en annan sorts miljö den som finns inom oss, med bemötande, värderingar och människosyn.

Posttraumatiska stressyndrom (PTSS) är en diagnos som hittills har omfattat vuxna, men på senare år även kommit att gälla barn som upplevt traumatiska händelser. Syftet med studien är att belysa PTSS och ge en förklaring av vad diagnosen innebär. Jag vill också dra relevanta slutsatser för förskolan. Det teoretiska underlaget är hämtat från forskning kring ämnet och har analyserats i ett förskoleperspektiv. Studiens empiriska underlag är en enkätstudie. Resultatet av enkätstudien omfattar uttalanden som till viss del stärker forskarnas påpekanden.

Rosberg, Helle. (2006). Bemötandets pussel. En studie i bemötande mellan lärare och elever. (The puzzle of meetings. A study in meetings between teachers and students.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.SyfteSyftet med följande arbete är att beskriva och tolka uppfattningen av hur lärare bemöter elever i gymnasieskolan, samt vilka hinder och möjligheter lärare uppfattar i deras vardag och på teoretisk nivå. MetodArbetet ger en översikt av styrdokument och aktuell forskning om bemötande mellan lärare och elev. Med hjälp av intevjuer ville jag beskriva och tolka gymnasielärares uppfattning av sin yrkesroll i de sammanhangen och få en konkret bild av dessa lärares möjligheter och hinder. ResultatSammanfattningsvis pekar resultaten i min undersökning på att lärares yrkesroll är invävt i sammanhang där dialektiska uttalanden utgör en helhet i en komplex och sammansatt vardag. Dessutom kan det konstateras att lärares yrkesroll är beroende av andra faktorer som ligger utanför de konkreta sammanhangen av bemötandesituationer mellan lärare och elev.