Barn spenderar mycket av sin tid i förskolan och förskolan är en plats där barnen kan känna sig trygga och vara del av ett betydande sammanhang. Forskningen visar att kvaliteten på förskolor i Sverige har betydande skillnader och att det råder en osäkerhet om vad likvärdighetsuppdraget innebär. Studien syftade till att synliggöra förskollärares upplevelser och strategier i bemötandet av barn i problematiska situationer i förskolan samt strukturens påverkan i mötet med barnen i förhållande till likvärdighetsuppdraget. Förskolan ska vara likvärdig för alla barn och anpassas efter varje barns behov och förutsättningar. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka sorts situationer upplever förskollärare kan framkalla ett problematiskt beteende? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av barn när problematiska situationer uppstår och anser förskollärarna att de har fått kompetens inom ämnet? Vilka resurser finns att tillgå i arbetet med barn i problematiska situationer och hur beskriver förskollärarna betydelsen av en välfungerande struktur? Studien bygger på fem semistrukturerade intervjuer samt en webbaserad enkätstudie. Metoderna valdes med argument att ge en djupare förståelse för förskollärares upplevelser och bemötande av problemskapande situationer och strukturens påverkan. Studiens utgår från det relationella och kategoriska perspektivet. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna utgår från det relationella perspektivet då de anser att problematiska situationer är förknippade med förskolans miljö, pedagogernas förhållningssätt och kompetens samt de strukturella faktorerna.

Polisen är en organisation som har till syfte att förebygga brott samt upprätthålla en ordning och trygghet i samhället, därav erhåller polisen vissa befogenheter inom arbetet för att kunna uppfylla sitt syfte. Dock så framkommer det i nyhetsartiklar samt media att vissa poliser missbrukar dessa befogenheter och använder den makten de har på ett negativt sätt. Denna studie har till syfte att undersöka svenska polisers upplevelser samt tankar kring maktmissbruk inom polisen. Metoden som användes för denna studie var en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med 4 poliser i Västra Götaland. I resultatet framkom det att polisen vanligtvis går in i en roll för att arbeta på ett professionellt sätt och inte låta sig påverkas, dock så blev det uppenbart att vissa poliser vid vissa tillfällen kan ta saker personligt vilket kan leda till eskalerande situationer. Det framkom av resultatet att eskalerande situationer kan leda till maktmissbruk från polisens sida men även att det kan röra sig om ett bekantskap sedan tidigare mellan polisen och den eventuella brottslingen.

Bakgrund: Transpersoner är personer som inte identifierar sig som det kön de blev tilldelade vid födseln. Enligt tidigare forskning har transpersoner sämre hälsa än befolkningen i allmänhet, och enligt lag så har de, som alla andra, rätt till en god och säker vård. Studien utförs med den teoretiska referensramen Joyce Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt kärnkompetensen personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva transpersoners upplevelse av bemötande inom vården. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som analyserar kvalitativa studier med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: Många transpersoner upplever både direkt och indirekt diskriminering från vårdpersonal. På grund av detta har många starka känslor kopplade till vården, och en del har även skjutit upp eller låtit bli att söka vård. Det upplevs även finnas en kunskapsbrist hos vårdpersonal, och många transpersoner känner att de själva behöver utbilda vårdpersonal de möter. Det framkommer även bekräftande upplevelser och idéer. Slutsats: Mer utbildning om transpersoner behövs för att vårdpersonal ska kunna ge dessa personer en god och personcentrerad vård. Det är även viktigt för sjuksköterskor att vara medvetna om diskriminering, så att de kan upptäcka tecken och stå upp för sina patienter.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är en del av det moderna samhällets folksjukdomar och personer som lider av psykisk ohälsa har ofta en större prevalens att drabbas av samsjuklighet med ökad risk för fysisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa uppsöker frekvent somatiska akutmottagningar där de inte alltid erhåller adekvat vård på grund av flera olika faktorer, som att sjuksköterskorna inte besitter rätt kunskap eller prioriterar andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa som är i behov av somatisk akutsjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt där sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod användes. Till dataanalysen valdes Fribergs (2022) metod för litteraturöversikter av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Resultatet presenterar fyra huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård vilka är: kunskap med underrubrikerna utbildning och kompetens, miljö med underrubrikerna arbetsmiljö och fysisk miljö, attityder med underrubrikerna intresse/ointresse och stigma samt organisation med underrubrikerna resurser och ledarskap. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde sig ha otillräcklig kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. De pekade ut den fysiska miljön, sin egen kompetens och förmåga, stöd från ledningen och otillräcklig utbildning som särskilt besvärande. Sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att vårda patienter med psykisk ohälsa och att de inte hade möjlighet att ge den vård som patienterna hade rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa på akutmottagningar och genom att dessa befintliga kunskapsluckor åskådliggörs kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram. Dessa kan i sin tur bidra till att sjuksköterskorna blir mer bekväma med att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar.

Bakgrund: HIV är en kronisk allmänfarlig sjukdom vilket patienten lever med resten av livet. Sjuksköterskor har en betydande roll i mötet med patienterna och är huvudansvariga för omvårdnadsarbetet. Att tillämpa personcentrerad vård är grundläggande för att möta patienterna med respekt samt uppnå delaktighet och säkerhet. Sjuksköterskors okunskap om HIV är vanligt förekommande i hälso- och sjukvård vilket har inverkan på omvårdnaden.   Syfte: Att beskriva HIV-positiva patienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan i slutenvården.  Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på kvalitativa artiklar.  Resultat: Litteraturöversikten visade på att sjuksköterskors bemötande påverkar patienternas upplevelse av vårdmötet samt den personcentrerade vården. Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. Första temat var att känna sig orättvist behandlad med tillhörande subteman, att uppleva oprofessionellt bemötande samt att uppleva sjuksköterskors okunskap. Andra huvudtemat var relation till sjuksköterskor med tillhörande subteman positiva upplevelser av interaktioner med sjuksköterskan och negativa upplevelser av interaktioner med sjuksköterskan.  Slutsats: Litteraturöversikten lyfte fram betydande faktorer för HIV-positiva patienters upplevelser i mötet med sjuksköterskan. Faktorer såsom sjuksköterskans behov av ytterligare kunskap och vikten av bemötande för att öka kompetensen och kliniskt handlande.  Nyckelord: HIV, stigmatisering, diskriminering, sjuksköterska, bemötande, vårdmöte, blodsmitta

Barn utvecklar sin förmåga att hantera svåra situationer på olika sätt och det finns så kallade explosiva barn som har svårigheter att kontrollera sina känslor vilket bland annat kan leda till att de blir våldsamma och högljudda. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur verksamma förskollärare uppfattar och bemöter barn som uppfattas som explosiva samt vilka lärdomar och tänkbara förbättringsområden i detta arbete som kan identifieras. Studien utgick från den sociokulturella teorin som avser att undersöka lärande i relation till samspel mellan barn och pedagog samt barn med barn. Det är en kvalitativ studie där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån resultatet framgår att de intervjuade förskollärarna lägger stor vikt vid att det är pedagogernas ansvar att anpassa verksamheten på olika sätt men att de även stundvis saknar vissa resurser och förutsättningar för att deras arbete med explosiva barn ska fungera. Studien har inte kunnat identifiera ett specifikt förhållningssätt som alla informanter anser fungerar men informanternas beskrivna förhållningsätt är mer lika än olika. Informanterna var överens om att ansvaret till barnets explosiva utåtagerande ligger på pedagogen då de utmaningar som barnet ställs inför behöver ligga inom barnets proximala utvecklingszon för att de ska kunna utveckla fungerande, och socialt accepterade, strategier. Det främsta utvecklingsområdet som kunde fastställas utifrån studiens resultat är att det saknas tillräckliga resurser bland annat tillgång till specialpedagog.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (hiv) är en sjukdom som kan drabba alla människor i världen. Hiv smittar via blod och sexuell kontakt och är en obotlig sjukdom. Med antiretroviral terapi (ART) hämmas skadan i immunsystemet och helt eller nästan helt undertrycker hiv-replikation. Sjukdomen är förknippad med stigmatisering av vänner, familjemedlemmar och från personen själv, därför är det viktigt att belysa deras upplevelse av bemötandet inom hälso-och sjukvården. Syfte: Syftet var att belysa hur hivpositiva personer upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar utfördes. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Efter ett systematiskt urval och granskningsprocess valdes 14 artiklar ut, där 11 var kvalitativa och 3 var mixad metod. Dessa artiklar låg till grund för resultatet. Resultat: I resultat framkom två huvudkategorier; vårdande relation och kränkning av sekretess och integritet. Till vårdande relation tillhörde att mötas av hälso-och sjukvården, att få information och att få tillgång till hälso-och sjukvård. Till kränkning av sekretess och integritet tillhörde att utsättas för extra skyddsåtgärder, att bli diskriminerad och att sekretessen bryts. Resultatet visade på att det förekommit brister i bemötandet inom hälso-och sjukvården. Diskussion: Hivpositiva personer upplevde negativa känslor och lidande till följd av brister inom hälso-och sjukvårdspersonalens bemötande som var diskriminerade och stigmatiserande. Slutsats: För att skapa ett gott bemötande och minska lidande för hivpositiva personer bör hälso-och sjukvårdspersonal arbeta utifrån personcentrerad vård. Brist på kunskap låg till grund för negativa upplevelser, därför behöver vårdpersonal få vidare kunskap för att kunna minska patienternas lidande. / <p>2023-03-23</p>

Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.

Bakgrund: Forskning visar att HBT-personer utsätts för dålig bemötande och att det föreligger en kunskapslucka hos sjuksköterskor att möta deras hälsobehov. Detta medför att fel vård ges och att de eventuellt avstår från att söka vård. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas genom att respektera alla människors lika värden. Därmed har sjuksköterskan ett ansvar att ge en god omvårdnad och bemöta dem med respekt oavsett deras kön och sexuella läggning.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna HBT-personers upplevelser av sjuksköterskans bemötande inom hälso- och sjukvård Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats. Totalt nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod analyserades enligt Fribergs analysmodell.  Resultat: Två huvudkategorier identifierades, begränsningar i vården och vårdrelationens påverkan i mötet. HBT-personer upplevde att de hade fått begränsat med information och att det fanns bristande kompetens att möta deras behov. De upptäckte både hinder och positiva upplevelser i mötet med sjuksköterskor.  Slutsats: HBT-personer upplevde diskriminering inom hälso- och sjukvården och detta utgjorde ett hinder för dem att få tillgång till en god vård. Dessa negativa upplevelser skapade en rädsla, vilket ledde till en bristande tilltro till sjuksköterskan. Det är därmed av stor vikt att arbeta personcentrerat och att vara medveten om sin attityd och sitt förhållningssätt.

Bakgrund: Socialarbetare ska verka för mänskliga rättigheter, social rättvisa och respekt för mångfald. Frågan är om socialarbetare bemöter transpersoner på ett tillräckligt bra sätt. Samhällelig diskriminering, kränkande behandling och våld (Folkhälsomyndigheten, 2015; James et al., 2015) gör att det kan ifrågasättas. Syfte: Att kritiskt granska aktuell internationell forskning som undersöker hur transfobi och okunskap om transpersoner uttrycker sig bland yrkesverksamma socialarbetare samt hur det påverkar transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på studier utvalda på ett sakligt och strukturerat vis. Resultat: Enligt analysen utförd på de utvalda studierna förekommer transfobi och okunskap om transpersoner bland socialarbetare. Nivån av okunskap och transfobi varierar mellan studierna och uttrycker sig på många olika vis. Materialet visar att ett dåligt eller okunnigt bemötande påverkar transpersoner negativt och resulterar ofta i försvarsmekanismer menade att förminska deras utsatthet. Slutsats: Det är oklart exakt hur vanligt det är med transfobi och okunskap om transpersoner bland socialarbetare, men resultatet pekar på att de är utbredda problem som behöver åtgärdas. Ett återkommande förslag var att satsa på utbildningschanser. Det kan leda till en exponentiell förändring när tjänstepersoner kan vända sig till varandra vid osäkerhet, när det finns blanketter och information att ta del av samt när det blir en självklarhet att se transpersoner som människor först och transpersoner i andra hand.