Bakgrund: Fetma har ökat i förekomst de senaste decennierna, detta medför ökade hälsorisker vilket resulterar i fler vårdtillfällen. Personer med fetma möter stigma i vardagen och det finns fördomar kring personer med fetmas intelligens och levnadsvanor. Sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar som omvårdnadsansvarig, detta innefattar att alla patienter skall få ett gott bemötande under lika villkor. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med fetma upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Detta är en litteraturöversikt, där originalartiklar sammanställts. 16 artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats med hög kvalitet har inkluderats i litteraturöversikten, dessa analyserades enligt en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att patienter med fetma oftare blir stigmatiserad av hälso- och sjukvårdpersonal och att de har fördomar om denna patientgrupp. Det framkom även hur kommunikationen i bemötandet upplevs samt vad hälso- och sjukvårdspersonal gjort i de möten där patienter har känt sig stärkta. Diskussion: Stigmatisering och fördomar om patienter med fetma leder till ett lidande för patienterna. Ett personcentrerat förhållningsätt kan minska lidandet. Kommunikationen kan också leda till lidande men har också potential att minska lidande. Genom att ge både patient samt hälso- och sjukvårdspersonal lika stort utrymme och att tidigt i vårdrelationen diskutera vilka ord som bör användas kan kommunikationen personcentreras. När patienten stärks genom att bli sedd som en unik individ skapas det förutsättningar för ett gott partnerskap. Slutsats: Slutsatsen som går att dra ur denna litteraturöversikt är att patienter med fetma får utstå lidande till följd av hälso- och sjukvårdspersonals bemötande. Genom personcentrerad vård minskar lidandet för patienten. Det behövs vidare forskning för att kunna implementera personcentrerad vård för denna patientgrupp. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: I Sverige lever ungefär 20 procent av befolkningen med långvarig smärta. Långvarig smärta är en vanlig orsak till uppsökande av vård. Långvarig smärta är ett komplext fenomen och orsakar ett stort lidande för den som drabbas. Det är viktigt att sjuksköterskor har förståelse för hur bemötandet kan påverka patienten som lever med långvarig smärta.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med långvarig smärta upplever bemötandet från vårdpersonalen.  Metod: Studien utgick från en kvalitativ litteraturöversikt baserat på tolv vetenskapliga artiklar. Analysen genomfördes enligt Fribergs fyra steg att genomföra en litteraturöversikt av kvalitativ forskning  Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier identifierades. Kategorierna var: Att bli sedd med tillhörande underkategorier: Någon som lyssnar, Få förståelse, En helhetssyn och Information. Gemensamt ansvar med tillhörande underkategorier: Utveckla en bra relation och Bli delaktig i vården. Att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Inte bli lyssnad på, Att inte bli tagen på allvar och Brist på kunskap.  Slutsats(er): Personer med långvarig smärta upplevde både positiva och negativa upplevelser från bemötandet i mötet med vårdpersonal. Det positiva bemötandet kännetecknades av att bli sedd, delaktig och informerad. Det negativa bemötandet kännetecknades av misstro då patienterna inte blev tagna på allvar och kunskapsbrist.

Bakgrund: Inducerad abort är ett vanligt ingrepp och en beståndsdel i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR], vilket relaterar till mänskliga rättigheter. Rätten till trygg, säker och respektfull abort är en viktig fråga för jämställdhet och kvinnohälsa. Bemötandet från vårdpersonal kan påverka utfallet av omvårdnaden och därmed kvinnors hälsa. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av vårdpersonalens bemötande vid inducerad abort. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys samt tematisk analys av 10 vetenskapliga originalartiklar insamlade via databaserna CINAHL och PubMed samt sökverktyget Google Scholar. Resultat: Två teman identifierades: Mellanmänsklig relation samt Instrumentella behov. Resultatet visade att positiva interaktioner med vårdpersonal är centralt för att skapa en god vårdupplevelse. Empatiskt bemötande, psykosocialt stöd och adekvat information som utgår från individen gör att kvinnor känner sig sedda, hörda och trygga genom abortprocessen. Slutsats: Kvinnor som söker abort är i behov av omvårdnad som genomsyras av empatiskt bemötande och adekvat information utifrån individen. Vårdpersonalen behöver kliniska kunskaper, goda kommunikationsfärdigheter och en förmåga till personcentrerad omvårdnad. För att uppnå detta krävs stöd till personalen. Ytterligare forskning krävs kring både vårdpersonalens och de abortsökande kvinnornas behov för att uppnå målen om en god, säker och respektfull abortvård. / Background: Induced abortion is a common procedure and a component of sexual and reproductive health and rights [SRHR], which relates to human rights. The right to safe, secure and respectful abortion is an important issue for equality and women's health- The response of health professionals (HCP) can affect the outcome of care and thus women's health. Aim of the study: To describe women's experiences of how they are treated by HCP during induced abortion. Method: Literature review with qualitative content analysis and thematic analysis of 10 original scientific articles collected via the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Result: Two themes were identified: Interpersonal relationship and Instrumental needs. The results showed that positive interactions with HCP are central to creating a good healthcare experience, where empathic treatment, psychosocial support and adequate information based on the individual are central to women feeling seen, heard and safe through the abortion process. Conclusion: Women seeking need care characterized by empathy and adequate information based on the individual. HCP need clinical knowledge, good communication skills and an ability to provide person-centered care. To achieve this, support for staff is needed. Further research is suggested on the needs of both HCP and women seeking abortion to achieve the goals of good, safe and respectful abortion care.

Substansanvändningen av droger påbörjas i allt yngre ålder där en beroendekarriär blir allt vanligare. En försämring kan då ses både på den psykiska och fysiska hälsan. Det psykosociala stödet som kan ges genom ett gott bemötande är av vikt för att stödinsatser ska tas på allvar och ett ökat välbefinnande hos patienten upplevas. Vidare kan motivation bidra till att mål uppfylls och förändring hos patienten påbörjas. För att ge ökad kunskap om vilket stöd som kan förhindra att patienter hamnar i ett substansberoende är det av vikt att studera patienters upplevelser av stöd, tiden innan påbörjandet av LARO-behandling. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelse av stöd vid substansberoende tiden från drogdebut till att behandling i LARO-programmet påbörjas. Metoden utgörs av Sundler et al. (2019) tematiska innebördsanalys. Innebördsbeskrivningen styrks med utsagor från intervjuerna. Resultatet visar att stöd kan bestå av flera olika delar och att individer är mer eller mindre mottagliga för dessa. Fem teman beskriver hur fenomenet stöd upplevs; Besvikelser, En nödlösning i stunden, Motivationens betydelse, Människor som förstår och Obekräftad. Kvalitetssäkringen av innebördsanalysen gjordes genom tre validitetsbegrepp, reflexivitet, tillförlitlighet samt överförbarhet. Tre fynd från resultatet diskuteras utifrån Antonovskys hälsomodell KASAM och dess tre huvuddelar, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Fynden är; Begriplighet - Även vid besvikelse, Meningsfullhet – motivationens betydelse samt Hanterbarhet - människor som förstår.

I denna studie undersöker vi förskolepersonalens perspektiv kring genus. Genus blir påverkad av många samhälleliga faktorer och dessa faktorer påverkar förskolepersonalens bemötande och synsätt. I tidigare forskning framkommer det att förskolans personal bemöter genus olika samt att de hade olika föreställningar på barnen beroende på deras genus. Syftet med studien är att synliggöra skillnader i förskolepersonalens bemötande och synsätt kring genus. Till syftet tillhör också att undersöka om synsättet och bemötandet påverkar miljön i förskolan samt om det fortfarande sker särskiljningar mellan barnens genus. Den teori vi valt att utgå från är socialkonstruktivism, denna teori grundar sig i att människor är sociala individer som redan i den tidiga åldern skapar konstruktioner, vilket också är påverkat av andra i dennes närhet. Studien grundar sig på en kvantitativ metod där enkät använts som datainsamlingsmetod. Vid utformningen av enkäten använder vi programmet Sunet Survey. Enkäten består av slutna frågor som är uppdelade i tre kategorier vilka är, synsätt, bemötande och miljö. Flervalsalternativ existerar på ett antal av frågorna. Tre frågor innehåller även svarsalternativet “om annat specificera” samt två avslutande frågor som tillät övriga kommentarer. Resultatet visar att respondenterna upplever att det finns en särskiljning mellan genusen. Respondenterna har liknande åsikter om vilket genus som får och tar mest utrymme i förskolan och det framkommer att genus är socialt konstruerat. Respondenterna uttrycker i de öppna kommentarerna att barnen blir särskilda utifrån olika kännetecken, såsom klädsel och personligheter. Respondenterna anser att förskolans miljö är uppdelad i olika kategorier, vilket gör att materialet påverkar barnens val av lekkamrat. Det framkommer även att det sker flest genusskillnader i den fria leken. Fortbildning i relation till genus är även något som respondenterna har samma åsikt om att behöva

Trots hälso- och sjukvårdslagens (2017:30) bestämmelse om jämlik vård förekommer bådeexkludering och diskriminering av personer som avviker från normen. Tidigare forskning harbelyst vikten av vårdpersonalens bemötande för att nå målet om en jämlik vård. Den besvararinte frågan om det bara är vårdpersonalens uppgift att implementera jämlik vård eller omansvaret delas med andra yrkesgrupper i vården. Uppsatsens syfte var att undersöka vilkenuppfattning medicinska sekreterare har om begreppet jämlik vård och hur de utifrån ettnormmedvetet perspektiv bemöter patienter. Frågeställningarna var ”Hur förhåller sigmedicinska sekreterare till jämlik vård?”, ”Vilka möjligheter och hinder kan sociala normermedföra för ett gott patientbemötande enligt medicinska sekreterare?” och ”Vilken möjlighethar medicinska sekreterare att implementera jämlik vård och ett normmedvetetförhållningssätt i sitt patientbemötande?” Den metod som användes för att samla in detempiriska materialet var samtalsintervjuer med fyra medicinska sekreterare som hadereceptionsarbete som en del av deras arbetsuppgifter. Resultatet visar att medicinskasekreterare har en god kunskap om normer och vilka effekter normer kan ha för den somavviker från normen, men det finns en osäkerhet kring om och hur de kan bidra till jämlikvård. De medicinska sekreterarna anpassar sitt bemötande utifrån patienternas förutsättningar.Reflektion som ett sätt att öka normmedvetenhet och skapa möjlighet att förändra normer skersporadiskt. Slutsatsen är att det finns ett behov av individuell reflexivitet samt ettprofessionsöverskridande jämlikhetsarbete.

Syftet med detta arbete är att undersöka innebörden av bemötande när det handlar om flickor med koncentrationssvårigheter som inte stör. Hur kan pedagoger uppleva att de bemöter dessa flickor och hur kan flickorna själva uppleva det? Genom intervjuer har två flickor, 9 och 11 år gamla samt tre lärare och en assistent, kommit till tals. Jag har också observerat den ena flickan i sitt skolsammanhang. Personalen upplever, i enlighet med forskningen, att dessa flickor är lätta att förbise, men sedan de identifierat flickornas behov av stöd, anstränger de sig för att uppmuntra dem och vara lyhörda i bemötandet av dem. Flickorna själva har olika uppfattning och medvetenhet om hur de bemöts och hur detta upplevs, men vad som framstår som viktigt för dem båda är att läraren sänder ut positiva signaler och påvisar arbetsuppgifter på ett tydligt vis. Som utgångspunkt för studien skapade jag, utifrån forskningen i litteraturbakgrunden, en egen modell kring bemötandets dimensioner. Efter den empiriska undersökningen redigerades och kompletterades den, vilket resulterade i en ny modell. Såsom bemötandet kommer till uttryck för respondenterna i kontakten med flickorna innefattar bemötandet fyra dimensioner, inom vilka pedagogerna använder sig av ett antal redskap. Av dessa redskap används somliga på ett icke medvetet vis. Respondenterna ger uttryck för att bemöta flickorna i en intagande och en utgivande funktion och att bemötandet består i olika faser. Även funktionerna och faserna förklaras i modeller.

ABSTRAKTSyftet med min rapport är tvåfaldigt. Det är för det första att utifrån ungdomars perspektiv undersöka och beskriva vad det beror på att en del elever börjar närvara i skolan, när de tidigare haft en hög frånvaro. För det andra är syftet att undersöka och beskriva faktorer som är viktiga att beakta då man diskuterar IV-programmets framtid.Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun. Metoden jag använt är fokusgruppsintervjuer där elva elever från två olika IV-program beskriver sina upplevelser från grundskola och gymnasium.Resultatet visar att eleverna har liknande upplevelser från grundskolan. De flesta har uppgett att skolan fungerat bra fram till högstadiet. Där händer något som verkar vara en kombination av faktorer. För snabbt tempo, för många lärare och en jobbig ålder är sådant som tas upp. Tiden på det individuella programmet (IV) verkar ha återskapat lugnet för eleverna. För att trivas och närvara på IV krävs goda relationer till lärarna och ett individanpassat upplägg både när det gäller tempo och ämnesinnehåll. En god relation till en lärare kännetecknas av ömsesidig respekt. Eleverna tar upp den personliga delen av relationen till sina lärare och framhåller denna.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn.

Nilsson Ulrika & Svensson Therese (2010) Pedagogers bemötande av barn i behov av särskilt stöd i förskolan. Pedagogues response to children with special needs in pre-school.Syftet med detta arbete är att undersöka hur några pedagoger bemöter barn i behov av särskilt stöd. Diskussion med pedagogerna angående vilka barn de anser är barn i behov av särskilt stöd är ytterligare något som kommer tas upp. Undersökningen kommer vidare att belysa vilket stöd och handledning pedagogerna har tillgång till för att möta och hjälpa dessa barn att utvecklas efter egna förutsättningar. De frågeställningar som undersökningen utgår ifrån är följande:•Vilka barn anser pedagogerna är i behov av särskilt stöd?•Hur bemöter pedagogerna barn i behov av särskilt stöd?•Vilken handledning och vilket stöd behöver och får pedagogerna för att kunna möta och hjälpa ett barn i behov av särskilt stöd att utvecklas efter sina egna förutsättningar?Undersökningen har ägt rum på två olika förskolor och fyra pedagoger, två rektorer och två specialpedagoger har blivit intervjuade. Kvalitativa intervjuer är den metod som användes för att samla in det empiriska materialet. Undersökningen visar att det är av stor vikt att pedagogerna får handledning och stöd i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Ytterligare visar undersökningen att pedagogernas bemötande av barn i behov av särskilt stöd har stor betydelse för barnens utveckling. Den tidigare forskningen poängterar att pedagogernas bemötande av barn är av betydelse för barns utveckling, vilket även är en av slutsatserna i denna undersökning.