Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det behövs mycket kunskaper och stor förståelse. Det övergripande syftet i denna studie är ta reda på hur dyslektiker blir bemötta samt hur de vill bli bemötta. Ytterligare ett syfte med mitt arbete är att skapa en hemsida för att synliggöra problematiken samt ge information om var man kan få hjälp och hur man kan hjälpa.I min studie framkom hur viktigt det är att i tidig ålder sätta in de resurser som behövs för att ge en positiv syn på lärandet och skapa lustfyllda lärandesituationer. Eleverna måste få ett positivt bemötande för att kunna utveckla sin självbild och använda sitt funktionshinder som en egenskap. När detta inte sker kan ett själdestruktivt beteende utvecklas och dyslektikern utvecklar en negativ självbild och tappar tron på sin förmåga.Välkommen att besöka sidan på adressen: http://web.telia.com/~u43506387/telia/

Studenterna är en resurs för den högre utbildningens kvalitetsutveckling, men att studenterna får utrymme att framföra och diskutera nya idéer ingår inte alltid som en naturlig del i verksamheten. Möjligheterna att genomföra studierna framgångsrikt och påverka, är beroende av lärosätets förhållningssätt till studenterna och stöd under studiernas gång. Syftet med examensarbetet är att göra en kartläggning av studiemiljön för studenter på termin tre, avseende bemötande och graden av studentinflytande på lärarutbildningen vid Malmö Högskola. För att kunna kartlägga förhållanden i arbetsmiljön måste de olika kontexterna i studiemiljön lyftas fram och problematiseras. Därav måste undersökningen belysa såväl förhållanden under den verksamhetsförlagda som den högskoleförlagda tiden, lärarledd som icke lärarledd undervisning, relationer med föreläsare, examinatorer, mentorer, medstudenter och elever. Genom en enkätundersökning belyses de preciserade problemen och enkäten riktar sig till 35 % av studenterna på respektive enhet. Nästan alla studenter anser att det är viktigt att påverka på lärarutbildningen, men runt hälften har uppfattningen att deras möjligheter att göra det är desto mindre. Vid en jämförelse mellan utbildningskontexterna kan man se att studenterna känner sig mindre utsatta under den högskoleförlagda tiden än under den verksamhetsförlagda tiden, och mer utsatta i relationen till föreläsare, examinatorer eller mentorer snarare än medstudenter eller annan personal.

Ett av förskolans uppdrag är att arbeta med genus och jämställdhet. Det står både i läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (rev. 2010) och FN:s barnkonvention (unicef.se) att förskolan ska motverka traditionella könsmönster och att alla har lika rättigheter. Syftet med denna studie är att med ett genusteoretiskt perspektiv analysera hur pedagoger bemöter barn i förskolan i rutinmässiga måltidssituationer. Jag har valt att fokusera på hur flickor respektive pojkar bemöts vid måltidssituationer. För att få en bild av hur det ser ut har jag genomfört observationer vid matbordet på en förskola och intervjuer med pedagoger på samma förskola. Barnen på förskolan är i åldern 1-6 år och jag har intervjuat fem stycken pedagoger. Jag har valt att göra observationerna vid måltiden för att det är ett bra tillfälle för meningsfulla samtal mellan barn och pedagog. Det är även en tydlig situation där problematik lätt kan uppstå. Till exempel att pojkarna påkallar mer uppmärksamhet än flickor och att pedagogerna i sin tur låter det ske.Studien är baserad på Hirdmans (2007) teoretiska begrepp genussystem, i vilket det finns två principer, isärhållande och hierarki. Hon menar att kön är något man föds med, men genus är något man formas till. Helén och Granholm (2007) hävdar även att genus är något som är föränderligt, så synen på vad som är manligt respektive kvinnligt förändras över tid.Resultatet av studien visar på att flickor och pojkar behandlas olika, pojkarna får mer uppmärksamhet och hjälp av pedagogerna än vad flickorna får. Flickorna förväntas i de flesta situationerna att klara mer än pojkarna och därför ställs det även högre krav på flickorna än pojkarna. Studien kan användas som underlag för framtida diskussioner kring pedagogens bemötande av barn vid matbordet.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den. Under arbetet med denna studie har vi analyserat empirin med hjälp av Vygotskijs teorier samt litteratur som belyser utagerande barn och deras relationer i förskolan. / The purpose of this study is to increase knowledge about how some preschool teachers are working with and in the learning environments for overactive children in preschool. We also go into the definition of an overactive child and ends with a special education perspective. The essay is based on four interviews with preschool teachers and an interview with a special education teacher. The result shows that the preschool teachers are working mostly with the approach to and treatment of overactive children, that they see this as a learning environment. It will also show that the pre-school teachers are talking about that there might be a need to make changes in the physical learning environment, but they practically do not do anything with it. In preparing this study we have analyzed the empirical data using Vygotsky's theories and literature that highlights the overactive children and their relationships in preschool.

Syftet med följande studie är att undersöka i vilken skolform elever med Aspergers syndrom skulle kunna få en god lärandemiljö med avseende på bemötande och struktur. Detta för att möta de ökade kraven på eleverna att kunna planera och strukturera självständigt som kan vara ett problem för elever med Aspergers syndrom. Vi undersöker hur undervisningssituationen ser ut i vanlig skola och en skola anpassad för Aspergers syndrom.Rapporten inleds med en genomgång av tidigare forskning och definiering av centrala begrepp och områden. Denna genomgång ligger till grund för vår teori och vidare för vår analys.Studien belyser olika pedagogers och elevers tankar om vilken skolform som är lämpligast för elever med Aspergers syndrom. De metoder som använts i arbetet är kvalitativa intervjuer samt observationer. Intervjuer har gjorts med pedagoger vid tre olika skolor samt samtal med elever vid två utav skolorna.I resultatet presenteras intervjufrågor med efterföljande svar samt observations-anteckningar. Dessa resultat analyseras sedan utifrån våra frågeställningar i analyskapitlet. Genom våra resultat kommer vi fram till att struktur och bemötande är viktiga delar i undervisningen för elever med Aspergers syndrom.Alla intervjupersoner är positiva till vår studie och utvecklingsarbetet för elever med Aspergers syndrom.

Mitt mål som förskollärare är att alla barn ska ha möjlighet att utvecklas till självständiga individer. För att kunna uppnå det måste man som pedagog ha kunskapen om barns olikheter. Alla barn har behov men det är behoven som är olika. Ibland krävs det att man ändrar i miljön, ibland behöver den vuxne stöd och handledning i sitt arbete och ibland behöver pedagogerna till och med kompetensutveckling kring det aktuella ämnet. Detta behövs för att alla barns behov och förutsättningar ska tas i beaktande. Syftet i min studie handlar om hur olika pedagoger ser på sitt arbete med barn i behov av särskilt stöd, men också vad de får för handledning och kompetensutveckling. Ett av de teoretiskt perspektiv jag beskriver är Vygotskijs teori om the zone of proximal development, där pedagogerna och barnen arbetar tillsammans för att nå barnets nästa utvecklingsfas. Även att samspelskvalitén är bra mellan pedagog och barn för att utvecklingen ska gå framåt, är något jag tar upp under tidigare forskningMetoden jag använt mig av är enskilda intervjuer med var och en av pedagogerna, då jag vill komma åt just deras upplevelser och kunskaper mer än bara på ett ytligt plan. Resultatet efter de gjorda intervjuerna var att de hade en del gemensamma svar som t.ex. att de får stöd och handledning från en specialpedagog och inte förskolechefen. Pedagogerna anser även att förskolecheferna har för lite kunskap inom ramen av barn i behov av särskilt stöd. De hade även alla olika kunskaper och möjligheter till kompetensutveckling.

SammanfattningI detta examensarbete har jag som syfte att ta reda på elevers egna uppfattningar om varför de inte når målen i matematik. Jag har också undersökt faktorer för framgång som kan bidra till att elever når målen. Fokus ligger på ett elevperspektiv där elever själva anger de orsaker som gör att de inte når målen i ämnet matematik. Elever har också bidragit med vilka åtgärder, förändringar och insatser som måste till för att de ska lyckas i sin strävan efter godkänt betyg. Studien har en sociokulturell forskningsansats och är tvådelad med en kvantitativ enkätstudie och en kvalitativ intervjustudie. Jag har analyserat dessa två delarna först var för sig och sedan gjort en sammanställning. Jag kallar dem delstudie ett respektive delstudie två. Resultatet efter delstudie ett visade att avsaknad av motivation var en av de största faktorerna eleverna själva uppgav till att de inte nådde målen i matematik. I delstudie två kunde jag se att eleverna saknade framförallt inre motivation och att pedagogen verkade brista i sitt uppdrag. Studien visar att pedagoger behöver ta ett mycket större socialt ansvar för elever ska känna sig sedda ur alla perspektiv. Detta leder i förlängningen till en höjd inre motivation och bättre studieresultat.

Syftet med följande arbete är att belysa vad två specialpedagoger anser om sitt förhållningssätt rörande elever med diagnosen autism. Med hjälp av intervjuer ville vi undersöka hur specialpedagogerna beskriver sitt tillvägagångssätt, förhållningssätt samt vad de anser om att tillämpa det i en vanlig klass. Vi intervjuade även två lärarkolleger till specialpedagogerna samt en representant från skolledningen för att undersöka vad de hade för kännedom om samt vad de ansåg om att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass. Sammanfattningsvis visar vårt arbete att specialpedagogerna anser att deras förhållningssätt handlar mycket om bemötande. Att ha en sund människosyn som bygger på en tro på det goda hos de människor vi möter är av största vikt. Vår studie visar också att ett gott samarbete mellan olika yrkesgrupper kan ha stor betydelse för att man ska lyckas nå ut till samtliga elever. Vår slutsats är att det skulle kunna vara fullt möjligt att tillämpa specialpedagogernas förhållningssätt i en vanlig klass och att det skulle vara till stor fördel för flera elever och inte bara de som har autism.

Thimgren, Pia (2008) Handledningens betydelse för lärarrollen Lärares upplevelse av hur handledningen gör skillnad för eleverna (Guidance as a tool for the teacher professionTeachers’ experience of how the guidance makes sense for the pupils)Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Vi pratar om handledning i skolan men vem är den egentligen bra för? Mitt syfte i detta arbete är att studera om lärare upplever att handledningen de fått ta del av har betydelse för hur de bemöter eleverna i klassrummet. Mitt underliggande syfte är att studera om handledning kan vara en möjlighet för kompetensutveckling och personlig utveckling vilket kan bidra till utveckling för verksamheten. Arbetet utgår från ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt. Jag har använt mig av kvalitativ forskningsmetod och gjort tio ostrukturerade intervjuer med lärare i skolan. De tio lärarna som ingår i studien har alla deltagit i någon form av handledning. Resultatet redovisar jag i två moment; temaområden och huvudteman. De sex olika temaområdena är: handledning, individ-, grupp- och organisationsperspektiv, handledarens roll, farhågor i handledning frågeställningar och lärarrollen. Huvudteman har rubrikerna: bemötande och handledarens kompetens. Resultatet i studien visar att lärarna upplever att det är betydelsefullt att få reflektera och få utbyte av andras erfarenheter i handledning och att detta påverkar och gör en skillnad i sättet att bemöta eleverna. Lärarna upplever att kunskapen om eleven ökar genom att de vid handledningstillfällena får ta del av andras erfarenhet av eleven. Vidare visar resultatet att handledarens kompetens påverkar handledningens resultat som även kan påverka lärares sätt att skapa relation och att bemöta i klassrummet. Ett annat resultat är att handledningen upplevs vara en möjlighet för personlig utveckling som i sin tur kan bidra till skolutveckling.

Studiens syfte är att undersöka och beskriva sex nyanlända föräldrars uppfattningar om mötet med den svenska förskolan. Studien handlar om nyanlända föräldrars syn på bemötandet av personal i den svenska förskolan, samverkan samt vilka kommunikativa möjligheter och hinder föräldrarna har upplevt i kontakten med förskolan.Vår studie kommer att utgå från den franska filosofen Pierre Bourdieu och hans forskning kring det sociala och kulturella arvet. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där urvalet är nyanlända föräldrar, som kommer från europeiska länder. Det vi har lagt fokus på är en mindre grupp föräldrar som kommer från forna Jugoslavien. Resultatet av studien visar att det sociala nätverket, språkbegränsningar, kommunikationen, den kulturella bakgrunden, otillräcklig kunskap om den svenska förskolan samt otillräcklig kunskap om nyanlända föräldrar påverkar samverkan mellan hemmet och förskolan. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning, visar att ett bra bemötande och förståelse mellan nyanlända föräldrar och personalen på förskolan, handlar om att visa respekt för varandra.