No description available.

Berättelser skapar viktiga tillfällen för elever att utveckla förståelse för sig själva, andra och olika sammanhang. Vi kan ta del av andras erfarenheter tack vare skriftspråket, som möjliggör att berättelser bevaras. Att skapa berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning är ett krav i dagens läroplan som elever i slutet av årskurs 3 ska uppnå. För att nå detta behöver elever få undervisning som möjliggör utvecklingen av de kunskaper som krävs. Syftet med litteraturstudien är att belysa vad läraren, enligt forskning, behöver ha kunskap om, för att främja elevers utveckling av berättelseskrivandet i årskurs F-3, och mer specifikt att besvara frågeställningen: Vilka kunskaper krävs av läraren för att elever ska kunna utveckla sina berättande texter? För att kunna besvara frågeställningen och uppnå studiens syfte har vi systematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Vårt resultat visar att de ämnesdidaktiska kunskaper som krävs för att utveckla elevers berättande texter är att känna till elevers förkunskaper och de kritiska aspekter som kan uppstå vid berättelseskrivandet samt ha förmågan att undervisa dessa explicit. De ämneskunskaper som krävs är att känna till berättande texters uppbyggnad och att behärska ett korrekt metaspråk för att kunna ge respons som är framåtsyftande. Resultatet visar dock att det kan finnas en avsaknad av dessa kunskaper, vilket kan vara en anledning till att elever inte får den vägledning som behövs. Ett förslag på vidare forskning skulle därför vara att undersöka hur lärares ämnes- och ämnesdidaktiska kunskaper ser ut i praktiken, genom att besvara frågeställningarna: Hur väl kan lärarna använda sig av sina ämneskunskaper för att konstruera berättande texter? På vilket sätt synliggör läraren kunskaper i undervisningen för att vägleda elever i deras skrivande av berättande texter?

SAMMANFATTNING Tidigare forskning har visat att elever i de lägre årskurserna som arbetar med att skriva sig till läsning, kan skriva längre texter eftersom det är fysiskt lättare för dem att skriva på datorn än för hand. Dock har vi inte funnit några belägg för hur elever organiserar och planerar sina texter vid skrivandet av berättande texter på datorn. Syftet med denna studie blev därför att undersöka vilka möjligheter elever i årskurs ett ges för att producera och organisera berättande texter, i en klass som arbetar med datorn som verktyg och en som inte gör det. Undersökningen utgick från två lärares beskrivningar av undervisningen och elevtexter. I studien utgick vi från ett sociokulturellt perspektiv eftersom vi tror att språk och skriftspråk konstrueras i en social kontext. Genom samtal kring texter, användningen av olika verktyg och stöd av en mer kompetent kamrat finner vi att elever kan utveckla sitt skrivande. Genom intervjuer har lärare fått beskriva sin undervisning. Denna undervisning jämfördes sedan med elevtexterna. Elevtexterna från de olika klasserna jämfördes också med varandra. I resultatet framkom det att båda undervisningssammanhangen möjliggör elevers skrivande, planerande och organiserande av berättande texter, fast undervisningssammanhangen ser olika ut. Klassen som arbetade med datorn skrev längre texter med ett bättre ordförråd än den andra klassen. Dock skrev den andra klassen med en mer sammanhängande röd tråd i sina berättande texter. I studien framkom även likheter mellan undervisningens stödstrukturer och hur eleverna organiserade sina texter. / ABSTRACT Previous research has shown that young children, who work with writing to reading, write longer texts because it is physically easier for them to write on the computer than by hand. However, we have not found any evidence of how pupils organize their texts when they write narrative texts. The aim of this study was to explore which possibilities the pupil gives to produce and organize the narrative texts, in the lower grades. One class worked with the computer as a tool and one did not. The survey was based on two teachers' descriptions of teaching and student texts. In this study, we assumed a sociocultural perspective because we think that language and written language is constructed in a social context. Through conversations about texts, the use of various tools and the support of a more competent person, we think that students can develop their writing. Through interviews with teachers who described their teaching and through pupil texts we found some interesting things. The result showed that both educational contexts allow students' writing, planning and organization of narrative texts. The teaching contexts were different from each other. The pupils who worked with writing through computers, wrote longer texts with a better vocabulary than the pupils who wrote by hand. However, the pupils who wrote by hand, had better support structures for the narratives red line and then wrote a more coherent text, than the pupils who worked on the computer. The study also showed similarities between the education support structures tours and how the students organized their text.

No description available.

Studien undersöker vilka undervisningsmetoder lärare i årskurserna 1–3 använder sig av för att stödja elevernas utveckling inom genren berättande texter. Studien undersöker även hur lärare utformar sin undervisning i relation till de styrdokument som undervisningen ska utgå från. En kvalitativ studie har genomförts vilket innebär att intervjuer samt observationer ligger till grund för det insamlade materialet. Sex lärare intervjuades och tre av dessa lärare observerades vid två tillfällen. I studien utgick vi från hermeneutiken som en övergripande teoretisk utgångspunkt vad gäller angreppssättet av materialet. Vidare användes den sociokulturella teorin som teoretisk utgångspunkt baserat på an- tagandet att lärandet sker i ett socialt samspel. Slutligen har vi använt Ivaničs skrivdiskurser som ett avsmalnat angreppssätt vad gäller skrivundervisning. Resultatet visar att lärarna använder sig av olika undervisningsmetoder som kan liknas med forskningsbaserade metoder. I resultatet framgår även att lärarnas undervisningsmetoder kan kopplas samman med Ivaničs skrivdiskurser. Vidare påvisar resultatet att lärarna har skilda meningar angående hur läroplanen ska tolkas samt hur de utformar undervisningen utifrån sina tolkningar. Vår tolkning är att lärarna anser att erfarenhet väger mer än det som står i läroplanen. Lärarnas kunskaper och erfarenheter av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan anses som ofullständiga. En slutsats som dragits utifrån det är att dessa begrepp inte förekommer som ett naturligt diskussionsämne inom lärarkåren.

Syftet med undersökningen var att genom kvalitativ metod bidra till forskning inom området motivation. I undersökningen har eleverna fått arbeta med digitala verktyg i samband med skrivande av berättande texter. Undersökningen handlar om att öka kunskapen om hur digitala verktyg kan användas för att motivera eleverna i en årskurs 4 att producera berättande texter av god kvalitet. Undersökningens resultat baseras på kvalitativa intervjuer med elever och lärare i en årskurs 4, samt text-och bildanalys av deras arbeten för att identifiera tecken på motivation, det vill säga om de blivit motiverade att skriva berättande texter när det fått använda dessa digitala verktyg. Undersökningens teoretiska utgångspunkt är ”Self determination theory”, en motivationsteori som utgår ifrån tre grundläggande behov kompetens, autonomi och samhörighet. Dessa tre behoven behöver bli tillgodosedda för att människor ska känna inre motivation. De flesta intervjuade eleverna anser att det varit roligt och motiverande att få förstärka deras berättande texter med hjälp av digitala verktyg. De berättande texter eleverna har skrivit kan betraktas som av god kvalitet och det resultat som framkommit kan användas som underlag för vidare forskning. / The purpose of this study was to contribute with a qualitative method contribute in the area of motivation. In this research the pupils got to work with digital tools when they were writing their narrative stories. The study is about raising awareness about how digital tools can motivate pupils in grade 4 to produce narrative stories of good quality. The results that this study produced could be used for further research. The results of this study is based on qualitative interviews with the pupils and the teacher in grade 4, while also doing a text-and picture analysis of their work to find out if they have gotten motivated to write narrative stories while using this digital tools. The study’s theoretical starting point is “Self determination theory”, a motivational theory that transcends from the three-basic needs competence, autonomy, and solidarity. These three needs to be met for us people to feel inner motivation. In a further analysis from previous research it appears that the pupils do not need to feel inner motivation, even if they are producing texts of good quality. The narrative stories could be considered to be of good quality and most of the interviewed pupils says it is motivating and fun to work with digital tools when they are producing narrative stories.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka dramametoder lärare använder i sin skrivundervisning. Vidare är syftet med studien att undersöka vad de medverkande lärarna menar med utveckling av berättande texter samt om de anser att drama kan påverka elevernas utveckling inom andra områden än skrivandet av berättande texter. Vi undersöker även vilka faktorer de medverkande lärarna anser kan hämma eller möjliggöra användandet av drama i undervisningen. Studien baseras på kvalitativa metoder som utgörs av en enkätundersökning som består av både öppna och slutna frågor som besvarades av 14 lärare. Utifrån enkäterna gjordes fem semistrukturerade fördjupande intervjuer. I forskningsbakgrunden presenteras forskning kring drama och drama i skrivundervisningen.   Denna studie visar att flera av lärarna i studien använder sig av att dramatisera olika former av sagor, både befintliga samt egenkomponerade. Det framkommer i resultatet att lärarna anser att dramatiseringarna ger fler fördelar för elevernas utveckling än bara inom skrivandet, även om fokuset för dramatiseringarna låg på den skriftliga utvecklingen. De största faktorerna som påverkar lärares användning av drama i sin undervisning är bristen på kunskap om drama hos läraren och tidsbrist. Alla de intervjuade lärarna anser att mer utbildning behövs för att man ska kunna utveckla drama i undervisningen.

Syftet med studien är att undersöka hur elever skriver berättande texter när de använder sig av analoga och digitala verktyg samt vilket av de två skrivverktygen eleverna själva föredrog att skriva med. Studien har genomförts i två olika kommuner i Sverige och i studien deltog totalt fyra klasser med elever i årskurs 2. Studien baseras på en experimentell undersökning där jämförelsen mellan berättelser skrivna analogt och digitalt undersöks med fokus på skillnader och likheter som uppstått baserat på skrivverktyg. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att undersöka elevernas inställning till de olika skrivmetoderna. Parallellt med detta diskuteras digitala verktygs framväxt i skolan samt Hayes och Flowers modell som speglar den kognitiva processen hos eleverna med fokus på vad som händer under elevernas skrivprocesser. Andra teorier som åberopas är Piagets teori om utvecklingsstadium samt andra teorier kring elevers skrivande i de tidiga skolåren. Resultatet visar att det finns såväl likheter som skillnader i berättande texter skrivna digitalt och analogt av elever i årskurs 2. Studiens resultat visar att den variabel där störst skillnad uppstod var texternas längd eftersom det visade sig att de digitala berättelserna i snitt var längre än de analoga.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever gör beskrivningar i sina berättande texter och vad dessa beskrivningar ger läsaren för någon information. Syftet är även att ta reda på vilken ordklass de främst använder sig av för att göra beskrivningar. I studien ingår tio elevtexter skrivna vid det nationella provet i svenska för årskurs 3. Elevtexterna har analyserats genom en transitivitetsanalys som är en analysmodell inom den systemisk-funktionella grammatiken (SFG). Genom denna analysmodell och begreppen som ingår i den – deltagare, process och omständigheter – har vi kunnat identifiera karaktärer och miljöer i elevers berättande texter och tittat närmare på hur de beskrivs. Resultatet visar att elever beskriver karaktärer genom deras kön, utseende, ålder, egenskaper, intresse, föremål och känslor. Beskrivning av miljön görs genom att skriva om tiden, vädret, omgivningen, känslorna och den specifika platsen där berättelsen utspelar sig. Resultatet visar även att i vissa fall saknas en beskrivning av karaktärer och miljöer i texterna. När det gäller framställningen av beskrivningarna ser vi att de inte alltid ger läsaren en tydlig bild av karaktären eller miljön i berättelsen, och att det även förekommer missvisande beskrivningar. För att läsaren ska få en tydlig bild av både karaktärerna och miljön är det viktigt att göra medvetna ordval som förstärker den inre bilden. Detta kräver i sin tur att eleverna behärskar orden i sig och vad orden förmedlar i ett specifikt sammanhang. Resultatet i vår studie visar att den ordklass som främst används vid karaktärs- och miljöbeskrivningarna är substantiv. Därför skulle elever kunna uppmuntras till att använda sig av fler adjektiv, verb och adverb för att kunna göra bättre beskrivningar som hjälper läsaren att skapa mentala bilder.

No description available.