Dagens ökade digitalisering i skolan väcker en viss oro om fokus isvenskundervisningen verkligen ligger i att lära elever att skriva. Samtidigtmenar ett flertal forskare att skrivundervisningen gynnas av digitala verktyg.Syftet med denna studie är att genom jämförelser av elevers berättande texterfinna vilka styrkor och svagheter datorskrivna texter kontra handskrivna texterhar. Frågeställningarna i studien är utformade efter fyra nivåer avtexttriangeln: struktur, meningar, ordval samt stavning. Studien har detkognitiva perspektivet som teoretisk utgångspunkt med fokus på kognitivbelastning och arbetsminne. Som en modell för analys används texttriangelnoch studien är också disponerad efter denna. Materialet bestod av totalt 38elevtexter insamlade från en årskurs 3. Hälften av texterna skrevs för hand enadagen och den andra hälften skrevs på tangentbord den andra dagen. Texternaskrevs utifrån två olika bilder och alla elever har fått skriva utifrån bådabilderna. Materialet analyserades både genom kvantitativa metoder ochkvalitativa metoder. Resultatet visar inga skillnader i elevtexternas strukturelladelar gällande inledning och handling. Det fanns inte heller några skillnader ihur elever väljer att avsluta sina texter men resultatet visar att fler skriver ettvad Skolverket benämner som avslut när de skriver på tangentbord. Studienvisar en tydlig ökning av antal ord i de texter skrivna på tangentbord men dengenomsnittliga meningslängden verkar inte öka. Elevtexternas användning avolika beskrivningar och känslouttryck varierar beroende på vilken bild deskrivit utifrån men hur de använder dessa beskrivningar och känslouttryckverkar inte variera beroende på vilket verktyg som används. Till slut visarstudiens resultat att antalet stavfel minskar. Dock är inte minskningen somstörst i de felstavningskategorier som var förväntade. Utifrån det analyseradematerialet konstateras att de båda verktygen är viktiga i skrivundervisningen.

The aim of my study is to find out more about the pupils’ early attempts at writing fictional texts. More specifically, I examine how different teachers work to teach pupils in the third grade to write narrative texts or fiction. I have chosen to interview teachers who have been working for different periods of time, to get a picture of how their lessons are planned. Furthermore, through classroom observations, I get an idea of what pupils think about writing narrative texts and how they do it.     The results of the study show that there are several methods that teachers use to teach writing in the case of narrative texts. The result also points out that even though society itself is digitalized, work in school has not been affected to the same degree. / Mitt arbete syftar till att ta reda på mer om elevernas tidiga möte med den skönlitterära texten. Jag undersöker i detta arbete hur olika lärare i årskurs 3 arbetar med att lära sina elever att skriva berättande texter, eller berättelser. Då vi befinner oss i ett alltmer digitaliserat samhälle har jag valt att intervjua lärare som varit verksamma olika länge för att få en bild av hur deras synsätt eventuellt påverkats av den ökade användningen av datorer, surfplattor etc. Genom observationer i klassrummet har jag kunnat bilda mig en uppfattning av vad eleverna anser om att skriva berättande texter och på vilket sätt de gör det.      Studiens resultat visar att det finns flera metoder som lärarna använder för att undervisa i skrivning när det gäller berättande texter. Resultatet pekar även på att trots att samhället i sig är digitaliserat så har det inte gått riktigt lika fort fram i skolan.

Astrid Lindgrens kärlek till skönlitteratur och barndomen har lockat fram det här examensarbetet. Arbetet består av en kvalitativ empirisk studie, vars syfte är att undersöka om arbete med skönlitteratur och lässtrategier kan utveckla skrivstrategier som är nödvändiga för narrativt skrivande. Studien är genomförd med nära koppling till Skolverkets texter kring berättande skrivande, avseende årskurs 4–6 i skolämnet svenska. Som undersökningsmetod har valts att analysera elevtexter från elever i årskurs 6, producerade både före och efter ett arbetsmoment med utgångspunkt i Astrid Lindgrens skönlitterära bok Mio, min Mio. Befintlig forskning visar att elever upplever svårigheter då de får i uppgift att komponera en väl fungerande text, samt att lärare upplever det svårt att motivera elever till att finna läslust och att utveckla skrivstrategier. Eleverna som deltagit i denna undersökning visar, efter undervisning som endast fokuserat på att förbättra deras lässtrategier, tendenser till positiv utveckling avseende narrativa skrivstrategier.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på vad eleverna i årskurs 4 tänker om att skriva texter tillsammans och hur respons kan skapa ett samarbete när eleverna skriver texter. I undersökningen användes två metoder. Den ena metoden är att genomföra kvalitativa intervjuer med eleverna. Den andra metoden är att genomföra observationer i klassrummet. Syftet med intervjuerna är att ta reda på vad eleverna tänker om att skriva texter tillsammans och vad de tänker om respons. Syftet med observationerna är att se hur respons används i klassrummet och hur eleverna samarbetar när de skriver texter tillsammans. Ett annat syfte med observationerna är att ta reda på hur ett samarbete uppstår i interaktionen mellan eleverna. Resultatet av studien visar att vad eleverna tänker om samarbete och respons skiljer sig från vad som händer i praktiken. I studien går det även att hitta tre faktorer som skapar samarbete och respons mellan eleverna. De tre faktorerna är behovet av bekräftelse, behovet av kunskap och behovet av att jämföra texter. / The purpose of this study is to find out what pupils think about writing texts together and how response can create cooperation between pupils when they write texts. Two methods were used in the study. One method was an interview and the other one was an observation. The purpose of the interviews was to find out what the pupils thought about writing texts together and what they thought about response. The purpose of the observations was to see how response was used in the classroom and in what way the pupils cooperated by writing texts together. Another purpose with the observations was to find out how cooperation and response emerges in the interaction between pupils. The result of the study showed that what the pupils thought about cooperation and response was different from how it was in reality. At the same time three different elements behind the cooperation and response between pupils could be found. The three elements was the need to confirm, the need to know (knowledge) and the need to compare texts.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur elevers berättande texterpåverkas av att skriva med bild som inspirationskälla och utan. Elevernastexter genomgår en textanalys där de två texterna analyseras utifrån dess längd,röd tråd och struktur samt formord och innehållsord för att vidare jämföras. Vidare lyfts sex elevers tankar och åsikter gällande de två metoderna genomintervjuer. Utifrån studiens frågeställningar sammanställs texternas analyseroch elevernas transkriberade intervjuer för att senare presenteras i resultatet. Studiens teoretiska ram har sin utgångspunkt i intermediala studier som vidarekopplas till det resultat studien presenterar. Det framkommer i resultatet att detexter eleverna skriver utan bilden innehåller fler formord och innehållsordsamt att en högre procent av eleverna uppvisar en tydlig struktur och en rödtråd. Vidare visar resultatet att eleverna skriver längre texter med bilden. Tvåelever hade valt att skriva med en bild som inspirationskälla igen om de fåttchansen, detta för att utmana sig, dock ansåg alla intervjuade elever att det varsvårare att skriva med en bild som inspiration.

Denna studie baseras på elevers skrivande av berättande texter i ämnet svenska från årskurs 5 och 6. Syftet var att undersöka hur lärare kan arbeta stöttande för både låg- och högpresterande elever i arbetet med skrivande av genretexter. Vidare ville vi undersöka vilka utmärkande drag vi kunde finna i låg- respektive högpresterande elevers berättande texter och hur lärare beskriver sin undervisning i förhållande till begreppen inkludering samt differentiering. I studien analyserades 16 elevtexter från de utvalda elevgrupperna, Fyra lärare till dessa elever har intervjuats för att få ta del av deras tankar om undervisningen. Studien baseras på genrepedagogiken med tillhörande bakomliggande teorier, inklusive den sociokulturella teorins scaffolding- och ZPD-begrepp samt systemisk funktionell grammatik. Intervjun undersöks även i relation till begreppen inkluderande och differentierande undervisning samt hur det används i arbetet med eleverna. I resultatet från textanalysen kunde vi se att den största skillnaden mellan de två elevgrupperna var berättelsens händelseförlopp vilket bidrog till diskussionen om grammatiska orsaker. I intervjun beskrev lärarna att de använder sig av explicit undervisning och formativ feedback med ZPD som utgångsläge, vilka utgjorde deövergripande teman som var mest jämförbara med genrepedagogikens stöttning. Lärarna strävade efter att eleverna skulle kunna arbeta med samma uppgifter så långt som möjligt och fokuserade på att anpassa kraven efter elevernas förmågor. Det visade sig att lärarna undervisade något mer differentierande än de själva var medvetna om då vissa av deras kommentarer om inkluderande undervisning även kan kopplas till differentierad undervisning.

Den svenska skolans undervisning i det svenska språket har för avsikt att göra eleverna narrativt kompetenta, det vill säga, de ska kunna förstå och skapa berättande texter. Inom läroplanen finns dock en öppning för ett mer vidgat textbegrepp där det inkluderas visuell litteracitet, att eleverna exempelvis ska kunna förstå filmiska berättelser. Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mellanstadieelever kan arbeta med en dokumentär filmberättelse om fyra skolbarn för att utveckla sina förmågor att skriva berättelser och vidga sina vyer av omvärlden. Begreppet narrativ fantasi, myntat av den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum, är framträdande i undersökningen. Med det menas en slags förmåga till inlevelse, att läsandet av olika texter vidgar läsarens förståelse för sin omvärld. Eleverna är uppmanade att välja karaktär och typ av berättelse. Genom både kvalitativ och kvantitativ textanalys visar deras berättelser på en varierad, men ändå utbredd narrativ fantasi. Denna förmåga är dock beroende av både visuell litteracitet, att förstå filmen, och narrativ kompetens, att skapa en egen berättelse.