Finns det skillnader i hur vi upplever auditiva dramer gentemot hur vi upplever film? Med hjälp av transporteringsteori och radiodramats historia undersöker detta examensarbete hur vi upplever auditiva dramer gentemot film. En historia har framställts som ett auditivt drama och som ett audiovisuellt drama och ett tidigare känt verk även det skapat både som auditivt drama och audiovisuellt drama har använts för att låta 26 respondenter uppleva två historier i två olika medier. Detta för att se om det finns skillnader i hur transporterade åhörare/åskådare blir av berättelser berättade genom olika medier.Undersökningens resultat pekar mot att skillnader i transport är små.En slutsats man kan dra av detta är att auditiva dramer kan användas mer i marknadsföringssyften, ”hype”-skapande och franchising av spel, film och serier. För vidare forskning finns intressanta aspekter i vilka berättelser mediet lämpar sig bäst för och skillnader mellan transporteringsteorin och dataspelsbranschens immersion.

I dagens informationsflöden, får nationella gränser allt mindre betydelse. Den globala människan får information från hela världen genom att exempelvis öppna morgontidningen, slå på Tv:n eller gå in på nätet. Utrikeskorrespondenter spelar en viktig roll i människors informationsintag. De kan ses som nyckelspelare i dagens globala nyfikenhet och som ett fönster ut mot världen.   I denna uppsats undersöks hur Sveriges televisions utrikesmagasin Korrespondenterna berättar om världen. Public service medier inklusive programmet Korrespondenterna står för så kallad god journalistik. Deras inflytande kan därför antas vara stort och bidragande till hur vi som tittare uppfattar världen. Genom en narrativ analys av tre programavsnitt och Korrespondenternas introvinjett synliggörs både formalistiska, dramaturgiska och sociala mönster i  Korrespondenternas berättande.   Uppsatsens analys visar på att Korrespondenterna använder sig av olika nivåer av berättande.  Korrespondenterna vill gärna passa in berättelsen inom programmets fasta ram, där orientalism går att se som en del av berättelsen. När intervjupersoner berättar om en relativt ”vanlig” tillvaro, berättar Korrespondenternas programledare om en mer dramatisk och främmande.  Korrespondenterna kan dels ses som kosmopoliter, med en vilja att se världen som en gemensam plats. Men främst som orientalister som berättar om världen med hjälp av bland annat exotisk musik och dramatiska vinklar. Korrespondenterna korsar visserligen landsgränser, men kulturella och sociala gränser behålls. Det faktum att utrikeskorrespondenter berättar om världen ”där ute” för oss ”här hemma” gör att det finns en tydlig skillnad mellan dem man berättar om och dem man berättar för.

Jag, liksom så många andra älskar berättelser och sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia. Boken har jag gett titeln "Korsvirkesbarn". Utvecklingsarbetet/boken har kombinerats med ett mindre forskningsarbete. Innan jag skrev berättelserna, illustrerade och tog foton till boken, gick jag igenom hyllmeter med historiskt material. Huvudsyftet med arbetet var att finna ut hur jag går tillväga för att skriva en barnbok som är en kombination av historiskt faktainnehåll och intressanta berättelser. Härigenom ville jag lära mig att kunna skapa eget undervisningsmaterial i bokform. Ett syfte var också att ta del av barns reaktioner, upplevelser och tankar kring det jag har skrivit. Resultatet blev att jag lärde mig ett tillvägagångssätt - det finns så många fler - för att skriva en barnbok. Barnen som jag högläste för tyckte att det var spännande och att de lärde sig mycket. Under arbetet med boken har jag själv lärt mig hur mycket arbete och tid som ligger bakom ett sådant arbete men också hur oerhört lärorikt och roligt det är. / Barnboken finns inte längre fritt tillgänglig på studentens begäran. /090902

No description available.

This essay aims to examine the scapegoat motif in Birgitta Trotzig's novel En berättelse från kusten (1961). The important part is to study how the scapegoat motif is portrayed in the novel, how the plot leads to persecution and final sacrifice and how it is related to the novel as a whole. I discuss the term scapegoat through the French theoretician René Girard, who developed some criteria to be met in order to the scapegoat motif to work. The essay results show that the three stages in Girard's theories exist in the novel. At first a great disease that causes children of almost every family to die and it makes the society to slowly collapse. The frustration leads to a search for a cause to the disease, however not the real cause, rather a crime and someone to blame. Someone, is not just anyone, the person has some distinctive victims markers. The scapegoat, Merete, is both socially and physically aberrant and that makes her the perfect scapegoat. The result shows that her death is a ritual reconciliation that ends the chaos and makes people free of the guilt they felt. This motif is also a part of a bigger reconciliation theme. Everything seems to weave into a pattern that requires suffering and great sacrifice to achieve reconciliation. Both the city and the monastery's restoration required suffering where Merete and Apelone both suffered and died to save the whole nation from perish. / Denna uppsats syfte är att studera syndabocksmotivet i Birgitta Trotzigs roman En berättelse från kusten (1961). Huvudsakligen studeras hur motivet gestaltas i romanen, hur berättelsen leder till förföljelser och det slutliga offrandet samt hur syndabocksmotivet kan relateras till romanhelheten. Jag diskuterar begreppet syndabock utifrån den franska teoretikern René Girard kriterier och stadier. Resultatet visar att kriterierna har uppfyllts och att Girards tre stadier också förekommer i romanens samhälle. Till en början drabbas barn från nästan varje familj av en dödlig sjukdom och det får samhället att långsamt kollapsa. Frustrationen hos folket övergår i ett sökande efter orsaken till sjukdomen, dock inte den verkliga orsaken, snarare ett brott och någon att anklaga. Någon, är inte vem som helst, utan personen har tydliga offermarkörer. Syndabocken Merete är både socialt och fysiskt avvikande och det gör henne till den perfekta syndabocken. Resultatet visar att hennes död blir en rituell försoning som avslutar det rådande kaoset och friar folket får deras skuldkänslor. Motivet är också en del av en större försoningstematik, nämligen ett mönster som kräver lidande och stora uppoffringar för att nå försoning. Både staden och klostrets återupprättelse kräver offrande och både Merete och Apelone lider och dör för att inte hela samhället ska förintas.

I mitt examensarbete vill jag ta reda på hur en designprocess kan dokumenteras med hjälp av tecknade bilder och vilken betydelse bilden har för berättandet av en kreativ process.  Jag kommer undersöka min designprocess och utifrån den göra en fysisk handbok för åskådaren. I boken vill jag på ett tydligt och enkelt sätt förklara designprocessens olika steg med hjälp av illustrerade teckningar.  Jag har kommit fram till slutsatsen att den kreativa processen är en komplex metod och är därför enklare att förklara med bilder än med ord. Skissen som verktyg är en typ av ett universellt språk som alla kan förstå, därav dess betydelse som beskrivande av processen. / Illustrations and drawing has always been close to my heart. Ever since I was little the drawing has been a big part of my everyday, it started with small figures and developed to be everything from fashion illustrations to educational material for presentations.  In my degree project I want to find out how a design process can be documented with the help of sketched pictures and what significance the image has for the story of the creative process.  I will explore my design process and based on these observations make a handbook for the spectator. In this book i want to explain the process gradually in a clear and simple way with the help of illustrated drawings.  I have come to the conclusion that the creative process is a complex method and is therefore simpler to explain with pictures than with words. The sketch as a tool is a kind of universal language that everyone can read, thereof its importance as a narration of the process.

Autismspektrumtillstånd (AST) är en medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning. För de som lever med autism kan vardagen vara svår för hela familjen. Syftet med litteraturstudien var att beskriva en familjs upplevelser att leva med någon med autism. För detta valdes att analysera en självbiografi genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i 7 kategorier. Då familjen inte hade någon erfarenhet av autism väckte det mycket oro och känslor hos dem. Känslor av rädsla och ovisshet inför framtiden, att ha behov av stöd från andra och att vilja veta men inte våga inse sanningen. Hur det var att känna sig annorlunda och stigmatiserade och att inte kunna slappna av för att diagnosen är ständigt närvarande och att känna hjälplöshet och att kunna hantera vardagen och känna hopp. Det var viktigt med rutiner och noggrant organisera vardagen och förbereda den med autism inför nya situationer. Familjen var beroende av stöd och hjälp från familj, vänner, skolan, dagis, arbetsplats, hälso- och sjukvården. För sjuksköterskor är denna kunskap om bemötande väsentligt i situationer med familjer med autism. Det behövs ytterligare forskning om hur man på bästa sätt ska bemöta och kommunicera med dessa personer.

The purpose of this thesis was to investigate how a group of primary school teachers chose to work with stories and fiction in history teaching in order to understand how the method can develop the students' historical consciousness. The empirical material of the study was collected by qualitative interviews with six first to third grade teachers. The teachers work in different year classes at the primary school and have different experiences. This means that the survey cannot be generalized to a certain grade or education level of the teacher. However, a certain generalizability can be made about primary school teachers' perception of how primary school teachers view the connection between fiction and history consciousness. In the study, it has been found that teachers see the story and the scholastic literature as a matter of course in the teaching and that in the long run, and through processing, they develop the students' historical awareness. However, it is not the teachers' main goal. The doctrine sees the narrative mainly as a cozy moment together with the students, where they get a gracious reading experience.

Under våra år vid Högskolan i Borås har vårt intresse för vilken betydelse språket kan haför organisationer kommit att öka. Vi kom allt mer att lyssna på hur något sades, inteenbart vad som berättades för oss. Att organisationers framgång kunde kopplas sammanmed vilken berättelse de valde att berätta var en tanke som dök upp hos oss. Straxdärefter tog vi del av Tolbert och Zuckers artikel gällande institutionaliseringen av deninstitutionella teorin. I artikeln presenterade de institutionaliseringen av ett fenomen somen process i tre steg. Vår nyfikenhet väcktes beträffande vad berättelser kan fylla förfunktion i en institutionaliseringsprocess då vi upplevde att det saknades en språkligdimension i Tolbert och Zuckers teori. Den här nyfikenheten resulterade i att vi valde attta fram ett verktyg som integrerar språket med institutionaliseringsprocessen, vi skapadeverktyget X.Verktyget X innehåller tre olika berättelser vars karaktär skiljer sig åt beroende påfenomenets grad av institutionalisering. I ett försök att skapa någonting nytt har vi använtoss av en abduktiv metod där verktyget X utgör en gissning om att företag har möjlighetatt nå framgång under hela institutionaliseringsprocessen genom att de anpassarberättelsen efter mottagarens uppfattning om fenomenet. Då syftet inte är att göraverktyget X allmängiltigt används det empiriska materialet i uppsatsen endast till attexemplifiera verktyget X. Det här sker med hjälp av Halens berättelse om hur de gick tillväga när de valde att införa e-handel samt hur de arbetar med fenomenet idag. Dåavsikten med studien inte är att komma fram till ett rätt eller fel har vi valt att samla våraavslutande tankar i en reflektion.

<p>Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.</p>