No description available.

Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur. Studenterna använde metaforiska uttryck, för att beskriva sin förlust och förlusten upplevdes på ett kroppsligt, känslomässigt och existentiellt plan. Detta speglas i ett pussel där alla bitar kan vara var för sig, eller passa ihop med varandra i olika kombinationer. Diskussion: Professionellt förhållningssätt vid sorg diskuteras som ett fynd. Husdjur har en stor betydelse för människor och förlusten av det kan påverka starkt. Vid en förlust triggas existentiella känslor igång, då har hoppet stor betydelse. Slutsats: Slutsatsen av studien, var att förlusten visade olika ansikten. Omvårdnads-personalens inre kompetens kan utvecklas genom att nå förståelse om olika fenomen. / Background: Loss is a phenomenon common to all mankind, which evoke feelings, expressions, thoughts and actions, with those affected. By sharing stories regarding the phenomenon, nurses can understand the patients’ emotional message, which is important from the nursing perspective. Purpose: The purpose of the study was that from the nursing students stories reach understanding about the phenomenon of loss. Method: The study was empirical with qualitative projection and the material comprises 53 nursing students’ stories about the phenomenon loss. Result: All students had experiences from and understanding of the phenomenon loss. Loss was most often related to death and the most common experience was the loss of pets. The students used metaphoric expressions to describe their loss and the loss was experienced physically, emotionally and on an existentially level. This is reflected in a puzzle where all pieces can work independently, or work together in different combinations. Discussion: Professional approach in grief is discussed as a resort. Pets are of great importance to humans and the loss of one can have a large impact. At the time of loss existential feelings are triggered and hope plays a big part. Conclusion: The conclusion of this study shows that the loss has different faces. Internal expertise of the nursing stuff can be developed by creating understanding of various phenomena.

Det är numera självklart att företag försöker hålla en hög produkt- och servicenivå. För att nå framgång och för att sticka ut i mängden handlar differentiering alltmer om känslor, design och historier. Till följd av ändrade konsumtionsmönster finns det ett ökat behov av meningsfulla upplevelser och detta har resulterat i att fler och fler företag anammar så kallad storytelling för att kunna erbjuda kunden emotionella upplevelser. Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är storytelling ett sätt att, med hjälp av historier, paketera produkter och tjänster samt kommunicera deras budskap. När mycket tid och resurser har lagts ned på att ta fram ett storytellingkoncept är det viktigt att säkerställa resultatet av en implementering. Därav vårt intresse för att undersöka storytelling med utgångspunkt i vad som faktiskt levereras av ett tänkt storytellingkoncept. De forskningsfrågor som styr uppsatsen är: ”Vad kännetecknar storytelling och hur kan storytelling användas i ett koncept?” och ”I vilken utsträckning skapas den avsedda upplevelsen genom hela kedjan, från framtagning av storytellingkoncept till konsumtion av det?” Med hjälp av fallstudiemetoden undersöker vi storytellingkonceptet för restaurang Danilo, en nyetablerad restaurang, som ligger i anslutning till SF:s biokomplex Bergakungen i Göteborg. Primärdata samlas in genom intervjuer med Stylt Trampoli, det tjänsteföretag som skapade konceptet, vd och personal på restaurang Danilo samt kunder. Den teoretiska referensramen bygger huvudsakligen på narratologi, storytelling, tjänstearkitektur och teori kring att skapa upplevelser i tjänsteföretag. Analysen visar att den avsedda upplevelsen för restaurang Danilos storytellingkoncept kommuniceras starkt i början av kedjan, men mattas av ju närmare kunden den kommer. Brister ses främst vid förankringen av konceptet hos restaurang Danilos personal. Många kunder var positiva till restaurangen och dess utformning, likväl når inte den avsedda upplevelsen hela vägen fram till kunden. / Nowadays it is evident that companies try to keep a high product- and service level. For companies to be successful, differentiation is more about feelings, design and stories. As a result of changes in consumption habits there is an increased need for meaningful experiences. More companies turn to storytelling as a way of offering the customer emotional experiences. From a business economic perspective storytelling is a tool for packaging of products and services and also a tool for communication of the same products and services. When a lot of time and resources have been used for creating a storytelling concept, it is important to ensure results of an implementation. Our wish is therefore to study storytelling with an interest starting from what actually is created in relation to the intended storytelling experience. The research questions examined through this paper are: ”What characterizes storytelling and how can storytelling be used as a concept?” and ”To what extent is the intended experience created through the whole process, from creation of the storytelling concept to consumption of it?” Through a case study we examine the storytelling concept for Danilo restaurant, a new established restaurant located inside the movie center Bergakungen. Empirical data is collected through interviews with Stylt Trampoli, the company that developed the concept, CEO and personnel at restaurant Danilo and customers. Primarily, theories about narratology, storytelling, service architecture and creation of experiences in service companies are being used in this paper. The analyze shows that the intended experience of the storytelling concept for restaurant Danilo is communicated well in the beginning of the process but decreases on the way to the customer. Shortages were found primarily when establishing the concept through the personnel. A lot of customers were positive towards restaurant Danilo and its interior, nevertheless the intended storytelling concept does not reach the customer.

I uppsatsen undersöks designerrollen så som den ser ut idag utifrån teorin om att designerrollen liksom konstnärsrollen har tagit sig nya uttrycksformer. I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar på huruvida fenomenet designgrupper är något nytt. Men också för att ta reda på varför man väljer att arbeta som grupp och hur man framställs/framställer sig som grupp. Här hävdas att fenomenet designgrupper i sig inte är något nytt. Författaren framhåller dock att designerrollen har förändrats.

<p>I uppsatsen undersöks designerrollen så som den ser ut idag utifrån teorin om att designerrollen liksom konstnärsrollen har tagit sig nya uttrycksformer.</p><p>I uppsatsen undersöks designgrupperna Front och Form us with love i syfte att söka svar på huruvida fenomenet designgrupper är något nytt. Men också för att ta reda på varför man väljer att arbeta som grupp och hur man framställs/framställer sig som grupp. Här hävdas att fenomenet designgrupper i sig inte är något nytt. Författaren framhåller dock att designerrollen har förändrats.</p>

Titel: När magin blir synlig - En studie i hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner Författare: Liivi Lepisk &amp; Elias Rosell Handledare: Josef Pallas Syfte: Syftet med uppsatsen var att synliggöra hur och om svenska företag inom turist- och upplevelseindustrin kommunicerar enhetligt med hjälp av berättelser, värden och visioner, både internt riktat till medarbetare som externt riktat mot framtida besökare. Frågeställningarna som ska besvaras är: Arbetar svenska turist- och upplevelseföretag med enhetlig kommunikation genom berättelser, värden och visioner? I så fall hur? Avspeglas de värden och berättelser som kommuniceras internt även externt? Metod/Material: Insamlandet av material skedde med hjälp av sju kvalitativa intervjuer. Intervjuerna hölls semistrukturerade med sju respondenter som aktivt arbetar med kommunikation på respektive företag. Resultat: Undersökningens resultat och analys visar att organisationerna använder sig av olika fastställda och spontana strategier för att kommunicera. Uppsatsens fokus utgick ifrån berättande, värden och visioner och det som framkom var att detta framförallt används inom företagen för att öka sammanhållningen i gruppen och för att skapa ett starkare band mellan ledning och medarbetare internt. Resultatet visade också att branschen i sin helhet har svårigheter att visa upp en enhetlig kommunikation mot gäster, mycket beroende på den dynamiska tidsålder vi befinner oss i.

The subject of this thesis is the communicative practice of strategic storytelling. The aim of the study is to analyse how storytelling is used and handled by organizations to reach comprehensive organizational goals. Within the all-embracing cultural context of modern Western society, here discussed through the concept of the new economy, strategic storytelling is explored in four areas: organizational discourses of strategic storytelling, narrativity as a resource to create and express values connected to the organization, storytelling as a practice of recontextualization and storytelling as an interactive tool. The data consists mainly of strategic stories but also of interviews, observations and documents collected from four Swedish organizations: two companies, a municipality and a congregation of the Church of Sweden. Applying a narratological, social semiotic and dialogical perspective the study investigates how narrativity is used by organizations as a resource to create identification and relations with and among stakeholders. The analyses in the study indicate that meaning is created in different layers. The structural resources of stories are used in various combinations to make organizations appear in specific ways in different situations. Furthermore, the picture of the organization is shaped not only by the stories themselves but also by the very fact that the organization is using storytelling. The potential of recontextualization that is characteristic of narratives is shown to be essential in offering possibilities of identification and a sense of community through storytelling. Furthermore, the fact that a story is told by an individual is shown to play a crucial role in creating a personalized picture of the organization. In strategic storytelling the interpersonal function seems to dominate over the ideational. This is a major finding of the analysis. More specifically, ideation is used as a tool to create interpersonal relations. The study also indicates that strategic storytelling comes with different possibilities and complications depending on what kind of organization is using it. Moreover, it is proposed that narrative as a form of communication fits perfectly within the broader cultural context of the new economy, characterized by commercialization, informalization, individualization and management practices founded on the strategic use of values.

Föreliggande studies syfte är att undersöka hur elevers erfarenheter kan identifieras, synliggöras och tillvaratas i och genom bildundervisning. Frågeställningarna som studien har utgått ifrån är: På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande och hur kan lärare identifiera och synliggöra dem i undervisningen? Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen? Fyra metoder har utformats och utförts i samband med två fältobservationer; en berättelse, en bildframställning, intervjuer samt frågeformulär. Fältobservationerna utfördes på två olika grupper på högstadieskolor i årskurserna 7-9. Ena gruppen tillhörde en integrerad särskola och den andra gruppen tillhörde en fristående skola. Resultatet visar att metoderna är tillämpbara och effektiva för att synliggöra elevers erfarenheter, intressen och känslor. Resultatet har sedan analyserats utifrån John Deweys teorier utifrån erfarenhetsbaserat lärande.

Children who grow up together with a parent with mental illness have been updated in a comprehensive report carried out by the National Board of Health and Welfare in 2020, where it emerged that children easily become invisible in the shadow of their parent. The study has been based on a qualitative research method with an inductive approach. It aims to shed light on how adults who grew up with a parent with mental illness have experienced their childhood and how they handle it today. To investigate this, six interviews from different podcasts were used, which were then analyzed based on the method, thematic analysis. The results of the study showed that children as relatives of a parent with mental illness become invisible in society due to the organizational structure of welfare, stigma in society and that the child maintains a front facade that makes it difficult for the surroundings to discover the child's situation. The results also showed that the adult took the initiative to try to help other people who live or lived in a similar situation as them. When a parent with mental illness lives with their child, it affects the child into adulthood and on to future generations. It is a complex social problem where the stigma in society can prevent the child from seeking help.

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden.