Bakgrund: Ekonomiska rapporter tas ofta fram av slentrian i små företag och småföretagare har många gånger svårt att förstå informationen som finns i de ekonomiska rapporterna och använder den inte heller som underlag för sitt beslutsfattande. De förlitar sig hellre på intuition och fingertoppskänsla. Vi menar att småföretagare borde bli mer medvetna om hur de kan dra nytta av de ekonomiska rapporterna. Syfte: Syftet är att ge ett bidrag till diskussionen kring rapportanvändning i små företag. Med bidrag menar vi dels att utreda vilka ekonomiska beslut som fattas i små företag dels vilka variabler som kan vara avgörande för i vilken utsträckning ekonomiska månadsrapporter används som beslutsunderlag. Genomförande: Fem intervjuer med företagsledare i små företag i Linköping. Resultat: I de företag vi intervjuat visade det sig att ekonomiska månadsrapporter användes i mycket liten utsträckning som beslutsunderlag. Anledningen till att rapporterna inte användes var att företagarna redan känner till den information som finns i dem. Rapportanvändningen varierar även beroende på bransch och verksamhet. Det har visat sig att även företagets förändringstakt samt vilken risk företagaren tar inverkar på rapportanvändningen.

Syfte - Syftet med denna uppsats är att redogöra för förslaget om en skrotningspremie på lastbilar som lagts fram av Sveriges Åkeriföretag till regeringen samt redogöra för de påverkansmöjligheter olika aktörer har i denna beslutsprocess. Dessutom ämnar författaren spekulera i utsikterna för ett faktiskt genomförande av detta förslag. Metod - Denna undersökning bygger på intervjuer med representanter för fyra intresseorganisationer, två politiker och två statstjänstemän. Teoretiskt perspektiv - De teorier som används i uppsatsen behandlar politiska beslut och påverkansmetoder genom pluralism (innebär att staten sätter inte upp några tillträdeshinder för intressegrupperna) och korporativism. Analys - Empirin finner gott stöd i teorin om den politiska och institutionella beslutsprocessen. Vidare får empirin störst stöd i teorin om pluralism. Dock är det inte enhälligt fastställt om en beslutsprocess är öppen för alla eller om det är resurserna som avgör tillträde. Den skandinaviska korporativismen och producentkorporativismen får ett relativt svagt stöd i denna uppsats. Slutsats - Pluralismens två sidor får störst stöd i uppsatsen. Detta, kombinerat med den faktiska sakkunskap som aktörerna besitter, gör att samtliga intervjupersoner anser att de har något att säga till om i den politiska beslutsprocessen. Baserat på informationen från intervjupersonerna går förslaget ingen ljus framtid till mötes med det finansiella läge som råder och med den sittande regeringens inställning i åtanke.

Ett beslut kan upplevas olika svårt och få effekter för beslutsfattaren eller någon annan individ. I denna studie undersöktes hur beslutsprocesser i samband med ett medicinskt ställningstagande påverkas av information om att en majoritet eller minoritet delar åsikten, samt om patienten i fallet har samma kön som en själv eller inte. I studien undersöktes även om det finns en tendens att välja en patient av det egna könet och hur orsaken till den egna och andras åsikt förklarades. Valet stod mellan vem av två patienter skulle prioriteras för att få genomföra en livsavgörande operation. I linje med förväntningar visade det sig att deltagare i minoritet tenderade att konsolidera sitt beslut mer än deltagare i majoritet. Tendensen var dock inte signifikant. Personer med en annan åsikt bedömdes som mer påverkade av andra än man själv eller personer med samma åsikt. Deltagare i minoritet blev dock mer säkra på beslutet vilket kan tolkas som konsolidering.

Vi ställer frågan om vad som påverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frågat redaktionellt ansvariga beslutsfattare på fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har även frågat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och ställt en fråga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt därför att de har en särskild sektion för naturvetenskap på sina hemsidor. I ett andra steg tittade vi närmare på materialet i nämnda sektion och bedömde att de behandlade naturvetenskap med ett forskningsperspektiv, vilket var ett krav vi hade. Analys och diskussion grundar vi på våra intervjuer, samt en kombination av två teorier. McQuail (2005) beskriver grundläggande hur ekonomiska och normativa faktorer formar journalistiken medan Shoemaker och Reese (1996) presenterar en modell för påverkan på medias innehåll med fem påverkansnivåer: individ-, medierutin-, organisations-, extramediär och ideologisk nivå. De påverkansfaktorer som framträder tydligast är att de individuellt normativa ambitionerna motiverar rapporteringen, att ekonomiska faktorer begränsar den och att läsarna har stor inverkan på resonemangen inom redaktionen. Intervjupersonerna bedömer mot olika bakgrund att fördelarna med att integrera rapporteringen överlag är större än fördelarna med att ha separata sektioner. Reportrarnas personliga intressen är en tillgång, när beslutsfattarna upplever att resursbegränsningar försvårar möjligheten att ha specialreportrar. Vi kan konstatera att området vetenskapsrapportering i morgonpress verkar vara outvecklat och sakna en stabil struktur. Det är därför troligt att det finns en stor variation i den naturvetenskapliga rapporteringen bland Sveriges tidningar.

Aim. The aim of the study is to highlight Dutch nurses’ opinions about assisted death. Background. Since 2002 it has been legally justified for physicians to assist a patients’ death in the Netherlands. Public and ethical debate, scientific research, guidelines for prudent practice and legislatures focus predominantly on the role of physicians, seemingly assuming that the tasks of other health care professionals are less important. Though, the nurse cares for the patient on a daily basis, and has a close relationship with the terminally ill and their next of kin. Method. A qualitative method was used. Twelve nurses were used in the study, and they received a questionnaire with open questions where they were supposed to motivate their personal opinions related to assisted death. Results. Three main categories (and seven sub categories) highlights the nurses’ opinions; the meeting (discussion, next of kin), inner conflicts (religion, participation) and influences (pain relief, living will, laws and criteria). Conclusions. The Swedish taboo concerning assisted death need to be removed. The quality of the palliative care is decisive of when the patients’ request of assisted death is putted. Continuous discussion elicits underlying factors of why a request of assisted death is putted. / Syfte. Syftet med studien är att belysa nederländska sjuksköterskors personliga åsikter om dödshjälp. Bakgrund. I Nederländerna har det varit lagligt för läkare att assistera en patients död sedan 2002. I den allmänna och etiska diskussionen kring beslut som rör läkarassisterad död, i forskningen, i riktlinjer och i lagstiftning fokuseras på läkarens roll, övriga vårdgivares arbetsuppgifter antas vara mindre viktiga. Detta antagande kan ifrågasättas då sjuksköterskan vårdar patienten dagligen, ofta i en nära relation till den sjuke och hans eller hennes närstående i livets slutskede. Metod. För att uppnå studiens syfte användes en kvalitativ metod. I studien ingick tolv nederländska sjuksköterskor som fick ett frågeformulär med öppna frågor där de skulle motivera sina personliga åsikter till dödshjälp. Resultat. Resultatet visar tre huvudkategorier (och sju underkategorier) som belyser sjuksköterskans åsikt; mötet (diskussion, anhöriga), inre konflikter (religion, deltagande) samt influenser (smärtlindring, testamente, lagar och kriterier). Konklusion. Den svenska tabun kring läkarassisterad död bör tas bort för att utveckla debatten. Kvaliteten på den palliativa vården avgör ofta om och när patientens förfrågan om dödshjälp kommer. Kontinuerlig diskussion tydliggör underliggande faktorer till varför en förfrågan om dödshjälp ställs.

När en person drabbas av en kronisksjukdom förändras hela livssituationen för den drabbade och deras familj. Syftetmed denna studie var att beskriva makars upplevelser i samband med beslut ompartners flytt till särskilt boende för personer med demenssjukdom. Studienbaseras på tretton intervjuer som analyserades med manifest kvalitativinnehållsanalys. Resultatet strukturerades i sju underkategorier och fyrakategorier. Dessa beskriver hur anhöriga, oberoende av kön, upplevde att tabeslutet om att flytta sin make/maka till särskilt boende för personer meddemenssjukdom som känslomässigt påfrestande. Studien visade även på behovet avstöd vid beslutstagandet. Slutsatsen blir att sjuksköterskan och andraprofessioner behöver kunskap och utbildning för att kunna stödja makar vidbeslutstagandet. / When a person is suffering from achronic disease, often the whole life situation is changing for both the personand the family. The purpose of this study was to describe spouses experienceswhen their partner with dementia was placed in sheltered housing for peoplewith dementia. The study is based on thirteen interviews that were analyzed with amethod for manifest qualitative content analysis. The result was structured inseven subcategories and four categories. The results from the interviews showthat relatives of either sex experienced that to make the decision to move his/ her spouse for special housing for people with dementia were emotionally stressful.The study also showed the need for aid inthe decision-taking. The conclusion is that nurses andother professionals need knowledge and training to support the spouses in thedecision-taking

The purpose of this paper has been to follow how a decision made has developed within anorganization. We have intended to find underlying causes for the development in order to contribute to the understanding of the lifecycle of decisions. The decision we have chosen is Gröna Skolgårdar (Green School Yards) within the city of Västerås. This project has aimed to make the school yards in Västerås more green, more beautiful and more useful for teaching. We have used Grounded Theory Method as our foundation, complemented with decisionmaking theory. The work with this paper has led to the conclusion that Gröna Skolgårdar changed over time, and did not turn out as first intended. This has had several couses such as how resources wasdistributed, political changes, and different views of the project. We have learned that over time a decision can take unexpected paths, and we have contributed with an example of how this can happen.

I ambulansyrket hamnar sjukvårdspersonalen i situationer där de möter kritiska patienter. Då är det är viktigt att de fattar snabba beslut. Den här studien har undersökt i hur stor utsträckning ambulanspersonal får intuitiva känslor och fattar intuitiva beslut i kritiska lägen. Studien har också undersökt i vilken utsträckning ambulanspersonal förlitar sig på magkänslan samt hur stor vikt intuition har för yrkeskompetensen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån Critical Decision Method (Klein et al., 1999), en metod grundad i teori kring naturalistiskt beslutsfattande. Resultatet visade att ambulanspersonal fattar intuitiva beslut vid varje patientmöte där patienten är i ett kritiskt tillstånd. Den vanligast förekommande intuitionen var av perceptuellt slag, en så kallad ”klinisk blick”. Slutsatsen visade att intuition är av stor vikt för ambulanspersonalens yrkeskompetens och att ambulanspersonalen ofta förlitar sig på magkänslan, framför allt vid beslut som rör huruvida de bör undersöka och behandla patient på plats eller köra patienten direkt till sjukhus.

Kommunikation förutsätter att vi har förmågan att förmedla ett budskap och förmågan att uppfatta ett budskap från andra och därmed får språket en stor betydelse för utveckling och lärande i skolan. Barn med språkstörning har svårt att göra sig förstådda via språklig kommunikation och på motsvarande sätt har de svårt att förstå. I tidigare studier görs jämförelser mellan olika förskolor och specialförskolor för barn med språkstörning. Denna studie fokuserar på skoltid för barn med språkstörning. Syftet med studien är att beskriva några stödpersoners syn på faktorer som styr placering av barn med språkstörning i olika undervisningsformer. Empirin består av fem semistrukturerade intervjuer. En intervju med en stödperson i en kommun i England samt tre individintervjuer och en gruppintervju i Sverige dels med en kommunalt anställd stödperson dels med statligt anställda stödpersoner på specialskolan för elever med grav språkstörning. Resultatet visar att språkstörning kan visa sig på många olika sätt och i olika diagnoser och att det finns skillnader i hur intervjudeltagarna uppfattar begreppet språkstörning och vilka termer som används. Intervjudeltagarna anser att majoriteten av barn med språkstörning har andra tilläggsdiagnoser och det kan vara svårt att förstå vad som är beroende av vad. De poängterar att språkstörning är en funktionsnedsättning som ofta får sociala och emotionella konsekvenser. Det blir då extra viktigt att se till varje individs förutsättningar och var barnet mår bäst vid olika skolplaceringar. Det visade sig också att föräldrar har en viktig roll vid skolplacering men har olika förutsättningar att driva sitt barns sak vid ansökan till language unit, språkklass och specialskola. I resultatet framkommer att kriterier för mottagande till language unit, vilket är motsvarighet till språkklass i England, och språkklass kan se mycket olika ut i olika kommuner. Varje kommun har ett eget ansvar och sätter därmed sina kriterier för mottagande till language unit och språkklass. Diagnos språkstörning, utrett av logoped, ska enligt intervjudeltagarna alltid ligga som grund inför ett beslut om placering. På specialskolan sker en bedömning där kriterierna utifrån styrdokumenten är grav språkstörning, specialpedagogiska behov och särskilda skäl.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.