Den här studien undersöker vad som påverkar attityder hos unga gällande hörselnedsättningar relaterade till fritidsbuller såsom ett regelbunden användning av hörlurar. För att svara på dessa frågor genomfördes en onlinebaserad enkät där deltagarna fick skatta sin koppling till sitt framtida jag på en 100-gradig skala, läsa information om hörselnedsättningar orsakade av fritidsbuller i punktform respektive i formen av ett scenario och skatta 19 frågor på en femgradig skala från “håller inte alls med” till “håller helt med”. Studien visade inga signifikanta resultat. I rapporten diskuteras eventuella orsaker till dessa icke signifikanta resultat utifrån ett metodiskt perspektiv, där slutsatsen blir att vidare forskning bör fokusera främst på hur deltagarnas koppling till sitt framtida jag kan stärkas. / This study examines what influences young people's attitudes towards hearing loss related to leisure noise such as regular use of headphones. To answer these questions, an online-based survey was conducted where participants were asked to estimate their connection to their future self on a 100-point scale, read information about hearing impairments caused by leisure noise in bullet points or in the form of a scenario and rate 19 questions on a five-point scale from "strongly disagree" to "strongly agree". The study showed no significant results. The report discusses possible reasons for these non-significant results from a methodological perspective, with the conclusion that further research should focus primarily on how to strengthen the connection for the participants' connection to their future selves.

När en patient inte kan ta beslut för sig själv, ställer det stora krav på närstående att vara delaktiga i beslutsfattandet. Ansvar för andra individers val, särskilt om det är någon som står en nära, är något som kan upplevas stressande. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av att delta i beslutsprocessen gällande livsuppehållande behandling. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie där resultatartiklar sökts fram i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Resultat: Resultatet visade på att beslutsprocessen kunde ses utifrån en tidslinje, där olika upplevelser uppstod vid olika tidpunkter i processen. Det framkom tre kategorier utifrån artiklarna med tidslinjen i åtanke: behov av och förståelse av information; osäkerhet och rädsla i beslutsfattandet och emotionella upplevelser. Slutsats: Närstående upplevde att de mottog otillräcklig och fragmenterad information från vårdpersonal. De upplevde även ett behov av tid till att nå insikt för att kunna ta grundade beslut. Närstående upplevde en osäkerhet i rollen vilket resulterade i rädsla för ansvar. Till sist uppkom en emotionell börda eftersom det fanns en ständig oro att fel beslut fattats, eller att patientens önskningar inte tagits i beaktande.

No description available.

Socialtjänstlagen (2001:453) är en ramlag i vilken socialsekreterare med ett särskilt handlingsutrymme fattar beslut. I uppsatsen undersöks, genom vinjettmetoden, hur nio socialsekreterare i tre kommuner fattar beslut som rör barn. Socialsekreterarna arbetar med försörjningsstöd. Syftet med uppsatsen är att belysa beslutsmotiveringar. I beslutsmotiveringarna undersöks särskilt hur barnperspektivet beaktas.I uppsatsen har Lipskys teori genom "Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services" använts.Resultatet av uppsatsen är bl a att beslut varierar beroende på var klienten bor samt vilken socialsekreterare denne tilldelas. / Social Services Act (2001:453) is a framework in which social welfare secretaries within certain discretion make decisions. The essay examines, using the vignette method, how nine social workers in the three municipalities make decisions affecting children. The purpose of this paper is to illustrate the reasons for their decisions concerning children. It is in particular examined how the child's perspective is taken into account in decisions. Lipsky’s “Street Level Bureaucracy – Dilemmas of the Individual in Public Services” is used as the main theory in this study. The result of this study is that decisions differ depending on where the client lives and what social workers he is assigned.

Flygning vid Flygvapnets flygdivisioner auktoriseras genom divisionschefernas beslut om flygning, där divisionschefen tar ansvar för både flygsäkerheten och uppgiftens lösande. Divisionschefer inom Helikopterflottiljen tar återkommande sådana beslut i utmanande situationer, där deras erfarenhet är en förutsättning för sådant naturalistiskt beslutsfattande (Naturalistic Decision Making, NDM). Samtidigt går utvecklingen mot att helikopterdivisionschefer har allt mindre flygerfarenhet, vilket riskerar att leda till felaktiga beslut med allvarliga konsekvenser. Med utgångspunkt i tidigare forskning och teori om NDM syftar undersökningen till att skapa förståelse för hur divisionschefer inom Helikopterflottiljen fattar beslut om flygning i sådana utmanande situationer. Genom att skapa en sådan förståelse samt kartlägga divisionschefernas nyttjande av tidigare erfarenheter, utbildning och tillgängliga beslutsstöd syftar uppsatsen i förlängningen också till att bidra till utvecklingen av deras utbildning, träning och beslutsstöd. Undersökningens resultat visar att divisionschefer inom Helikopterflottiljen tillämpar olika former av igenkänningsgrundade beslut (Recognition-Primed Decisions, RPD)i de undersökta situationerna, men där beslutsfattandet sker mer i team än individuellt som i RPD-teorin.Andra erfarna individer har stor betydelse för beslutsfattandet, särskilt för divisionschefer med mindre erfarenhet. Det tillgängliga beslutstödsverktyget för riskhantering nyttjas inte som föreskrivet, och kan utvecklas för att bättre passa det faktiska beslutsfattandet.

The starting point of the work is that an analysis of the value bases of critical social issues is difficult to carry out in any qualified sense from an unstructured basis and that attempts to do so easily result in relatively superficial discussions of particular issues. Instead, we suggest how this might be viewed from a more holistic ethical and systems theological perspective.  In doing so, we review a new framework that aims to distil relevant issues regarding necessary trade-offs and how this can be done. Broadly speaking, this consists of a kind of Socratic dialogue that systematically examines the value base of the decisions that need to be made, as well as whether the effects of the decisions become unacceptable and thus need to be modified vis-a-vis the normative system embraced by the decision-maker. We discuss the role of theologians in this and emphasize that they should take a larger place in discussions on how to deal with complex societal crises, and the main point of this work is therefore to demonstrate the importance of a systematic and transparent method for filtering out critical components from ethical and theological standpoints, and to clarify the effects of the trade-offs between fundamental values that are made in real decision-making situations.

In 1974, the Swedish parental insurance, which includes remuneration in the form of parental benefit, has been statutory, and has thus existed for over 40 years. The issue of parental benefit and parental leave has to a large extent been the basis for the discussion on gender equality (Försäkringskassan, 2019). The issue of gender equality is a complex political issue, which can be described in the family sphere and how gender equality lives. It is problematic that women still take out more of parental leave than men. Who should take responsibility for the care of and households entails consequences far beyond the family sphere, especially for women's opportunities in the labor market (Statens offentliga utredningar, 2014). The purpose of this study is to examine a group's mother's reflections and experiences regarding the regulation and distribution of parental benefit in the parental insurance. What negotiations and strategies are behind the own distribution of parental benefit in their family. Women's conditions and the unequal power relations in the family sphere, ties in with how work in the home is distributed, how different tasks go to different family members, based on gender, based on different roles (Giddens & Sutton, 2014). There is a picture of the family that is constantly negotiating. An explicit negotiation is an open debate with a discussion and an active and conscious decision-making, while an implicit negotiation is concealed and unspoken. The majority of everyday decisions are unspoken, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008). The study was conducted with a qualitative interview method, in order to best capture the interviewees' subjective experiences and thoughts. Then the material has been analyzed through thematic analysis, and interpreted through the theoretical framework. The study's results showed that the distribution of parental benefit in the parental insurance among the surveyed mothers is usually based on an experience that "it just became so". Their descriptions can be interpreted as saying that the distribution has mainly been created by so-called implicit negotiations, non-decisions (Grönlund & Halleröd, 2008; Ahrne & Roman, 1997). Based on routines and rituals, learned behaviors and expectations that can often be linked to notions of gender (Grönlund & Halleröd, 2008). The most prominent problem that the study's results showed was the women's experience of being in a position of dependence on their partner, and a reluctance to do so. / 1974 lagstadgades den svenska föräldraförsäkringen som innefattar ersättning i form av föräldrapenning, den har alltså funnits i över 40 år.Frågan om föräldrapenning och föräldraledighet har i stor utsträckning kommit att ligga till grund för diskussionen om jämställdhet(Försäkringskassan, 2019).Jämställdhetsfrågan är en komplex politisk fråga, som kan börja beskrivas inom familjesfären och hur jämställt familjer lever. Det är problematiskt att kvinnor fortfarande tar ut mer av föräldraledigheten än män. Vem som ska ta ansvar för omsorg av och hushåll medför konsekvenser långt utanför familjesfären, framförallt för kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden(Statens offentliga utredningar, 2014).Syftet med denna studie är att undersöka en grupp mammors reflektioner och upplevelser kring regleringen och fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen. Vilka förhandlingar och strategier som ligger bakom den egna fördelningen av föräldrapenningen i deras familj. Kvinnors villkor och de ojämlika maktrelationerna i familjesfären, knyter an till hur arbete i hemmet fördelas, hur olika uppgifter tillfaller olika familjemedlemmar, utifrån kön, utifrån olika roller (Giddens & Sutton, 2014). Det finns en bild av familjen som ständigt förhandlande. En explicit förhandling är en öppen förhandling med en diskussionoch ett aktivt och medvetet beslutsfattande, medan en implicit förhandling sker dolt och outtalat. Majoriteten av vardagliga beslut sker outtalade, implicit (Grönlund & Halleröd, 2008).Studien är genomförd med kvalitativ intervjumetod, för att på bästa sätt kunna fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelser och tankar. Sedan har materialet analyserats genom tematisk analys, och tolkats genom det teoretiska ramverket. Studiens resultat visade att fördelningen av föräldrapenningen i föräldraförsäkringen bland det tillfrågade mammorna oftast grundar sig i en upplevelse av att ”det bara blev så”. Deras beskrivningar kan tolkas som att fördelningen framför allt har blivit till genom så kallade implicita förhandlingar, icke-beslut (Grönlund & Halleröd, 2008)(Ahrne & Roman, 1997). Som baseras på rutiner och ritualer, inlärda beteenden och förväntningar som ofta kan kopplas till föreställningar om kön (Grönlund & Halleröd, 2008). Den mest framträdande problematiken som studiens resultat visade, var kvinnornas upplevelse av att hamna i beroendeställning till sin partner, och en ovilja till det.

Bakgrund: Hjärtstopp är ett allvarligt tillstånd som många gånger leder till döden. Alla patienter som dör på sjukhus avlider till följd av ett hjärtstopp, men alla hjärtstopp lämpar sig inte alltid av medicinska skäl för ett återupplivningsförsök. Det finns tillfällen då HLR och dess risker inte är fördelaktiga för patienten. Ett beslut om “ej HLR” innebär att en person inte ska erhålla hjärt-lungräddning om hen drabbas avhjärtstopp. Genom att belysa sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut kan man få en större förståelse för sjuksköterskors arbetssituation samt förbättra vården för dessa patienter. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av “ej HLR”-beslut. Metod: En litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och PubMed, med tillägg av kompletterande sökningar. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier och sex underkategorier. Huvudkategorierna var; “Sjuksköterskan i relation till läkare, patienter ochnärstående” och “Sjuksköterskors känslor och upplevda dilemman”. Konklusion: Litteraturstudien visar att “ej HLR”-beslut medför olika typer avsvårigheter för sjuksköterskor, som skulle kunna förbättras genom tydliga riktlinjer och en fungerande kommunikation mellan alla inblandade parter. Mer forskning behövs inom ämnet. / Background: Cardiac arrest is a severe condition that often leads to death. All patients who die at the hospital die as a result of a cardiac arrest, but all cardiacarrests are not suitable for resuscitation. There are times when cardiopulmonary resuscitation (CPR) and its risks are not advantageous for the patient. A do not resuscitate (DNR) order means that the patient should not receive CPR if they experience a cardiac arrest. By highlighting the difficulties that nurses may face associated with a DNR decision, a greater understanding of nurses’ work situation can be gained, and the care for these patients can be improved. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses’ experiences of DNR decisions. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and PubMed, with the addition of supplementary searches. The analysis was performed according to Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in two main categories and six subcategories. The main categories were; “The nurse in relation to physician, patient and family” and “Nurses emotions and perceived dilemmas”. Conclusion: This literature study shows that DNR-decisions result in various types of difficulties for nurses, which could be improved by clear guidelines and effective communication between all parties involved. More research is needed in this area.

Anxiety and regret are two concepts that are connected to each other, where the former is and can be a consequence of the latter according to previous research. Making a decision regarding a career choice can be the decision you regret the most. Previous research has shown that personality traits, from the Big Five theory, Neuroticism and Conscientiousness have been associated with multiple facets of the decision-making process. The purpose of the study was to investigate the influence and relationship of personality on regret and regarding career choice. In this questionnaire study, using the “Decision Regret Scale” and BFI-10, a total of 179 participants participated of which 134 were women and 45 were men. The result showed that Agreeableness (r = -0.157, p < .05) and Neuroticism (r = 0.190, p < .05) correlated significantly with the DRS values. However Conscientiousness did not reveal a significant correlation. The findings of this study suggest that personality traits, particularly Agreeableness and Neuroticism within the Big Five model, are linked to decision regret and regret in the context of career choices. By shedding light on this, one can possibly understand more about potential regret and its impact. The essay writers thus hope that the essay will contribute to an understanding of what it is that leads to regret in people's lives, but especially regret in the career choices one makes.

Det är många faktorer och omständigheter som spelar in när den äldre personen behöver lämna sitt hem och flytta till ett vård- och omsorgsboende, vilket även tidigare forskning bekräftar. Hur ser processen ut från att den äldre personen tar beslutet att flytta, genomför själva flytten och därefter skapar ett liv på det nya boendet? Denna studie ämnar att beskriva processens tre delar utifrån den äldres upplevelse; beslutet att flytta, flytten samt den första tiden på det nya boendet.  Totalt tio semistrukturerade intervjuer utfördes i denna kvalitativa studie. Tidigare forskning kring flyttprocessen visar en mångfacetterad process. I vår studie har vi använt oss av kritisk gerontologi och det sociala sammanbrottssyndromet som teoretisk referensram för att analysera materialet. Resultatet visar att anhöriga har en stor del i den äldre personens liv när hen ska ta beslutet om att flytta, packa ihop det tidigare livet, flytta och installera sig på det nya boendet. Ytterligare fynd visar att de saker man tar med sig till boendet kan ha betydande roll för skapandet av ett nytt hem. Resultaten visar även på bristfällig information kring vad man kan förvänta sig av ett vård- och omsorgsboende samt att den information man faktiskt får inte alltid stämmer med verkligheten. Livet på vård- och omsorgsboende visar sig innehålla både positiva och negativa delar men i huvudsak har de äldre i denna studie anpassat sig ganska väl till sin nya situation. / There are many factors and circumstances that come into play when the elderly person needs to leave their home and move to a nursing home, which is confirmed by previous research. What does the process look like from the elderly person making the decision to move, carrying out the move itself and then creating a life in the new accommodation? This study intends to describe the three parts of the process based on the elderly's experience; the decision to move, the move and the first time in the new accommodation. A total of ten semi-structured interviews were conducted in this qualitative study. Previous research on the relocation process shows a multifaceted process. In our study, we have used critical gerontology and the social breakdown syndrome as a theoretical frame of reference to analyze the material. The results show that relatives have a large part in the elderly person's life when they have to make the decision to move, pack up their former life and move and settle in the new accommodation. Further findings show that the things you bring to your home can have a significant role in the creation of a new home and life. The results also show insufficient information about what to expect from a nursing home and that the information you actually receive does not always match reality. Life in a nursing home turns out to contain both positive and negative parts, but in the main the elderly in this study have adapted quite well to their new situation.