Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och vilka förändringsstrategier (utifrån den transteoretiska modellen) som några nyaktiva motionärer anser har varit avgörande för att de blivit fysiskt aktiva. • Vad fick dessa nyaktiva motionärer att ta steget från en fysisk inaktiv livsstil till att bli fysiskt aktiva? • Finns det paralleller mellan dessa nyaktiva motionärers upplevelser och den transteoretiska modellens förändrings strategier i vad de ansett varit avgörande för att de blivit fysisk aktiva? Metod Utifrån studiens syfte valde författarna att genomföra en kvalitativ studie. Datainsamlingen har skett genom att djupintervjua fyra nyaktiva motionärer. Studiens teoretiska utgångspunkt är den transteoretiska modellen och dess tio förändringsstrategier. Författarna har strävat efter att deskriptivt redogöra för fenomenet utifrån respondenternas upplevelser. Resultat Alla respondenter berättar upprepade gånger under samtalen att de motionerar för välbefinnandet och tre av fyra respondenter framställer under samtalen att de vill motionera och att de började motionera för att må bättre. De tio förändringsstrategierna har varit mer eller mindre användbara för samtliga respondenter. Slutsats Utifrån respondenternas upplevelser anser vi att alla förändringsstrategier varit väsentliga för merparten av respondenterna. De olika respondenterna har under samtalen belyst olika strategier som de upplevt som värdefulla för att de skall vara fysiskt aktiva. Av resultatet att döma tycks strategin insikt vara en röd tråd genom hela förändringsprocessen. Den faktor som samtliga respondenter upplevt varit avgörande för att de ändrat sin livsstil till att bli en nyaktiv motionär är välbefinnandet.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Till litteraturstudien valdes 15 vetenskapliga artiklar och utifrån deras resultat framkom fyra kategorier; sociala, fysiska, kognitiva och emotionella faktorer. Resultatet visade bland annat att socialt stöd i samband med livsstilsförändringar var viktigt för patienten, men kunde även försvåra. Även de andra kategorierna innehöll faktorer som försvårade respektive underlättade livsstilsförändringar för patienten. Ett av de viktigaste fynden visade sig vara behovet av individuellt utvecklat stöd för patienten. Kunskap om personliga riskfaktorer, delaktighet och förståelse för det egna ansvaret ökade motivationen. Framtida forskning om livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt bör fokusera på beteendevetenskap inom stress och hjärtrehabilitering. Varaktighet av livsstilsförändringar och kvinnors syn på behov av förändring är också värt att undersöka. / The numbers of people in Sweden suffering from heart attacks have diminished, while the survival rate among those affected has increased. The reason why heart attacks reduced is partly because we live more healthily. Despite a healthier lifestyle, the major causes of heart attacks today are lifestyle factors that are changeable. During the course of the disease, the patient undergoes a crisis and the difficulty is to find the motivation for long-term lifestyle changes. The purpose of this study was to elucidate factors that may affect patient’s ability to make lifestyle changes after a myocardial infarction. For the study 15 scientific articles were selected. The result revealed four categories: social, physical, cognitive and emotional factors. Social support was showed to be important in connection with lifestyle changes but can also constrain. The other categories also contain factors that impede and facilitate lifestyle changes for the patient. One of the most important findings in the result proved to be the need for individually designed support for the patient. Knowledge of personal risk factors, participation and understanding of their responsibilities increased motivation. Future research on the topic lifestyle changes after myocardial infarction should include behavioral, cardiac rehabilitation, stress and women’s views on the need for lifestyle change.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hurenskilda individer upplever att deras utsatthet för stalking har influeratbeteendemässiga förändringar i deras vardagliga aktiviteter. Ensemistrukturerad intervjuguide användes under djupintervjuer med tioindivider som blivit utsatta för stalking. Resultatet visade på fleraolika beteendeförändringar i vardagen som influerats av utsatthet förstalking. Beteendeförändringarna yttrade sig bland annat underkommunikation med andra människor genom att deltagarna blevförsiktiga, avvisande samt kontaktsökande. Beteendeförändringarnautvecklades även under närvaro på platser genom att individerna blevobservanta, beväpnade sig och undvek särskilda platser. Restriktivaåtgärder var en annan typ av beteendeförändring som främst yttradesig i användning av mobiltelefon och sociala medier. Trots attindividernas beteendeförändringar yttrade sig på olika sätt kan detolkas som att målet med dem var att skydda sig och uppleva trygghet.Rutinaktivitetsteorin användes för att förklara dessabeteendeförändringar där elementet avsaknad av kapabla väktareanvändes i störst utsträckning. Genom att öka kapabla väktare,alternativt undvika situationer där dessa inte fanns, kundebeteendeförändringarna minska risken för att bli utsatt för stalkingeller andra brott. / The aim of this study was to gain a deeper understanding of howindividuals experience that stalking victimization has influencedbehavioral changes in their everyday activities. A semistructuredinterview guide was used during in-depth interviews with tenindividuals who had been victims of stalking. The result showedseveral different behavioral changes in everyday activities influencedby the stalking victimization. The participants changed their behaviorduring communication with other people, which was presented aswariness, rejection and contact-seeking. The behavioral changes alsooccurred in different places by being observant, arming themselvesand avoiding specific places. Restrictive measures was anotherbehavioral change which mainly emerged when the participants usedtheir phones and social media. The behavioral changes varied betweenthe individuals but the main goal was to protect themselves andachieve a sense of safety. The Routine Activity Theory was used toexplain these behavioral changes were the item absence of CapableGuardians was primarily used. By increasing capable guardians,alternatively avoiding situations where they were absent, thebehavioral changes could reduce the risk of being a victim of stalkingor other crimes.

I bakgrunden beskrivs hur motiverande samtal (MI) kan förebygga och behandla livsstilssjukdomar. MI har visat sig vara effektiv men har även fått kritik eftersom samtalsmetoden kan vara bristande i vårdandet av patienten. Vidare beskrivs sjuksköterskans ansvar, vad hälsa innebär och hur ett vårdande samtal kan ge patienten förutsättningar för att uppnå hälsa. Frågan är vad patienterna har för erfarenheter av MI. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens erfarenheter av MI i ett vårdande sammanhang. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PsycInfo, Medline och Cinahl. Totalt 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Dataanalysen genomfördes med en metod för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017, ss. 141-152). I resultatet beskrivs patienternas erfarenheter av MI i fyra olika teman: ‘Tillåtande miljö’, ‘Utmanar till förändring’, ‘Utvecklar och utmanar autonomin’ och ‘Sjuksköterskans betydelse’. Metoddiskussionen lyfter styrkor och svagheter i val av metod och de artiklar som inkluderades i resultatet. I den avslutande resultatdiskussion diskuteras huruvida MI kan ses som ett vårdande och lärande samtal, om det är en gynnsam metod för livsstilsförändringar och autonomistöd samt sjuksköterskans betydelse under MI. Även resultatet i förhållande till hållbar utveckling diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens slutsats och vad resultatet kan användas till.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en klinisk samtalsmetod som används vid behandling för att understödja förändring hos patienter med sjukdomstillstånd kopplade till beteende. Stressrelaterad psykisk ohälsa innefattar ofta problem med kognition och beteende, vilket påverkar förmågan att göra hälsosamma val. Fysisk aktivitet som behandling har visat god effekt för att lindra kardinalsymtom, men följsamheten är låg. MI kan fylla en viktig funktion då motivation är av betydelse för att fullfölja behandling som syftar till beteendeförändring. Dock behövs ytterligare forskning gällande fysioterapeuters strategier och erfarenheter av att tillämpa MI som samtalsmetod.Syftet med studien var att belysa fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI hos patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: I denna studie tillämpades kvalitativ metod. Datainsamlingen gjordes genom fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat utmynnade i temat Stärkt självledarskap genom empatisk dialog främjar hållbara förändringsprocesser. Temat baserades på fyra kategorier (med tillhörande underkategorier): Ett stärkande och flexibelt förhållningssätt, Inkännande utifrån patientens behov, Stöd till autonomi samt Hinder och motstånd på vägen. Resultatet belyser fysioterapeuters erfarenheter och användande av MI som hjälpsamt för att främja hållbara beteendeförändringar vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Slutsats: Studien har bidragit till ökad förståelse för fysioterapeuters erfarenheter och användning av MI. Huvudresultatet speglar fysioterapeuternas syn på MI som ett stödjande verktyg vid behandling rörande beteendeförändringar där en empatisk dialog utgör grund för att patientens autonomi stärks. MI upplevs hjälpsamt vid planering anpassad efter patientens individuella behov. Fortsatt forskning behövs som rör fysioterapeuters strategier att motivera patienter till hälsosamma beteendeförändringar.

Bakgrund: Människan påverkas på ett socialt, mentalt och fysiskt plan av de förändringar åldrandet för med sig. En flytt till äldreboende kan bli aktuell när omvårdnadsbehoven blir för omfattande. Inom vården används husdjur på olika sätt. Dock finns en stor variation för hur mycket husdjur används på äldreboenden.Syfte: Syftet med litteraturstudien är att sammanställa resultat av husdjursinterventioner på personer som bor på äldreboende. Vidare är syftet att beskriva undersökningsgruppen i de inkluderade artiklarna.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie som baserats på 15 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artikelsökning har genomförts i databaserna Cinahl och PubMed.Huvudresultat: Husdjursinterventioner på äldreboenden har visat sig påverka flera faktorer så som social interaktion, beteendeförändringar samt psykisk hälsa. Efter interventionerna ökade social interaktion mellan deltagare, personal och djur samt minskade känslor av ensamhet. Störst ökning av social interaktion påvisades vid stimuli av levande djur jämfört med leksaksdjur. Beteendeförändringar som aggressivitet, vandringsbeteende, rastlöst beteende, avvikande beteende, ovilja att samarbeta och sömnstörningar minskade efter interventionerna, men i flera fall är dock effekten kortvarig. Även förändringar i beteenden kring måltidssituationen har påvisats. Den psykiska hälsan förbättrades efter interventionerna genom minskning av depressiva symtom, ångest, tvångshandlingar, somatisering, förbättrad kognitiv förmåga, bättre humör, bättre upplevd livskvalitet samt autonomi.Slutsats: Resultatet påvisar att husdjursinterventioner har positiva effekter och främjar hälsan för personer som bor på äldreboenden och kan användas som ett komplement till övriga omvårdnadsåtgärder. / Background: Humans are affected on a social, mental and physical way by the changes that come with aging. A move to a nursing home can be necessary when the need of care becomes too substantial. Pets are used in different ways in health care. However, there is a great variety in what extent pets are used in nursing homes.Aim: The purpose of this study is to compile the results of pet interventions on residents living in nursing homes. A further purpose is to describe the study group of the included articles.Method: The present study is a literature review based on 15 quantitative scientific articles. The literature research was executed in the databases Cinahl and PubMed.Main result: Pet interventions in nursing homes have been shown to effect several factors such as social interaction, changes in behaviour and mental health. After the interventions social interaction increased between participants, staff, pets and decreased feelings of loneliness. The greatest increase in social interaction was shown with stimuli by a living pet compared to toypets. Behavioural changes such as agitation, wandering, restlessnes, diverge behaviour, uncoorporative behaviour and sleep disorder decreased after the interventions, but in several cases the duration of the effects was short. Effects have also been shown on behaviours during mealtime. Mental health improved after the interventions by decreasing depressive symptoms, anxiety, compulsive actions, somatisation, improved cognitive function, better mood, better perceieved quality of live and autonomy.Conclusion: The result demonstrates that pet interventions have positive effects and promotes health for residents living in nursing homes and can be used as a complement to other actions of nursing.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilka lärdomar Linköpings kommun och boende i området Hållbara kvarteren i Lambohov, Linköping hade kring projektet som innefattat kommunala beteendeinsatser i form av nudging och aktiviteter. Vi har även ämnat ta reda på hur boende ställer sig till beteendeförändringar. För att besvara våra frågeställningar har nio enskilda intervjuer genomförts, med slumpmässigt utvalda boende i Hållbara kvarteren och en projektledare vid Linköpings kommun. Flera boende har intervjuats oberoende på delaktighet i projektet för att få en bild av projektets effekter genom ett opåverkat urval av boende. Resultatet visade att många av de intervjuade boende inte hade uppfattat syftet med projektet eller varit aktiva i det. Resultatet visade även att majoriteten av intervjupersonerna hade en positiv syn på projekt som ämnar främja en mer hållbar livsstil även om det finns olika engagemang kring hållbarhetsfrågor hos de boende. Det finns skilda åsikter kring vilka tillvägagångssätt som de boende föredrar för att förändra sitt beteende i en mer klimatsmart riktning. Alla boende är dock överens om att smidighet är en nödvändig aspekt för att vilja ta del av en beteendeinsats. / The purpose of this paper was to investigate the experiences among the municipality of Linköping and the residents in the district of “the Sustainable quarters” of Lambohov, Linköping, regarding the project that included municipal behavioural interventions in terms of nudges and activities. We also aimed to investigate how the residents adjust to behavioural changes. Nine individual interviews have been conducted to answer our questions. The interviews have been done with randomly chosen residents of “the Sustainable quarters” as well as with a project leader at the municipality of Linköping. The residents have been interviewed regardless of the extent they have been participating, this was done to create a picture of the effects that the project has led to, by having an unaffected selection of residents. The result showed that many of the interviewees had not perceived the aim of the project or participated in it. The result also showed that most interviewees had a positive attitude towards projects that aims on promoting sustainable lifestyles, even though the extent of engagement differs regarding questions on sustainability. There are different opinions among the residents on what approach that is preferable for them to change their behaviour towards a more climate smart way of living. However, all the interviewees agree on it having to be easy to adjust to, to be interested in taking part of such a change.

This essay describes a qualitative study of how a smartwatch used in everyday training can contribute to behavioral changes in everyday exercisers. Semi-structured interviews have formed the basis for the results of this study. The respondents' experiences and stories of self-tracking are varied and are what have created an understanding of different uses of the smartwatch during training. The users and smartwatches have contributed to various behavior change factors that then have been categorized based on a behavioral model to determine how the smartwatch communicates with the user about its collected data. Above all, the study showed that the smartwatch's training services are a way for the user to know how they can plan future training sessions by unpacking the past and how digital nudging influences the behavior. / Denna uppsats presenterar resultaten från en kvalitativ studie av hur en smartklocka som används inom vardagsträning kan bidra till beteendeförändringar som kan stötta användarnas mål att ha en mer aktiv livsstil. Semistrukturerade intervjuer med smartklocksanvändare har legat som grund för resultaten i denna studie. Respondenternas upplevelser och berättelser inom självspårning är varierande och är det som har skapat förståelse för olika användningsområden med smartklockan vid träning. Olika beteendeförändringsfaktorer som användarna och smartklockan bidragit med har kategoriserats utifrån en beteendemodell för att avgöra hur smartklockan kommunicerar med användaren om dess insamlade data. Studien visar bland annat att smartklockans träningstjänster är ett sätt för användaren att veta hur de kan planera framtida träningspass genom att packa upp det förflutna och vilka digitala puffningar som fungerar eller ej för att påverka beteendet.

Utbildning för hållbar utveckling är en oumbärlig komponent för att nästkommande generation ska kunna utveckla kompetenser och färdigheter för att hantera och förebygga de klimatförändringar och miljöproblem vi människor står inför. Skolan anses vara den mest avgörande platsen när det gäller att inspirera, motivera och utbilda miljömedvetna individer. I svensk grundskola är hållbar utveckling inskrivet i läroplanen och skall genomsyra all undervisning sedan 2006. Forskare har dock visat att många lärare saknar kompetenser och självförtroende för att undervisa om hållbar utveckling, alternativt är instruktioner och begrepp för otydliga och komplexa, vilket resulterar i en bristfällig implementering. Tidigare forskning indikerar att det saknas vägledning för hur hållbar utveckling skall implementeras i undervisningen rent praktiskt, eller att de styrdokument som finns behöver uppdateras. Med denna problematik till grund gjordes en intervjustudie där tre lärare och fyra lärarstudenter på grundskolenivå intervjuades för att besvara frågeställningarna och identifiera förbättringspotential och eventuellt kunna föreslå åtgärder för framtiden. Resultaten ställdes emot teorin Dewey’s notion of learning, experience and habits i syfte att bland annat besvara frågan kring vilka metoder och strategier som är de mest effektiva för att forma medvetna individer och i förlängningen skapa hållbara städer och samhällen. Intervjustudiens svarsanalys indikerade att det som tidigare forskare påvisat, att implementeringen är bristfällig och behöver ses över, med ett utökat helhetsperspektiv. / Education for sustainable development is an indispensable component to provide the coming generations with competencies and skills to cope with and prevent the sustainability issues todays’ communities are facing. Schools are one of the most crucial determinators when it comes to inspire, motivate and educate environmentally conscious individuals. Sustainable development is a part of the Swedish curriculum since 2006. However, studies on the field show that teachers are lacking competencies and confidence to educate on sustainable development, or that the guidelines and the topic is too vague and complex, which corresponds with an inadequate implementation. Current studies on the field indicate that guidance for an effective implementation is needed, or that the guidelines that exist need an update. With these identified problems, an interview study was conducted, three primary teachers and four students in the teachers’ program participated to answer the questions and identify potential for improvement and potentially give suggestions for future changes. The findings were used together with the theory Dewey’s notion of learning, experience and habits, with the aim to answer the question of which teaching methods and strategies are the most effective to form conscious individuals and eventually create sustainable cities and communities. The interview study confirmed what previous researchers have shown, that the implementation is inadequate and needs to be reviewed and updated with a holistic perspective. / <p>-</p>

I takt med nya innovationer och samhällets fortsatta utveckling och utbredning ökar även elektrifieringen. För att uppnå flera av de miljömål som satts upp av Sveriges riksdag krävs en övergång till ett elsystem byggt på el från förnybara källor. Den ökande elektrifieringen medför inte bara ökade krav på den mängd el som produceras, men även förmågan att transportera den. Den ökade belastningen på elnätet skapar flaskhalsar och kapacitetsbrist i större städer och regioner, vilket gör det svårt att till exempel etablera nya fabriker och bostadsområden vilket bromsar samhällets utveckling. För att lösa denna kapacitetsbrist behövs det svenska stamnätet byggas ut. Detta är dock en relativt långsam process vilket ställer krav på innovativa lösningar som kan avlasta elnätet på kort och lång sikt. En sådan lösning är en ökad efterfrågeflexibilitet, vilket innebär att vissa effektkrävande aktiviteter flyttas till tider på dygnet då elnätet är mindre belastat. Genom att använda sig av smart elnätsteknik kan konsumenter få information om elpriser i realtid och därmed anpassa sin elkonsumtion och dra nytta av lägre elpriser och större tillgång till grön el då topplasten på elnätet är lägre. Syftet med denna studie är att undersöka hur sådana smarta elnätstjänster kan resultera i en ökad efterfrågeflexibilitet i bostäder, och om denna efterfrågeflexibilitet kan hjälpa till att motverka kapacitetsbristen i det svenska elnätet. För att undersöka detta har en litteraturstudie med fokus på beteendeförändringar kopplade till hållbar utveckling samt fyra kvalitativa intervjuer av relevanta aktörer i elbranschen gjorts. Resultaten från litteraturstudien har analyserats i syfte att undersöka huruvida de är applicerbara på smarta elnätstjänster för att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet eller ej. De kvalitativa intervjuerna har summerats och analyserats för att undersöka vilka frågor det råder enighet samt oenighet i bland branschens aktörer. Efter analys samt diskussionen visar studien att smarta elnätstjänster kopplade till bostäders elkonsumtion har potential att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet samt att denna efterfrågeflexibilitet kan bidra till att minska kapacitetsbristen i elnätet. Detta ska dock inte ses som en universell lösning utan en av flera nödvändiga lösningar för att rå på problemet. / As innovation and society continue their growth, electrification is increasing rapidly. To achieve several of the environmental goals set by the Swedish Parliament, a transition to an electricity system based on electricity from renewable sources is also required. The increasing electrification entails not only increased demands on the amount of electricity produced, but also the ability to transport it. Increased load on the electricity grid creates bottlenecks and capacity shortages in larger cities and regions, which makes it difficult to establish, among other things, new factories and residential areas, which slows down the development of society. To solve this capacity shortage, the Swedish electrical grid needs to be expanded. However, this is a relatively slow process, which places demands on innovative solutions that can relieve the electricity grid, both short term and long term. Such a solution is an increased demand flexibility, which means that certain power-demanding activities are moved to times of the day when the grid is less congested. By using smart grid technology, consumers can get information about electricity prices in real time and thereby adjust their electricity consumption and benefit from lower electricity prices and greater access to renewable energy when the top load on the electricity grid is lower. The purpose of this study is to investigate how such smart grid services can result in increased demand flexibility in homes, and whether this demand flexibility can help counteract the capacity shortage in the Swedish grid. To investigate this, a literature study focusing on behavioral changes linked to sustainable development, and four qualitative interviews with relevant actors in the energy industry, have been conducted. The results from the literature study have been analyzed to investigate whether or not they are applicable to smart grid services to achieve increased demand flexibility. The qualitative interviews have been summarized and analyzed to examine what issues there is agreement and disagreement in among the industry's players. After analysis and discussion, the study shows that smart grid services linked to residential electricity consumption have the potential to achieve increased demand flexibility and that this demand flexibility can contribute to reducing capacity shortage. However, this should not be seen as a universal solution but as one of several necessary solutions to tackle the problem.