The mutualism between the fig tree and the fig wasp pollinator is an important keystone interaction for tropical forests. However, many antagonistic and parasitic species take advantage of the fig/fig wasp mutualism. One such parasite is the gall midge that develops inside fig syconia. Gall midges in fig syconia have sporadically been seen around the world, but until now they have never been observed in Panama. In this study a new Panamanian gall midge in fig syconia is described, together with a supposed parasitoid of the gall midge. The study furthermore investigates the gall midge effect on reproductive success for the fig/fig wasp mutualism. The gall midge is thought to be a new species belonging to the Ficiomyia family. The parasitoid share morphological similarities with the Physothorax family. However, both species need further investigation for proper identification. The gall midge had a significant negative effect on the fig/fig wasp mutualism’s reproductive success. Figs with gall midges inside had less flowers and a lower number of fig wasp offspring. Although, the effect on the reproductive success is small with low gall midge infestation rates.

Människan är beroende av biologisk mångfald men utgör samtidigt ett hot mot den. Detta hot kan möjligtvis avhjälpas genom ett förmedlande av kunskaper. Ett sätt på vilket förmedlandet av kunskaper kan ske är genom läroböcker i skolan. Syftet med denna studie var att fördjupa kunskapen om hur biologisk mångfald behandlas i läroböcker för naturkunskap 1b. Detta genom att 1) Studera hur biologisk mångfald definieras mot bakgrund av den definitionen som fastställts av konventionen om biologisk mångfald (CBD) som består av tre nivåer 2) Studera vilka incitament som ges för att bevara biologisk mångfald genom fyra argument som lagts fram av Helldén med flera samt 3) Studera hur biologisk mångfald behandlas utifrån den faktabaserade, normerande och pluralistiska traditionen. Detta har gjorts genom en riktad kvalitativ innehållsanalys. Studien kom fram till att samtliga läroböcker är ofullständiga i sin behandling av biologisk mångfald utifrån de tre ovannämnda frågeställningarna sammantaget. Vad gäller den första frågeställningen återfanns alla tre nivåer i enlighet med CBD i tre av fem läroböcker. Läroböckerna som anger den andra nivån av biologisk mångfald som handlar om variation av arter gör det på ett ofullständigt sätt. Detta eftersom böckerna endast förklarar denna nivå på ett sätt som antingen syftar på artrikedom eller endast som variation av arter utan att vidare förklara vad detta innebär. Variationen av arter innefattas nämligen både av artrikedom och den relativa abundansen. Artrikedomen tas förvisso upp antingen explicit eller implicit men den relativa abundansen återfinns inte i läroböckerna. Detta är en ny insikt inom området och därför bör lärare beakta detta när de undervisar och möjligen kompensera för detta. Vad gäller den andra frågeställningen är det endast två av fem läroböcker som tar med alla fyra incitament för bevarandet av biologisk mångfald som lagts fram av Helldén med flera. Vad gäller den sista frågeställningen är det endast en bok som utmärker sig och behandlar biologisk mångfald utifrån den pluralistiska traditionen på ett fullgott sätt.

This study examines the complex interplay and relationships between national climate–, energy– and nature conservation policy within the framework of offshore wind power development in Sweden. Focusing on the potential conflicts and synergies between these policy areas, the research applies theories of Policy Integration (PI) and Environmental Policy Integration (EPI) to clarify the integration between the policy areas and whether environmental concerns are prioritized. The energy sector is developing rapidly in response to the challenges of climate change, with offshore wind power emerging as a central component in sustainable energy transitions. However, the expansion of offshore wind power poses a potential threat to marine biodiversity. The study uses a qualitative content analysis of selected national policy documents in the areas of climate, energy and nature conservation to identify important goals and concepts. The results reveal synergies between climate and energy goals, demonstrating a common motivation to reduce greenhouse gas emissions and transition to renewable energy sources. Nevertheless, conflicts arise in the energy policy area, highlighting tensions between economic benefits and the responsible use of marine resources. Marine biodiversity conservation policy exhibits strong environmental policy integration, which emphasizes the paramount importance of environmental considerations in decision-making. This research offers practical insights for policymakers navigating the intricate landscape of offshore wind deployment while emphasizing the need for a balanced approach that takes into account economic, climate and biodiversity objectives.

Ängar har varit betydelsefulla historiskt och än idag bidrar de till både kulturell och ekologisk mångfald. Ängsarealen har dock minskat i Sverige, delvis beroende på städernas framväxt. Däremot har det blivit allt vanligare att inkludera ängar i stadsplaneringen och denna uppsats undersöker svenska kommuners arbete med urbana ängar. Syftet är att undersöka hur kommuner etablerar ängar i stadsmiljön samt anledningarna bakom detta. Uppsatsen undersöker detta genom att studera Malmö stads och Örebro kommuns arbete med ängar. I uppsatsen appliceras kvalitativa metoder, där insamlingsmetoderna är semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänsteman samt dokument från vardera kommun. Materialet analyseras tillsammans i en innehållsanalys. Empirin visar på urbana ängar kan etableras genom ett flertal tillvägagångssätt, men för dessa kommuner handlar det framför allt om en förändrad skötsel av gräsytor. Vilken typ av äng som kan uppnås beror till stor del på vilka markförutsättningar som finns på platsen. Arbetet med att etablera ängar grundar sig i målsättningar om att öka biologisk mångfald, förbättra ekosystemtjänster och vidare inkludera sociala värden. Resultatet visar att det finns utmaningar med arbetet, men om etableringen av ängar genomförs utifrån platsens förutsättningar och att lokalbefolkningen informeras om arbetet så kan värden kopplade till natur och sociala aspekter öka.

Den biologiska mångfalden är mycket viktig för upprätthållandet av jordens stabila ekosystem. Habitatförlust och habitatfragmentering är bidragande faktorer till den dramatiska minskningen av biologisk mångfald som pågår just nu. Städer är exempel på platser där den naturliga miljön har modifierats kraftigt och där de kvarvarande habitaten är mycket fragmenterade, samtidigt som störningsgraden är hög. Många arter har svårt att överleva på sådana platser. De senaste åren har man på flera håll i världen börjat införa grön infrastruktur i städer, bland annat för att öka den biologiska mångfalden. I denna uppsats presenteras forskning om fyra typer av grön infrastruktur: ängar, gröna tak, gröna väggar och utjämningsmagasin, med syfte att utvärdera om de lösningarna verkligen har någon effekt på städers biologiska mångfald.  Att byta ut gräsmattor mot urbana ängar och att konstruera gröna tak verkar kunna öka den biologiska mångfalden i städer. Det finns mycket forskning på båda typerna, varav en stor del indikerar att de har en positiv effekt på bland annat artrikedomen av växter och abundansen av evertebrater. Faktorer som påverkar effektens storlek är exempelvis hur ofta ängarna klipps och om det avklippta gräset avlägsnas eller ligger kvar, samt höjden och storleken på de gröna taken. Det saknas tillräckligt med forskningsunderlag för att säga något konkret om effekten av gröna väggar. Eftersom de består av odlingsmedium och planterade växter är en logisk slutsats att de ökar artrikedomen och abundansen av växter, och kanske även insekter, i jämförelse med kala, konventionella väggar. Det finns också indikationer på att fåglar kan använda dem för skydd och födosökning. Utjämningsmagasin innehåller mer föroreningar än de flesta naturliga vattensamlingar. Trots detta verkar växter, evertebrater och vertebrater kunna använda dem som habitat. Flera studier framhäver deras betydelse för städers biologiska mångfald, men några forskare hävdar att de kan fungera som ekologiska fällor för vissa arter. Ett generellt problem med att dra slutsatser om den gröna infrastrukturens effekter är att den är relativt ny. Det går ännu inte att veta hur den gröna infrastrukturen påverkar den biologiska mångfalden på lång sikt, även om det i nuläget verkar som att den har potential att främja gröna, levande städer.

Denna uppsats beskriver utvecklingen av ett skal till en vädersond för engångsbruk i troposfären. Syftet var att undersöka hur skalet skulle kunna utformas för att möjliggöra användning till både en radiosonde och en dropsonde, samt hur miljöpåverkan i end-of-life-fasen av produkten skulle kunna minskas.  Arbetets genomförande baserades på en produktutvecklingsprocess framtagen av Ulrich och Eppinger (2008). En förstudie utfördes och resulterade i en kravspecifikation som låg till grund för konceptgenereringen. Framtagna koncept utvärderades och de mest lovande testades med hjälp av fysiska prototyper och virtuella simuleringar tills en slutgiltig utformning hade fastställts.  Arbetet resulterade i ett cylinderformat rör av cellulosadiacetat som omsluter större delen av vädersondens kretskort och lämnar utvalda komponenter exponerade. I vardera änden av röret sitter två halvcylindriska korkar av naturlig kork som täpper igen öppningarna. En tunn skärm av cellulosadiacetat i form av en fyrdelad cirkel fästs vid cylinderns ena ände och bromsar fallet till önskad hastighet. Vid användning som dropsonde ser skärmen även till att sonden faller stabilt och i rätt orientering.  Miljöpåverkan i end-of-life-fasen identifierades främst som plastnedskräpning och giftiga utsläpp från de elektroniska komponenterna. Då det inte framstod som ett realistiskt alternativ att permanent kapsla in elektroniken för att förhindra utsläppet av gifter så valdes istället att motverka de långsiktiga effekterna av plastnedskräpning. Samtliga delar av skalet består därmed av biologiskt nedbrytbara material. Det konstaterades även att det finns goda utsikter för användning av biologiskt nedbrytbara skal även för sonder som används på högre altituder, och att miljöpåverkan möjligen kan minskas ytterligare genom användning av grön elektronik länge fram. / This Master Thesis describes the development of a casing for a disposable weathersonde for one-time use in the troposphere. The purpose was to examine how the casing could be designed to allow for use as both a radiosonde and a dropsonde, and how the environmental impact of the product's end-of-life phase could be reduced.  The work process was based on a product development process developed by Ulrich and Eppinger (2008). A pre-study was conducted which resulted in a requirement specification that formed the basis for concept generation. The concepts were evaluated and the most promising ones were tested using physical prototypes and virtual simulations until a final design had been established.  The work resulted in a cylindrical tube of cellulose diacetate which envelops most of the weathersonde's circuit board and leaves selected components exposed. At each end of the tube there are two semi-cylindrical corks made of natural cork that seal the openings. A thin screen of cellulose diacetate in the shape of four quarter-circles is attached to one end of the cylinder and brakes the fall to the desired speed. When used as a dropsonde the screen also ensures that the casing falls in a stable manner and in the correct orientation.  The environmental impacts in the end-of-life phase were identified mainly as plastic waste and toxic emissions from the electronic components. As there appeared to be no realistic way to permanently encapsulate the electronic components and prevent the release of toxins, it was instead decided to counteract the long-term effects of plastic waste. All parts of the casing thus consist of biodegradable materials. It was also found that in there are good prospects for the use of biodegradable casings even for weathersondes that are used at higher altitudes, and that the environmental impact can possibly be reduced further through the use of green electronics in the future.

Biodiversity is declining at an alarming rate, and climate change and urbanization affect species and species' habitats. Rental properties (multi-family houses) are a common form of housing in cities. Paved surfaces and cut lawns often surround areas around rental apartments, which are disadvantages to various ecosystem services such as biodiversity. This study investigated how biodiversity in an urban environment can be promoted on rental apartments properties. Mixed methods were used to answer the questions in the form of a literature study, two questionnaire studies and a case study. The results show that areas surrounding rental apartments have the potential to promote ecosystem services like biodiversity, improve microclimate and pollination. It requires interest, commitment and knowledge from tenants and landlords. According to the survey, there is an interest among both  tenants and landlords in promoting biodiversity. It is mainly the social effect that benefits from rental apartments. Access to private green spaces contributes to better health, opportunities for recreation and reducing inequalities in society.  Keywords: Attitudes, biodiversity, ecosystem services, green infrastructure, rental apartments, urban cities, urban ecology

Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

The grand Ethiopian Renaissance Dam, a major hydropower project located in the Blue Nile in Ethiopia, is projected to become one of the biggest sources of hydroelectric power in Africa by 2022. The scale of the project is burdened with a considerable environmental and social load, the magnitude of its impact depending on a few key decisions made during the inaugural stages.  The viability of GERD in the Nile Basin is assessed. Key considerations to bear in mind during the initial filling of the main reservoir are discussed. A number of models and simulations are cited and analysed, mostly dealing with hydrological data in the region and predictions of GERD’s impact on annual flow rates. Recommendations for an environmentally conscious filling stage and subsequent operation are included in the closing statements. / Sammanfattning The Grand Ethiopian Renaissance Dam studeras vid dammens slutgiltiga fullbordande.Den hi-storiska utvecklingen av projektet, samt de politiska och ekonomiska procedurer och dess implikationer för projektet och hur detta påverkat och kommer påverka regionens utveckling presenteras och kontextualiseras. Olika scenarier för påfyllnad av huvudreservoarens vattentillförsel studeras genom analys av liknande fall samt teknisklitteratur, slutsatser dras utifrån beslutsfattandes rekommendationer och observationer. Möjliga scenarier för invigning av dammen med ambitionen att minimera ansträngningen för nationer som befinner sig nedströms längst Nilens flöde belyses utifrån analysmetoden. Potentiella strategier för en hållbar framtid med minimal skada för den biologiska mångfalden i Nilbäckenet diskuteras utifrån analysmetoden.

Syftet med studien är att kartlägga kommunernas eventuella skillnader i arbetet med att främja biologisk mångfald med hjälp av ängsytor. Vi ville ta reda på vilka drivkrafter samt vilka hinder/begränsningar det finns med att anlägga ängsytor för att konkret kunna se vilka åtgärder som behövs för att motivera till en omställning. Via en kartläggning och enkätundersökning samt en kvalitativ innehållsanalys har vi kunnat värdera och tolka insamlad data för att kunna fastställa ett resultat. Resultatet visar att kommunernas hemsidor har förbättringspotential då endast två av sex kommuner hade lättillgänglig information om vårt ämne. Det finns många drivkrafter hos kommunerna i omställningen att främja biologisk mångfald och de hinder som lyfts fram existerar i samtliga kommuner. Ängsytor är resurseffektivt som ger mer tid till annat och är ett mer ekonomiskt alternativ till gräsmattor. Att ta hand om det klippta gräset samt att införskaffa dyra anpassade maskiner anses vara begränsningar i arbetet, men skulle kunna lösas genom att samverka mellan kommunerna eller med externa parter. Styrverktyget LONA har varit positivt för att driva på arbetet med biologisk mångfald men främst fungerat för de större kommunerna som har råd att vara medfinansiär.