Bilingual children's language can display traits that mimic language disorder symptoms, and a good understanding of bilingual language development is essential in order to avoid misdiagnosis. This study explores the production of subordinate clauses in 46 typically developing Swedish-German speaking children aged 4–6 years. Transcripts of a picture-based narrative test in Swedish and German have been used to manually analyse the (1) number of subordinate clauses per age group, language and individual (2) presence and shape of the subordinator (3) distribution of subordinate clause types and (4) proportion of targetlike/non-targetlike word order in subordinate clauses. It is shown that the production of subordinate clauses is dynamic also in older bilingual pre-schoolers, and both similarities and differences compared to monolingual children are present. Clausal subordination increases across the age range at a group level, but with sizeable individual differences. Development in the two languages does not follow a homogeneous pattern, as e.g. demonstrated by the choice of clause types. Subordinators are largely targetlike and omissions are rare, but code switching occurs to some extent. The bilinguals’ word order exhibits signs of cross-linguistic influence, with a noticeable percentage of incorrect verb placement in German. Given this rather complex picture, a stronger focus on subordinate clauses in formal language assessments applied in Sweden would be desirable. / Flerspråkiga barns språk kan uppvisa drag som liknar språkstörningssymtom, och det är viktigt att ha god kunskap om flerspråkig utveckling för att undvika feldiagnoser. I denna studie undersöks produktionen av bisatser hos 46 typiskt utvecklade svensk-tyskspråkiga barn i åldern 4–6 år på ett explorativt sätt. Transkriptioner från ett bildberättelsetest på svenska och tyska har analyserats manuellt med avseende på (1) antal bisatser per åldersgrupp, språk och individ (2) förekomst och form av bisatsinledare (3) fördelning av bisatstyper och (4) andelen bisatser med målspråklig/icke-målspråklig ordföljd. Resultaten visar att de flerspråkiga barnens bisatsproduktion är dynamisk även i sen förskoleålder och att den har både likheter och skillnader jämfört med enspråkiga barn. Bisatsernas frekvens ökar på gruppnivå över det undersökta åldersspannet, men med stora individuella skillnader. Utvecklingen följer inte ett homogent förlopp i de båda språken, vilket t.ex. syns på preferensen av bisatstyper. Barnens användning av bisatsinledare är övervägande målspråklig och inledaren utelämnas nästan aldrig, men kodväxling förekommer. Ordföljden uppvisar tecken på tvärspråkligt inflytande, med en märkbar förekomst av verbplaceringsfel i tyskan. Med tanke på denna ganska komplexa bild är det önskvärt att bisatserna ges en mer framträdande roll i språktest för användning i Sverige.

When we compare the grammatical structure of texts in French and Swedish, we notice important differences. The aim of this essay is to make a contrastive analysis on a French economic text which we have translated into Swedish. We focus on what types of French constituents we can find that correspond to Swedish subordinate clauses of different types. We are also interested in examining the French subordinate clauses to see how they have been translated into Swedish.

Temporala bisatser är ett av flera sätt att ange tid, de andra sätten är bland annat tempus och temporala adverb. Genom att undersöka temporala bisatser i svenska och bulgariska är det möjligt att illustrera likheter och skillnader i användning och funktion av temporala bisatser. I och med att svenska och bulgariska är inte nära besläktade språk finns det flera kontraster mellan språken som är intressanta att utforska, t.ex. kontrasten mellan bulgarisk aspekt och avsaknad av aspekt på svenska. Studiens syfte är att undersöka användning och funktion av temporala bisatser på svenska och bulgariska som utförs genom att ta reda på temporala relationer, tempus och aspekt, expletiv negation, polysemi och frekvens hos temporala subjunktioner i temporala bisatser. Studiens syfte undersöks med hjälp av parallella texter och ordböcker på svenska och bulgariska. Resultatet visar både likheter och skillnader i användning och funktion av temporala bisatser i de två språken. Bland annat undersöks om motsvarande satser har samma eller olika temporala relationer i temporala satser på svenska och bulgariska. I det undersökta materialet är temporala bisatser något mer frekventa på svenska än på bulgariska. / Temporal subordinate clauses are one of several ways to specify time. Other possible ways are for instance tense and temporal adverbs. By investigating temporal subordinate clauses in Swedish and Bulgarian, it is possible to illustrate similarities and differences in the use and function of these clauses. Since Swedish and Bulgarian are not closely related languages, there are several contrasts between them that are interesting to explore, for instance the contrast between the Bulgarian aspect category and the lack of aspect as a grammatical category in Swedish. The aim of the study is to investigate the use and function of temporal subordinate clauses in Swedish and Bulgarian. To achieve this I investigate temporal relationships, tense and aspect, expletive negation, polysemy, and frequency of temporal subordinators in temporal subordinate clauses using parallel texts and dictionaries in Swedish and Bulgarian. The results show both similarities and differences in the use and function of temporal subordinate clauses. In corresponding sentences, the same or different temporal relationships are observed in clauses in Swedish and Bulgarian. In the material considered, temporal subordinate clauses are somewhat more frequent in Swedish than in Bulgarian.

Children’s utterances have been studied in different languages; however, only a few studies refer to Swedish. The aim of the present study is to describe utterance types, subordinate clauses and utterance length for a group of three and four year old Swedish children without known functional impairments. The study included 29 children, 17 girls and 12 boys, in a larger city in the south-east of Sweden. The children, all native Swedish speakers, were aged 3;0 to 4;11. Sound recordings were made during a playing session with one of the authors in the children’s day care centers.The utterances were divided into the categories elliptical responses, incomplete and partly unintelligible utterances, imitative utterances and independent utterances. Mean Length of Utterance (MLU) was calculated for the 50 first independent utterances. Subordinate clauses were classified and counted and placement of the sentence adverb was studied. Elliptical responses were frequently used. Incomplete or partly unintelligible utterances were relatively common, but imitative utterances were rare. Subordinate clauses were used by 23 of the 29 children. Relative subordinate clauses were the most common type, and were used across the age range. Most of the children placed the sentence adverbial correctly. The children had utterances ranging from one to 23 words, and the most common utterance length was four words. The MLU ranged from 2.36 to 7.04. Frequent use of subordinate clauses resulted in a higher MLU. The older children used subordinate clauses more frequently and had a lower percentage of elliptical responses. The MLU had a tendency to increase with age. The great variety in the results shown in the present study, can be explained by the fact that children aged three and four are in a process of developing their language. Children with a more frequent use of subordinate clauses had higher MLU values, suggesting a relation between language complexity and MLU. The results show that MLU is a reliable measure of children’s language level in the ages three and four years. / Barns yttranden har undersökts i flera studier på olika språk, men det finns endast ett fåtal studier som berör det svenska språket. Syftet med föreliggande studie är att beskriva yttrandetyper, bisatser och yttrandelängd hos en grupp tre- och fyraåriga svenska barn utan kända funktionsnedsättningar. I studien deltog 29 barn, 17 flickor och 12 pojkar, i en större tätort i sydöstra Sverige. Barnen var i åldern 3;0 till 4;11 och hade svenska som modersmål. Ljudupptagning skedde under samtal i en leksituation med en av uppsatsförfattarna på barnens förskola. Yttrandena delades in i kategorierna elliptiska svarsyttranden, ofullständiga eller delvis oförståeliga yttranden, imitativa yttranden och självständiga yttranden. Yttrandemedellängd (eng: Mean Length of Utterance, förkortat MLU) räknades ut för de 50 första självständiga yttrandena. Förekomst av olika bisatstyper och placering av satsadverbial i bisatser undersöktes också. Elliptiska svarsyttranden var vanliga hos barnen. Ofullständiga eller delvis oförståeliga yttranden förekom i viss utsträckning, och imitativa yttranden var ovanliga. Bisatser förekom hos 23 av de 29 barnen. ”Som” var den vanligaste bisatsinledaren och förekom i hela åldersgruppen. De flesta barnen placerade satsadverbialet korrekt i bisatserna. Barnens yttranden var mellan ett och 23 ord långa, och den vanligaste yttrandelängden var fyra ord. MLU varierade från 2,36 till 7,04. Frekvent användning av bisatser gav högre MLU. De äldre barnen använde fler bisatser och hade en mindre andel elliptiska svarsyttranden. MLU hade en viss tendens att öka med ålder. Barn i åldern tre till fyra år befinner sig i en språklig utvecklingsfas, vilket speglas i den stora variationen i resultaten. Att barn som använde många bisatser hade högt MLU tyder på ett samband mellan språklig förmåga och yttrandelängd. Detta visar i sin tur att MLU är ett tillförlitligt mått på barns språkliga nivå i åldern tre till fyra år.

In complex clause constructions, the dependent clause can either precede or succeed the main clause. In a study on a selection of Indo-Aryan languages spoken on the Indian subcontinent (Hook 1987), a gradual transition between pre- and postposing languages was found, when moving from the southeast to the northwest in the area. In their relative vicinity in the Hindukush area, a sub-group of Indo-Aryan languages are spoken, commonly known by the tentative term “Dardic”. These languages are said to mainly have the dependent clause preceding the main clause (left-branching), and that this feature is shared by the neighbouring languages. This would mean a breach with the continuum described by Hook. In the present comparative study on the Dardic languages spoken in northern Pakistan, complex clauses of adverbial and complement types were studied in an attempt to confirm this proposition. The languages were found to have two competing branching structures where the indigenous, dominating left-branching structure possibly is being challenged by an imported right branching pattern, especially in complement clauses, possibly due to Persian or Urdu influence. A similar transition between more left-branching languages towards languages with a higher degree of right branching structures were found when moving from east to west in the geographical area studied. / I underordnande satskonstruktioner kan bisatsen antingen föregå eller följa på huvudsatsen. I en studie på ett urval indoariska språk som talas på den indiska subkontinenten (Hook 1987) fann man en gradvis skiftning mellan språk med bisatsen till vänster om huvudsatsen (vänsterställda), via språk som tillät båda placeringar av bisatsen, till språk som enbart hade bisatsen till höger om huvudsatsen (högerställda). Detta när man rörde sig från sydöstra Indien i riktning mot nordväst. I Hindukush-området, inte allt för långt ifrån denna region, talas en undergrupp av indoariska språk som länge gått under den provisoriska termen ”dardiska” språk. Om dessa språk har det hävdats att de har bisatsen till vänster om huvudsatsen, ett drag som också ska delas med närliggande språk i området. Om detta stämmer skulle det innebära en brytning av det kontinuum Hook beskrev. I denna jämförande studie på några indo-ariska språk som talas i norra Pakistan studerades underordnade adverbiala och nominala bisatser i ett försök att utreda om dessa verkligen är vänsterställda. Språken befanns ha två konkurrerande placeringsmönster där en inhemsk och starkt dominerande vänsterställd struktur eventuellt håller på att utmanas av en importerad högerställd struktur, särskilt i nominala objektsatser, som möjligen kommit in i språken via inflytande från persiska eller urdu. Ett kontinuum liknande Hooks mellan språk med primärt vänsterställda bisatser till språk med en allt högre andel högerställda bisatser hittades i en rörelse från öst till väst i området.