This bachelor thesis aims to investigate how social workers in Uppsala describe their procedure when investigating applications for housing assistance (i.e. boendestöd). Boendestöd is a specific type of services for people with disabilities, which aim to assist them in their lives. This welfare service is one of many regulated by the framework legislation that is the social services act (SoL 2001:453). Previous research indicates that civil servants who make decisions based on goal-oriented framework legislations like SoL, have a great freedom to act when they make judgments and decisions. A consequence of this can be that they make judgments and decisions largely based on their own personal interpretations of this legislation. The previous research points to the fact that the individual civil servants freedom to act can be viewed as an infringement of individual rights, but also that this freedom is necessary when it comes to assessing the needs of help seeking persons in the context of social work.   We have carried out six interviews with social workers in Uppsala. These social workers primarily investigate the needs of persons with mental disabilities who apply for different forms of assistance from the city. The analysis suggests that the social workers interviewed are relatively unanimous when it comes to which grounds for judgment or criteria they use when investigating applications for boendestöd. This in spite of the fact that their judgments are based on individual cases as well as their own personal assessments of them.

Socialtjänsten har organiserats utifrån en 65-årsgräns vilket innebär att alla människor som är över 65 år och som är i behov av samhällets sociala omsorg tillhör äldreomsorgen. Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om biståndshandläggning inom äldreomsorgen i Stockholm för personer som har psykisk funktionsnedsättning.  Vi har intervjuat tio biståndshandläggare i Stockholm, metoden hade en induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys och använde oss av begreppen handlingsutrymme, normalitet och ålderism. Vårt resultat stödjer den bild som forskningen visar, biståndshandläggningen är en normativ praktik som utgår från en schablonartad och stereotyp bild av den äldre och äldres behov. Äldre med psykisk funktionsnedsättning blir inom biståndshandläggningen en avvikelse som därmed inte passar in i mallen. De äldre med psykiska funktionsnedsättningar kommer inte i kontakt med de insatser som yngre i samma situation har tillgång till. Vi menar alltså att 65-årsgränsen är ett tecken på hur äldreomsorgens organisering präglas av institutionell ålderism.

No description available.

Care manager are using different methods to investigate the needs of the elderly. There is a lot of challenges and opportunities with the work as a care manager during crises. This study has deepened into the process to managing eldery care and illuminates its challenges and opportunities during the covid-19 pandemic. The process to managing elderly care is based on meetings with the individual for investigate the needs of the elderly. The results show that the assessment process of the needs of the elderly has had to go through some challenges. The challenges has been about not being able to carry out physical visits at the meeting with the individual, which has led to difficulties in obtaining information for assessment. Furthermore, there were some challenges for many older people who was choosing to withdraw their help from various actors in order to minimize the risks of becoming infected of the virus. This entailed difficulties for the care manager to be able to motivate elderly to receive help, in order to meet the needs of the elderly. Despite its challenges, the covid-19 crisis has also brought opportunities to care managers. The Covid-19 pandemic has provided the opportunity to work home with digital tools and to conduct meetings with the indivdiual by telephone, which has leads to effectivity in their work with investigating the needs of the elderly.

Syfte: Att studera den problematik som biståndshandläggare kan tänkas uppleva när de handlägger äldres sociala behov. Metod: Studien använde ett kvalitativt tillvägagångssätt för att få en djupare förståelse för biståndshandläggare upplevelser av ensamma och isolerade äldre. Studien inkluderar fem semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare från 5 olika kommuner i Sverige. Insamlat material analyserades genom tematisk analys.Resultat: Den insamlade data som utvanns ur analysen sektionerades ut i sju teman, Handläggningen av äldres sociala behov, Vad är skäligt att bevilja? Vikten av sociala aktiviteter, vikten av den enskildes delaktighet, Handläggarens möjliga dilemman, Att hitta den bästa lösningen och Motivationen av ängsliga och ensamma äldre. Innehållet i resultatet riktar fokus på biståndshandläggares upplevelser av de svårigheter som existerar i handläggningsarbetet. Slutsats: Resultaten visar att handläggaren behöver tillgodose fler individers behov och önskningar än enbart den enskildes och sammanväva dessa för ett optimalt insatsbeslut som även gör politiker och organisationen nöjda. Resultaten visar också att handläggarna upplever att det kan vara svårt att göra en bedömning av äldres sociala behov. En av anledningen till detta är att handläggarna gemensamt lyfter att politikerna inte alltid lyssnar när handläggarna framför ett behov av att skapa nya insatser utifrån de äldres behov. / Purpose: To study the problems that may appear when care managers manage the social needs of elderly people. Method: This study uses a qualitative approach to get a deeper understanding of care managers experiences with lonely and isolated elderly people. The study includes five semi structured interviews with care managers from 5 different municipalities of Sweden. The material collected was analyzed using thematic analysis.Results: The collected data that came from analyzing was sectioned out into seven themes, The managing of the elderly people’s social needs, what is a reasonable level of care to approve? The meaning of social activities, the meaning of including the individual, thepossible dilemmas of a care manager and motivating anxious and lonely elderlypeople. The content focuses on the experiences of care managers and the difficulties in their practice. Conclusion: The conclusion of this study ends up in a joint agreement of the difficulties of care managers. Problems including the politicians tightening of the economy. They mean that it creates unnecessary issues for the elderly.

<p>Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.</p>

Efter att jag själv har arbetat inom äldreomsorgen och ofta reagerat på vad jag såg som en ojämn fördelning kring vem som får bo kvar hemma och vem som får möjlighet till särskilt boende, väcktes jag av tanken kring hur jämställdhetsarbetet i äldrevården ser ut. Ses de äldre personerna som könlösa? Eller besannas och uppmuntras de traditionella könsrollerna genom att det tas för givet att hustrun ska ta hand om sin sjuke man, medan det omvända sällan sker? Att granska äldreomsorgen och dess biståndsbedömning ur ett genusperspektiv anser jag vara en viktig uppgift för att förbättra de äldres livssituation men även för att förbereda äldreomsorgen på de förändringar som måste ske för att tillgodose de framtida behoven.Denna uppsats behandlar kommuners direktiv och riktlinjer för biståndsbedömning av äldres rätt till vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dessa dokument formuleras samt att analysera vilka tankegångar som genomsyrar dem, för att få kunskap om den verklighetssyn kring äldre och deras livssituation som konstrueras och förmedlas. Direktiven har granskats med hjälp av den diskursanalytiska inriktningen diskursteori. Analysen visar att dessa riktlinjer framhåller en biståndsbedömning som är insatsstyrd, inte behovsstyrd. Det är den äldres behov som är grundläggande för om hon/han har rätt till bistånd, men den bedömning som görs av behoven är styrd av de insatser som kommunen har att erbjuda. De behov som lyfts fram som väsentliga är endast de som går att matcha med insatserna och på så sätt framställs behoven endast som teoretiska bedömningskriterier. Denna insatsstyrning påverkar även den bild av den äldre som förmedlas genom riktlinjerna. De äldre ses enbart för sin ålder och sina behov och sammanförs till en homogen identitet, ett kollektiv. Denna gestaltning bortser från vem den äldre människan är bakom behoven och osynliggör eventuella levnadsvillkor och livssituationer. På detta sätt framställs den äldre som en person som är lätt att bedöma då den förblir lösgjord från kultur, klass och kön.

Studien ämnade söka förståelse och kunskap om biståndshandläggarnas yrkesroll inom äldreomsorgen. Utifrån detta fördjupade vi oss i de svårigheter som kan uppstå under handläggningsprocessen och vilka stödresurser som finns tillgängliga. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorg i olika kommuner i Stockholms län. Resultatet analyserades utifrån teoretiska referensramar som belyser olika typer av dilemman på både individuellt och strukturellt plan. Dessa teorier var Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati, konsekvensetik, dygdetik samt begreppen äkta dilemman och skendilemman.  Studien kom fram till att det finns ett flertal svårigheter som biståndshandläggare möter i arbetsvardagen. Vidare framkom att biståndshandläggarna upplever att de är alltför styrda av riktlinjer och lagar vilket minskar deras inflytande. Studien bekräftar tidigare forsknings resultat inom området. / The study aimed to seek understanding and knowledge about care managers professional role in elderly care. Whit that basis we went in-depth of the difficulties that can occur during the process of care managing and what kind of support resources that are available. We used qualitative research approach and performed six semi structured interviews with care managers in the elderly care in different municipalities in the county of Stockholm. The result was analyzed with the basis of theoretical reference frames that illustrate different kinds of dilemmas on both an individual and a structural level. The theories we used were Lipskys theory about street level bureaucrats, consequence ethics, virtue ethics and the concept of real dilemmas and deceptive dilemmas. The study shows that there are a number of difficulties that care managers face in their everyday work environment. Furthermore it emerged that care managers experience that they are too controlled by guidelines and laws which would therefore diminish their influence. The study is verifying of earlier research made in the same field.

BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Författare: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalens Högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Socionomprogrammet Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårtermin 2020     Sammanfattning Syftet med studien är att beskriva biståndshandläggarnas handlingsutrymme och uppmärksamma dilemman som kan uppstå under biståndshandläggningen med äldre som har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna uppfattar sitt handlingsutrymme. Författarna till studien önskade även belysa självbestämmanderättens roll under handläggningsprocessen mellan en biståndshandläggare och en äldre som har en demenssjukdom. För att besvara studiens syfte och frågeställningar använde sig författarna av en kvalitativ metod och genomförde sex semistrukturerade intervjuer. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes bland fyra kommuner med sammanlagt sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen som arbetar eller tidigare har arbetat med det. Författarna valde dessa informanter via ett målinriktat urval och använde de teoretiska perspektiven gräsrotsbyråkrati och konsekvensetik/utilitarismen. Resultatet visar att biståndshandläggare har skilda uppfattningar angående sitt handlingsutrymme och inställningar gentemot självbestämmanderätten. Olika dilemman kan uppstå i relation till den enskildes självbestämmanderätt och biståndshandläggarens handlingsutrymme, som biståndshandläggarna förhåller sig till på olika sätt. Vissa förhållningssätt riskerar att förbise den enskildes självbestämmanderätt mer än andra, i vilket anhöriga kan användas som stöd under biståndshandläggningen. / BISTÅNDSHANDLÄGGARENS RESPEKT FÖR DEN ENSKILDE – ETT ÖNSKETÄNKANDE? Authors: Francisco Mauricio De Leon Gonzalez, Maria Huynh Mälardalen University School of Health, Care and Social Welfare The Social Work Program Thesis in Social Work, 15 credits Spring term 2020     Abstract The aim of this study has been to describe care managers’ discretion and pay attention to dilemmas that can arise during the need assessment with an elderly who has dementia and how the care managers perceive their discretion. The authors of the study wished to illustrate the role of right to self-determination during the need’s assessment between a care manager and an elderly who has dementia. To answer the aim of this study as well as the research questions, a qualitative method with six semi-structured interviews has been carried out. The semi-structured interviews were held with seven care managers from elderly care who work or have previously worked with it, from four different municipalities. The authors chose the interviewees through a target selection and has used the theoretical perspectives of street-level-bureaucracy and consequence ethics/utilitarianism. The result indicates that the care manager has different perceptions regarding their discretion and attitudes towards the right to self-determination. Different dilemmas can arise in relation to the individuals´ right to self-determination and the care managers´ discretion, which the care managers´ relate to in different ways. Certain approaches risks disregarding the individual’s right to self-determination more than others, in which the individual’s relatives can be utilized as support during the need’s assessment.

Självförsummelse är ett fenomen som är vanligast bland personer som har nedsatt beslutsfattande till följd av olika kognitiva funktionsnedsättningar som demens. Fenomenet handlar om personer som har uppenbara behov, men av olika skäl tackar nej till stöd. Fenomenet i sin tur utgör en utmaning för biståndshandläggare som arbetar med målgruppen. Denna studie syftade till att få en förståelse och fördjupad kunskap om hur biståndshandläggare arbetar med äldre personer med demens, samt hur de bemöter utmaningarna när självförsummelse är aktuellt. Studien lyfte även fram vilka stöd biståndshandläggare har i arbetet och hur biståndshandläggare upplever stöden. Metoden som applicerades i studien var kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem biståndshandläggare. Det teoretiska ramverket i studien består av styrkeperspektiv, lösningsfokuserad praktik samt omsorgsrationalitet. Utifrån intervjuerna analyserades empirin med tematisk analys. Det huvudsakliga resultatet av studien var att biståndshandläggare möter flera utmaningar i arbetet med målgruppen. Vidare visade studien att biståndshandläggare utvecklat egna strategier för att möta utmaningarna i arbetet. En genomgående utmaning i arbetet är socialtjänstlagens betoning på självbestämmande samtidigt som äldre personer med demens har svårigheter att tillgodose sina behov. Studien visade även att den svåraste utmaningen är hur biståndshandläggare ska hanterat dilemmat kring personens autonomi och självbestämmande som är reglerad av socialtjänstlagen, samtidigt som biståndshandläggaren försöker tillgodose stödbehovet hos äldre personer med demens och som uppvisar självförsummande beteende. Studien visade även att biståndshandläggarna upplever att deras stöd i arbetet till viss del är tillräckligt, men vissa biståndshandläggare önskar mer kompetensutveckling kring demens. / Self-neglect is a phenomenon that is prevalent within individuals who have low decision-making abilities as a result of cognitive impairment like dementia. The phenomenon is about people that have obvious needs but resists care. The phenomenon in turn creates a challenge for professionals who work with them. The purpose of this study was to explore and gain a deeper understanding for how social workers meet the challenges in working with elderly people with dementia who self-neglect. This study also had an aim to highlight the different support systems that social workers can utilize when met with challenges, and how they experience these support systems. Strengths-perspective, solution-focused practice and care rationality were used as the theoretical framework for the study. Through a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with five social workers. The empirical material was then analyzed using thematic-analysis which showed that social workers meet great challenges when working with the described demographic. The analysis showed that social workers have adapted and developed their own strategies in order to meet these challenges. The study concluded that the hardest challenge arises when social workers meet the dilemma of conserving a self-neglecting person’s autonomy and self-determination, which is regulated by law, while simultaneously trying to meet their needs. The study further showed that some social workers perceived their support systems as adequate, while some other social workers expressed the need of competence development pertaining to dementia.