Cancer är en av de vanligast förekommande sjukdomarna i Sverige. Som behandling för cancer ges vanligen cellhämmande läkemedel, cytostatika. Biverkningar under cytostatikabehandling är svåra att undvika och några av de vanligaste är utmattning, illamående, kräkningar, håravfall och mukosit. Att drabbas av svår sjukdom kan leda till stort lidande hos människan. Genom att skapa sig en uppfattning om hur dessa biverkningar påverkar patienternas dagliga liv kan sjuksköterskan möta patienten i sitt lidande. Syftet med denna litteraturstudie är att med inspiration av Evans (2003) analys av kvalitativa artiklar, beskriva hur patienter upplever att biverkningarna av cytostatikabehandling påverkar deras dagliga liv. Analys av artiklarna resulterade i tre kategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna är: Kroppen sviker, Sociala förluster och Emotionell instabilitet. Resultatet visar att patienter som genomgår en cytostatikabehandling påverkas på många olika plan i livet. / Program: Sjuksköterskeutbildning

SAMMANFATTNING Bakgrund: Enligt Regionala Cancercentrums nationella vårdplan för cancerrehabilitering rekommenderas alla patienter med cancerdiagnos att försöka röra på sig lika mycket som en frisk människa rekommenderas. Trots detta så händer det att personer med cancerdiagnos minskar sin träning. Därför är det viktigt att få en fördjupad förståelse av hur dessa patienter upplever träning under sin behandling. Syfte: Beskriva hur cancerpatienter upplever träning under pågående behandling samt vilka faktorer som påverkar patienternas träning (egenvård) under pågående behandling. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Elva intervjuer från en pilotstudie i Phys-Can projektet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Stöd från professionella, personer i en likartad situation, anhöriga samt stöd från sig själv upplever deltagarna varit viktiga för att kunna utföra träningen. Praktiska faktorer som tid till träning, möjligheten att ta sig till träningen samt lokalen upplever deltagarna påverka hur träningen uppfattas. Deltagarna har upplevt att träningen påverkar psykiska och fysiska faktorer hos dem mestadels till det positiva. Träningen har även påverkat några av deltagarnas upplevelse av deras sjukdom. Slutsats: Deltagarna i denna studie har upplevt att stöd i olika former har varit viktigt för att kunna utföra träningen som egenvård. De praktiska förhållandena runt träningen har upplevts kunna både försvåra eller förenkla träningen. Deltagarna har även upplevt att träningen har påverkat deras psykiska och fysiska hälsa oftast till det positiva. Det är av vikt att kunna se varje individs förutsättningar att kunna utföra egenvården och sedan anpassa stödet så att träningsförutsättningarna blir så bra som möjligt. / ABSTRACT Background: According to the Regional Cancer Centre's national treatment plan for cancer rehabilitation all patients with a cancer diagnosis are recommended to try to move as much as a healthy person. Even so it happens that people with cancer reduces their physical activity. Therefore, it is important to get a deeper understanding of how these patients experience training during their treatment. Aim: Describe how cancer patients experience exercise during treatment and the factors that affect patients’ exercise (self-care) during treatment. Method: A qualitative interview study. Eleven interviews from a pilot study in the Phys-Can project were analyzed using qualitative content analysis. Result: Support from professionals, people in a similar situation, relatives and support from her/himself participants experienced as important to carry out their training. Practical factors as time to exercise, the ability to get to the training venue and how they experienced the venue the participants affected how their training was perceived. The participants have experienced that exercise affects mental and physical factors in them mostly for the better. The traning has also affectes som of the participants’ experince of their disease. Conclusion: The participants in this study have experienced various forms of support that has been experienced as important to be able to perform the exercise as self-care. The practical conditions around the training could both complicate or simplify training. Participants also felt that the training has affected their mental and physical health, usually for the better. It is important to be able to see each individual's ability to perform self-care, and then align support so that exercise becomes as good as possible.

Syftet med studien var att beskriva vilka biverkningar individer som behandlas med antipsykotika upplever och dess konsekvenser för livskvaliteten samt hur vårdpersonalen kan ge stöd till drabbade individer i vardagen för att minska obehaget av biverkningar. Metoden som användes var en avgränsad systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via två databaser. Totalt inkluderades tio artiklar som genomgick kvalitets- och resultatanalys. Resultatet visade att vanligt förekommande biverkningar av antipsykotika som patienterna upplevde och rapporterade var psykiska, extrapyramidala följt av endokrina och metaboliska effekter samt övriga biverkningar som autonoma, antikolinerga och allergirelaterade. Resultaten visade att en sjuksköterskeledd vårdtjänst kunde upptäcka fysiska problem som ohälsosam livsstil och fetma och därmed åstadkomma positiv livsförändig och viktnedgång. Studierna ger även förslag på copingstrategier som stöd vid biverkningar trötthet och viktuppgång. Slutsatsen: Studien har visat att patienter med psykossjukdomar upplevde olika biverkningar av antipsykotika som de måste ta för att förebygga återfall i psykos. Det finns omvårdnadsåtgärder och stöd till patienter som gör det lättare att klara vardagslivet trots biverkningar. Dock behövs mer forskning om omvårdnadsåtgärder och stöd. / The aim of this study was to describe the side effects experienced by individuals treated with antipsychotics, their consequence in life quality and how care staff can give support to these individuals to reduce discomfort of the side effects in their daily life. The method was a determinate literature review. The scientific articles where found in the database PubMed. A total of ten articles where included and were analyzed based on their quality and contents. The results showed that the most common of antipsychotic side effects that the patient experienced and reported  were psychic, extrapyramidal followed by endocrine and the metabolic issue and other side effects with autonomic, anticholinergic and allergy related. The result showed that a nurse-led service with provided care delivery could discover physical health problems such as unhealthy lifestyle and obesity, and consequently achieve positive changes of life and weight loss. The studies even gave suggestions of strategies to cope with sedation, tiredness and weight gain. Conclusion of this literature review was that the patients with psychotic illnesses perceived different side effects from the antipsychotic medication that they had to take to prevent fallback in psychos. There is even nursing care and support to patients which make daily life easier in spite of side effects. However more research is needed about nursing methods and support.

A possible treatment for patients with lymphoma and myeloma is stem cell transplantation (SCT). SCT is preceded with cytostatic treatment. There are several side effects related to this treatment, for example fatigue, nausea, constipation/diarrhoea, pain, mucositis and loss of appetite. Aim: Investigate which side effects related to the treatment where most troubling after SCT and if nurse assessment and patient assessment differ. Methods: A quantitative empirical study with repeated measuring. The two groups of nurses and patients answered a form independently. Results: Loss of appetite and fatigue are the most troubling side effects according to both nurse and patient. Older patients tended to be more affected by fatigue. The nurses estimated the side effects such as loss of appetite, fatigue, diarrhoea and nausea lower than the patients did. Conclusion: No definitive conclusion could be made because of the small patient/nurse sample. However, there is a tendency showing difficulty for nurses to estimate correctly the side effects suffered by the patients. The nurses tend to estimate the side effects lower than the patients do.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige idag. Cancerbehandling består ofta av kombinerade behandlingsmetoder och kan ha omfattande biverkningar. Bröstcancerbehandling kan försätta kvinnan i menopaus, leda till fatigue, håravfall och innebära kroppsliga förändringar. Detta kan påverka kvinnans självbild och sexuella hälsa. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa under- och efter bröstcancerbehandling. Metod: Den metod som valdes var en litteraturöversikt som baserats på kvalitativa studier. Data har sammanställts från tidigare, redan genomförda studier för att skapa en samlad bild kring området. Resultat: Det framkom fyra centrala teman kring hur kvinnors sexuella hälsa påverkades till följd av bröstcancerbehandling. Dessa var behandlingens påverkan på samlivet, kvinnans relation till sig och sin kropp, intimitet och nära relationers betydelse och kommunikation med hälso- och sjukvård. Slutsats: Majoriteten av kvinnorna upplevde försämrad sexuell hälsa och svårigheter att identifiera sig i sin förändrade kropp till följd av bröstcancerbehandling. De ställdes inför en fysisk och psykisk utmaning. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienter med ett personcentrerat förhållningssätt för att bemöta kvinnors individuella behov. Hälso- och sjukvården brister i sin kommunikation kring sexuell hälsa vilket bör förbättras för att minska patienters lidande. / Background: Breast cancer is the most common cancer form in women in Sweden today. Cancer treatment often consists of combined treatment methods and can have extensive side effects. Breast cancer treatment can put the woman into menopause, lead to fatigue, hairloss and involve bodily changes. This can affect the woman's self-image and sexual health. Aim: The aim of this literature review was to describe the women's experience of their sexual health during and after breast cancer treatment. Method: The method chosen was a literature review based on qualitative studies. Data has been compiled from previous, already completed studies to create a combined image around the area. Results: Four main themes were identified about how women's sexual health was affected by breast cancer treatment. These were: The impact of treatment on sexual intercourse, the relationship of the woman with herself and her body, intimacy and the importance of close relationships and communication with health care. Conclusion: The majority of women experienced impaired sexual health and difficulty identifying themselves in their changed body as a result of breast cancer treatment. They faced a physical and mental challenge. It is important that nurses meet patients with a person-centered approach to respond to women's individual needs. Healthcare is lacking in communication about sexual health which should be improved to reduce patient suffering.

Bakgrund: Cancer är en sjukdom med över 200 olika former och cellgiftsbehandling är en vanlig behandling där cancerceller angrips, men även kroppens friska celler påverkas. Detta resulterar i biverkningar hos patienter som kan påverka livskvaliteten negativt trots att många av biverkningarna är lindriga. Sjuksköterskans primära roll är att arbeta för att främja hälsa och välbefinnande hos patienter. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av ha biverkningar vid cellgiftsbehandling. Metod: Arbetet har genomförts genom en kvalitativ metod där självbiografier med en narrativ karaktär har studerats. Resultat:  I resultatet framkommer fyra teman. (1) Att orka fortsätta leva; innefattar upplevelser av att orka genomgå biverkningar. (2) Kroppens begränsningar; innefattar upplevelser av hur biverkningar begränsar patienternas liv. (3) Att pendla mellan olika känslor: innefattar upplevelser om hur känslor till biverkningarna är olika från dag till dag. (4) Behovet av stöd: innefattar vikten av stöd vid biverkningar. Resultatet visar upplevelsen av att ha biverkningar vid cellgiftsbehandling. Konklusion: Genom en inblick i upplevelserna kan sjuksköterskan möta och förstå patientens individuella behov av stöd och genom detta förebygga lidande av biverkningar vid cellgiftsbehandling. / Background: Cancer is a disease with over 200 different types. Treatment with cytostatics is common, cancer cells are attacked, but the healthy cells can also be affected. This result in different side effects that can affect the life quality in a negative way, although many of the side effects are minor.  The primary role as a nurse is to work for the protection of health and wellbeing in the patient care. Purpose: The purpose was to describe patient experiences of having side effects in chemotherapy. Method: The study was based on a qualitative method where autobiographies with a narrative quality has been studied. Result: The result show four themes that include experiences about having side effects in chemotherapy. The result also show the experiences about how side effects give limitations in life, experiences about how the feelings to the side effects are different from day to day and the importance of support through side effects. The themes presented in the result together show the experiences of having side effects in chemotherapy. Conclusion: Through an insight into the experiences, the nurse can meet and understand the patient's individual need for support and thereby prevent suffering of side effects during chemotherapy.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste förekommande cancerformen bland kvinnor i västvärlden och behandlingsalternativen vid bröstcancer ser olika ut. En av de vanligaste behandlingarna är cytostatikabehandling. Cytostatikabehandlingen för med sig en rad biverkningar som anses vara plågsamma både fysiskt och psykiskt, dessa upplevs inte sällan mer påfrestande än själva cancern. För att kunna stödja patienten under sjukdomsförloppet och för att kunna lindra lidandet är information och råd från sjukvården av största vikt. Tidigare studier visar att det dominerande omvårdnadsbehovet hos kvinnor med bröstcancer är information och råd från sjukvården för att kunna hantera biverkningarna som cytostatikager upphov till samt psykologisk hjälp för att hantera rädsla och ångest. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa kvinnors upplevelse av cytostatikabehandling i samband med bröstcancer. Metod: En litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att kvinnors psykosociala liv begränsas av biverkningar under cytostatikabehandling och vardagen karaktäriseras av anpassning och hantering, detta utmynnade i tre huvudkategorier; De fysiska biverkningarnas psykosociala påverkan, stöd av familj och anhöriga och brister i vården. Konklusion: Resultatet av litteraturstudien och tidigare forskning visade att cytostatikabehandling upplevs ha en stor påverkan på kvinnors dagliga liv där de fysiska biverkningarna har stor inverkan på det psykosociala livet. / Background: Breast cancer is the most commonly occurring form of cancer among women in the western world, and the treatment options for breast cancer looks different. One of the most common treatment methods is chemotherapy. The chemotherapy treatment carries a host of side effects and these are seen as quite exhausting both physically and mentally, they are commonly seen as testing out the overall effects of the cancer itself. In order to be able to support the patient during the course of the disease and to relieve suffering, information and advice from the healthcare system is of the utmost importance. Previous studies show that the main care needs of women with breast cancer is information and advice from healthcare to handle the side effects of the cytostatics cause, as well as psychological help to combat the fear and anxiety. Purpose: The purpose of this literature study was to compile the experiences of women receiving chemotherapy to combat breast cancer. Results: The results show that women’s psychosocial life is limited by the side-effects during the chemotherapy treatment, and their everyday lives are characterized by adapting to, and managing. The findings are presented as three main categories; The psychosocial impact of physical side effects, support from family and relatives and deficiencies in care. Conclusion: The results ofthe literature study, and earlier research, show that chemotherapy has a major impact on women's daily life, where the physical side effects have a great impact on the psychosocial life.

Subventioneringen av p-piller har varit aktuell sen dess att p-pillret godkändes i Sverige 1964. Den här uppsatsen kommer att följa diskussionen kring p-pillersubventioneringarna i dagstidningar från 1960-talet fram till 2010-talet. Subventioneringen av p-pillret blir i samband med abortlagen 1975 inte bara betydande för kvinnor på ett personligt ekonomiskt plan utan även ett viktigt politiskt medel för att kunna hålla abortantalen nere i samband med den nya lagen. Politiker ser alltså p-pillersubventionen som en lösning på att minska aborter. Forskningsläget kring p-pillersubventioneringen har därför undersökt subventionering i relation till abortantalen.  Jag menar att forskningen som behandlar p-pillersubventionen utelämnar stora delar av diskussionen som förts kring frågan när den endast relateras till abortantalen. Med dagstidningarnas artiklar kommer jag att visa att subventioneringen av p-piller inte alls alltid handlat om att minska aborter. Tidningarna formulerar andra typer av problem än de som politikerna haft och med denna uppsats kommer jag att presentera dessa för att placera p- pillersubventioneringen i ett större sammanhang.