Bakgrund: Kontrastmedel används inom medicinsk avbildning för att tolka anatomi och patologi. Gadolinium är den vanligaste typen av kontrastmedel som används inom magnetresonanstomografi (MRT). Eftersom gadolinium är ett läkemedel kan det orsaka biverkningar. Studier har visat att det finns ett samband mellan insjuknandet av nefrogen systemisk fibros (NSF) och gadoliniumkontrastmedel hos njursjuka patienter. Syfte: Att ta reda på vilka biverkningar som kan uppstå efter en gadoliniumkontrastmedelsinjektion och redogöra för hur vanligt förekommande de är. Utöver detta undersöka om patienter med nedsatt njurfunktion insjuknar i NSF av gadoliniumkontrastmedel. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Resultat: Omtalade biverkningar är skelettsmärta, huvudvärk, illamående, kräkningar och hudförändringar. Ångest, oro, influensaliknande symptom, klåda, osammanhängande tankegång, metallsmak i munnen, ledstelhet och muskelspasm är mindre omtalade biverkningar. Svåra biverkningar förekommer såsom struphuvudsödem, anafylaktisk chock, andningssvårigheter, dyspné och medvetslöshet. Milda biverkningar är mest förekommande. Fyra fall av NSF konstateras i en studie med 261 njursjuka deltagare. I en annan studie med 571 dialyspatienter bekräftades inga fall av NSF. Slutsats: Förekomsten för en biverkning är sällsynt men både omtalade och mindre omtalade biverkningar kan inträffa. Det finns studier som visar ett tydligt samband mellan NSF och gadolinium hos patienter med nedsatt njurfunktion medan andra studier inte kan bekräfta det. Gadoliniumkontrastmedel är relativt riskfritt men observation av patienten bör alltid förekomma. / Background: Contrast media are used in medical imaging to picture anatomy and pathology. Gadolinium is the most common type of contrast media used in magnetic resonance imaging (MRI). The use of gadolinium may cause adverse effects. The association between gadolinium-based contrast media and nephrogenic systemic fibrosis (NSF) in patients with renal insufficiency has been described in earlier studies. Purpose: To describe the most frequent adverse effects caused by gadolinium-based contrast media and their incidence. The study also aims to explain the association between NSF and gadolinium in patients with renal insufficiency. Method: The study has been conducted as a systematic literature review. Results: The well-known adverse effects are bone pain, headache, nausea, vomiting, and skin lesions. Anxiety, flu-like symptoms, pruritus, clouded mentation, metallic taste in the mouth, joint stiffness and muscle spasm are less mentioned. Severe adverse effects also exist such as laryngeal-edema, anaphylactic shock, breathing difficulty, dyspnea and unconsciousness. Mild adverse effects are most common. Four cases of NSF were found in a study with 261 participants with renal disease. In another study 571 patients with dialysis treatment were included, no cases of NSF were confirmed. Conclusion: Both well-known adverse effects and less mentioned adverse effects exist but the occurrence of an adverse effect is rare. There are studies showing a clear association between NSF and gadolinium in patients with renal insufficiency, whilst others can´t confirm it. Gadolinium-based contrast media is relatively risk-free but observation of the patient should always occur.

<p>Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.</p><p> </p><p>Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.</p><p> </p><p>Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet.</p> / <p>The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.</p><p> </p><p>The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent.</p><p>Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.</p>

This study aims to highlight patients´ experiences about and thoughts of side effects fromelectroconvulsive therapy (ECT), a therapeutic method commonly used when having severedepressions. The framing of questions were how the respondents of this study describe theirlife before, during and after ECT-treatment, how the treatment has affected their daily life andhow these experiences may contribute to the awareness of power in professional relations.The study is based on three semi-structured narrative interviews and the main result showedthat, according to my interpretation, ECT as a treatment obliterated memories, quality of lifeand daily structure for all participants. Unfortunately they have all become subjects ofpsychiatric power and have faced considerable difficulty in getting professional recognitionaccording to their severe memory issues. The respondents have lost the ability to relate totheir past which clearly makes them struggle in their present context. A point in commonamong them is that neither of them wanted ECT but, because of the lack of communicationbetween them as patients and the health care in general, they all ended up getting it.

Syftet är att beskriva symtom och biverkningar som kvinnor med avancerad bröstcancer och cytostatikabehandling rapporterat i ett datoriserat rapporteringssystem före läkarbesök. Undersöka tillfredsställelsen med detta system; se om det finns en skillnad mellan äldre och yngre; undersöka kvinnornas uppfattning om vad som kan förbättras i uppföljningen av symtom/biverkningar samt stödet från läkare. Detta är en kvantitativ, deskriptiv tvärsnittsstudie baserat på rapporteringssystemets databas samt enkätundersökning.   Biverkningarna trötthet, smärta och nervpåverkan rapporterades mest frekvent. Tidsåtgången för rapportering ansågs utav de flesta vara kort eller mycket kort och formuläret upplevdes av majoriteten vara ganska lätt till mycket lätt att använda oberoende av datorvana. Läkaren ansågs från hög grad till mycket hög grad vara ett stöd i att hantera symtom och biverkningar av två tredjedelar av respondenterna. Hälften ansåg att rapporterade biverkningar och symtom uppmärksammades av läkaren i hög grad till mycket hög grad.   Undersökningen bekräftar det tidigare forskning visat om datoriserade rapporteringssystem i vården, att de är funktionella oavsett ålder samt att intresse finns för att använda dessa i större utsträckning. På grund av litet urval och relativt stort bortfall i enkätstudien kan dock inga direkta slutsatser dras men undersökningen antyder att behov finns att vidareutveckla rapporteringssystemet. / The aim of the study is to describe symptoms and side effects that women with advanced breast cancer and chemotherapy reported in an adverse drug reporting system before seeing their oncologist; examine the satisfaction with this system; if there are any differences between older and younger women; the women’s opinion of what improvements could be done in the follow-up of the symptoms/side effects and the support from the oncologist. This is a quantitative, descriptive cross-sectional study based on the database of the adverse drug reporting system and the questionnaire survey.   The side effects fatigue, pain and peripheral neuropathy were most frequently reported. The time consumption for reporting was considered short or very short and the majority thought that the questionnaire was fairly easy to very easy to use independent of computer habits. The oncologists where considered from a high extent to a very high extent being a support in handling the symptoms/side effects by two thirds of the respondents. Two fourths felt that the oncologists attended reported symptoms/side effects from a high extent to a very high extent. Because of a small sample and a relatively large drop-out no real conclusions can be drawn except the need for further development of the system.

Kontinuerlig infusion med levodopa/karbidopa gel hos patienter med avancerad Parkinsons sjukdom har visat sig vara en effektiv behandling men innebär även komplikationer. Studiens syfte är att kartlägga vilka behandlingskomplikationer som redovisas i litteraturen. Metoden är en systematisk litteraturstudie där databaserna PubMed, Cochrane, Cinahl och Embase har genomsökts. Resultatet grundar sig på 12 observationsartiklar och en randomiserad kontrollerad studie som visar att behandlingskomplikationer är vanliga, de är varierande i allvarlighetsgrad och kan indelas i fyra grupper beroende på om de är relaterade till kirurgi, det tekniska systemet, den medicinska behandlingen eller inte relaterat alls till behandlingen utifrån dagens kunskap. Slutsats: Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att sammanställa hur de redovisade behandlingskomplikationerna hör ihop med behandlingen. Därför rekommenderas ytterligare forskning där samband kopplat till baslinjevariabler och socioekonomiska variabler samt samband mellan de olika behandlingskomplikationerna att undersökas ytterligare. / Continuous levodopa/carbidopa intestinal gel is reported to be efficient in the treatment of advanced Parkinson Disease but also associated with adverse events. The aim of this study was to provide an overview of the reported adverse events through a systematic review. The databases PubMed, Cochrane, Cinahl and Embase were searched. The results are based on 12 observational studies and one randomized control trial and shows that adverse events are common and the degree varies. Four categories to which the adverse events can be related were identified; due to the surgery, the device, the medication or not related to the treatment at all. Conclusions: The evidence is considered inadequate to base a statement of how the adverse events are correlated to the treatment why further studies with evaluation of baseline and socioeconomic variables as well as among the different adverse events are recommended.

Pharmacogivilance consists in carefully monitoring drugs in order to re-evaluate their risk for people’s health. The sooner the Adverse Drug Reactions are detected, the sooner one can act consequently. This thesis aims at discovering such reactions in electronical health records under the constraint of lacking annotated data, in order to replicate the scenario of the Regional Center for Pharmacovigilance of Nice. We investigate how in a semi-supervised learning design the unlabeled data can contribute to improve classification scores. Results suggest an excellent recall in discovering adverse reactions and possible classification improvements under specific data distribution. / Läkemedelsövervakningen består i kolla försiktigt läkemedlen så att utvärdera dem för samhällets hälsa. Ju tidigare de läkemedelsrelaterade biverkningarna upptäcks, desto tidigare man får handla dem. Detta exjobb söker att upptäcka de där läkemedelsrelaterade biverkningarnna inom elektroniska hälsopost med få datamärkningar, för att återskapa Nice regionalt läkemedelelsöveraknings-centrumets situationen. Vi undersöker hur en halvväglett lärande lösning kan hjälpa att förbättra klassificeringsresultat. Resultaten visar en god återställning med biverknings-upptäckning och möjliga förbättringar.

No description available.

The aim of the thesis is to describe and analyse how a group of women experience that their every-day lives are affected during and after primary breast cancer treatment. The thesis is a consecutive, longitudinal study that takes an explorative qualitative approach. Seventy-one women younger than 60 years of age with primary breast cancer were consecutively included in the study. The women were interviewed four or five times over a period of 4 to 6 years from end of radiotherapy. The analyses of the interviews were inspired by grounded theory and narrative analysis.  The thesis encompasses four papers. Paper I focused on the women’s contact with health care. The results of this study indicate that it is crucial for patients in a vulnerable situation to be admitted into a supportive system – ‘admitted into a helping plan’ – that, more or less explicitly, displays a well-thought-out plan of care. This is a process built on individual relationships with members of the health-care staff, but it ends up in a relationship to health care as a helping system, a ‘safe haven’ to attach to. Study II explored the women’s ideas about what motivated and discouraged their return to work. The results illustrate that the meaning of work fluctuates over time and that the processes of returning to work are conditioned by the patients’ individual life situations. Returning to work was regarded as an important part of the healing process because of how it generated and structured the women’s everyday lives. Returning to work meant demonstrating well-being and normalcy after breast cancer. Study III examined how life was lived and valued during and after treatment for breast cancer compared to pre-cancer life. The analysis showed that being afflicted with breast cancer was evaluated from a context of the women’s former everyday lives and stressed that how the women experienced breast cancer was a matter of personal circumstances. Study IV focused on how the women experienced and dealt with their altered bodies. The results showed that the women followed three different body-mind trajectories that depended to a significant extent on the severity of side effects and bodily alterations that resulted from their treatments. Being afflicted by breast cancer implies vulnerability and losses, but it can also involve benefits and provide new perspectives on life. How the overall breast cancer experience is valued seems to be very much a matter of circumstances in everyday life. This thesis highlights circumstances that focus in particular on contacts with health care, the body, the work situation, and the family situation.

Bakgrund: Prostatacancer är en sjukdom som påverkar ett stort antal män världen över där behandlingsalternativen ofta följer med svåra biverkningar för patienten. Biverkningarna påverkar bland annat sexuell hälsa och urinvägar. Biverkningarna påverkar även männens identitet och manlighet.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva patienters upplevelser av prostatacancer. Metod: En litteraturöversikt användes där författarna hittade 10 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanställts till resultatet i denna studie.  Resultat: Resultatet visar att männens upplevelser kring prostatacancer är ofta svåra för männen och att det finns många påverkande faktorer mot deras identitet och självkänsla.  Sammanfattning: Med denna studie ger vi en ökad förståelse för männens upplevelser under sin sjukdom med prostatacancer och ge kunskap till sjuksköterskor om männens psykiska tillstånd för att kunna utföra god omvårdnad. / Background: Prostate cancer is a disease that affects many men around the world where treatment options often come with severe side effects for the patient. The side effects affect their sexuality among other things, but there are many more serious side effects. The side effects also often hit hard on men's identity, which often has serious consequences on their life.  Aim: The aim of this literature overview was to describe patient’s experiences of prostate cancer.  Method: A literature review was performed where 10 articles was found for our result.  Results: The results showed that men's experiences of prostate cancer are often difficult for men and that there are many influencing factors towards their identity and self-esteem.  Conclusion: With this study we provided an increased understanding of men's experiences during their illness with prostate cancer and to provide nurses with knowledge about men's mental state in order to be able to perform good nursing.

Bakgrund: När individer diagnostiseras med ADHD är det inte ovanligt att individen påbörjar en centralstimulerande läkemedelsbehandling. Men forskningen kring läkemedelsbehandlingens påverkan på sexualiteten är skral både nationellt och internationellt. Det finns ett behov av att få bättre förståelse de konsekvenser som centralstimulerande läkemedelsbehandling kan ha för individers sexuella hälsa och välbefinnande. Syfte: För att fördjupa kunskapen inom detta område syftade denna studie att undersöka hur vuxna personer med ADHD upplever att centralstimulerande läkemedelsbehandling påverkar deras sexuella hälsa och välbefinnande samt vilka upplevelser de har av hälso- och sjukvårdens bemötande i relation till frågor som rör sexualitet och ADHD-läkemedel.Metod: Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsdesign bestående av nio semistrukturerade intervjuer. Empirin har analyserats utifrån en reflexiv tematisk analys.Resultat: Resultatdelen bygger på tre huvudteman: Medicinska biverkningars påverkan på sexualitet, Intervjupersoners upplevelser av sitt medicinerande sexuella jag – individuellt och relationellt och Sexualitet i en vårdkontext. Dessa har analyserats med hjälp av begreppen compulsory sexuality och compulsory able-bodiedness för att förstå hur normer kring sexualitet och kroppslig funktion samverkar och påverkar individers upplevelse av sin sexualitet. Slutsats: Resultaten visar att centralstimulerande läkemedel påverkar sexualiteten både positivt och negativt i relation till kroppsliga, psykologiska och sociala faktorer. I studien uppkommer även behov och önskemål om att sexologiska frågeställningar och information om sexuella biverkningar lyfts i hälso- och sjukvården. Resultaten är av vikt för den kliniska sexologin för att ämnet ska synliggöras och uppmärksammas i praktiken för att möjliggöra sexuellt välbefinnande hos vuxna personer med ADHD. / Background: When individuals are diagnosed with ADHD it is not uncommon that they begin a treatment with stimulant medication. However, research about the impact of said treatment is sparse, both nationally as well as internationally. There lies a need to make better understanding of what consequences central stimulants can have for the individual's sexual health and well-being. Aim: To deepen the knowledge within this field, the study aims to examine how adults diagnosed with ADHD experience how being treated with central stimulants affects their sexual health and well-being, as well as what experiences these individuals have regarding how they are being approached by health care professionals with reference to questions about sexuality and medication for ADHD. Method: A qualitative research method has been used in this study, consisting of nine semi-structured interviews. The observations have been analyzed with a reflexive thematic analysis.Results: The results are divided into three major themes: The influence that medical side effects have on sexuality, How the interviewees view their medicating sexual self - individually and with others and Sexuality in a health care context. The themes have been analyzed together with the concepts of compulsory sexuality and compulsory able-bodiedness in order to understand how social norms regarding sexuality and bodily function intertwine with - and affect – individuals’ view on their own sexuality. Conclusion: The results show that central stimulants affect sexuality in both positive and negative ways regarding bodily, psychological and social factors. The study also shows that there is a need for questions of sexological matter to be brought up by health care professionals, as well as giving information about potential side effects that have an impact on sexual health. The results are important for the clinical sexology field and practition, in order to raise awareness for this subject and to enable sexual well-being for adults with ADHD.