<p>Barn med Down syndrom har ofta återkommande hörselproblem som exempelvis vaxpropp och sekretorisk mediaotit. Vanligt förekommande hörselnedsättning bland dessa barn är en fluktuerande konduktiv hörselnedsättning. Den utvecklingsstörning som syndromet orsakar kan leda till att barnen ej kan medverka aktivt vid konventionella hörselmätningar. Metoder för hörselutredning av små barn och barn som ej kan medverka adekvat är BRA, OAE och tympanometri. Syftet med arbetet är att belysa resultaten från BRA, OAE och tympanometri hos barn med DS. Vidare syftar studien till att belysa tänkbara habiliterande insatser för att bibehålla eller förbättra hörseln hos barn med Down syndrom. Som metod används systematisk litteraturstudie. Resultatet från föreliggande studie visar att mätresultat skiljer sig mellan barn med Down syndrom och barn utan Down syndrom. Strukturella avvikelser i hörselsystemet hos barn med Down syndrom påverkar resultaten från dessa mätningar. Det är därför av vikt att resultaten tolkas utifrån kunskaper om hur olika faktorer i hörselsystemet orsakade av syndromet kan påverka resultaten. Barn med DS behöver regelbundna och återkommande hörselhabiliterande insatser för att förebygga konduktiva hörselnedsättningar.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka och reflektera över vad några representanter för dagens gymnasieelever anser kännetecknar en bra lärare. Min önskan är att få mer kunskap om och större insikt i hur jag själv kan bli en bra lärare, då det är viktigt för mig i min roll som lärare på en yrkesgymnasieskola.</p><p>För att undersöka vad gymnasieelever anser att en bra lärare kännetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans årskurs två och tre.</p><p>Respondenterna tror, att den gemensamma nämnaren för att vara en bra lärare är engagemang och anser, att olika lärare kan vara bra fast de undervisar på olika vis. Det är svårt att kort sammanfatta vad det innebär att vara en bra lärare, men möjligen kan man säga, att en bra lärare är en självständig, inkännande människa med god ämneskunskap samt stort engagemang. Det är bara att konstatera att lärarens uppgift är svår och komplex. Det är en bred uppsättning egenskaper som kännetecknar en bra lärare.</p>

The report includes important concepts that they are in need of, irrespective if one is active in a tenant-owner home association or if the interest is big of taking up residence in a tenant-owner home. What can today's tenant-owner associations do in order to be equally attractive on the market over the time? Proposal measures are taken up on what can be done to the prevailing deficiencies, proposals that also can give a guidance and creativity in the daily work. All people who live in the tenant-owner home association is influenced more or less of which decisions the association take, and in order they will be influenced in the best way if all people in the tenant-owner home requires a big commitment of everyone as belong to the association. Due to the checklist the associations can create itself an analysis off themselves. Keywords: attractive living, attractive tenant owner home, checklist, good living, tenant owner, tenant-owner home association

Syftet med detta arbete är att undersöka och reflektera över vad några representanter för dagens gymnasieelever anser kännetecknar en bra lärare. Min önskan är att få mer kunskap om och större insikt i hur jag själv kan bli en bra lärare, då det är viktigt för mig i min roll som lärare på en yrkesgymnasieskola. För att undersöka vad gymnasieelever anser att en bra lärare kännetecknas av, har kvalitativa intervjuer gjorts med fyra elever i gymnasieskolans årskurs två och tre. Respondenterna tror, att den gemensamma nämnaren för att vara en bra lärare är engagemang och anser, att olika lärare kan vara bra fast de undervisar på olika vis. Det är svårt att kort sammanfatta vad det innebär att vara en bra lärare, men möjligen kan man säga, att en bra lärare är en självständig, inkännande människa med god ämneskunskap samt stort engagemang. Det är bara att konstatera att lärarens uppgift är svår och komplex. Det är en bred uppsättning egenskaper som kännetecknar en bra lärare.

Intervjustudien i denna c-uppsats omfattar tre kvalitativa gruppintervjuer med elever som går i låg- mellan- och högstadiet på två olika skolor. Syftet med denna c-uppsats har varit att synliggöra elevernas tankar kring vad som kännetecknar en bra lärare. En kort historisk tillbakablick över lärarrollen tillför förståelse för hur den sett ut genom tiderna. Litteraturgenomgången behandlar olika delar av lärarrollen. I den teoretiska ansatsen tittar vi på hur olika teoretiker ser på barnperspektiv samt ett kort avsnitt om sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att enligt eleverna finns det många olika egenskaper som utgör en bra lärare. Ett viktigt delresultat som handlar om stress tog eleverna själva upp. Detta fick oss att fundera vidare hur detta kan vara relevant när vi pratade om bra lärare. I analysen och diskussionen har vi bland annat problematiserat hur komplext läraryrket är med den sociala delen samtidigt som läraren ska vara en duktig ämneslärare.

Syftet med detta examensarbete var att göra en jämförelse mellan uppmätt A-temp och framräknad A-temp. A-temp är ett area begrepp som används när man räknar ut byggnadens energianvändning i kWh per m2 och år, vid upprättande av energideklarationer.   För att få fram A-temp kan man mäta upp den men det är också tillåtet att räkna fram den från existerande area enheter. Vilket är lättare och går snabbare men kan ge något fel area värde.   Det jag fann i undersökningarna var att för de undersöknings objekt jag haft så är det oftast inte så stor skillnad mellan uppmätt och framräknad A-temp. Störst skillnad blev det i de fall där A-temp räknades fram från BOA och LOA, där den i ett par av fallen uppgick till nästan 15%.   För att göra undersökningarna har jag själv, mätt upp A-temp på ritningar samtidigt som jag räknat fram A-temp från existerande area mått som BOA+LOA, BRA eller BTA, därefter har jag jämfört värdena. / The main purpose of this paper was to compare the measured A-temp with the calculated A-temp. A–temp is an area term used in Sweden when calculating the buildings energy usage while performing energy assessments.To obtain A-temp you can measure it, this way you will get the exact value. Or you can calculate it, from other already existing area measurements. It is easier and more time efficient to calculate A-temp but it may deviate from the real A-temp.What I found in my study was that for most of the buildings I had chosen, there was not a very big deviation, between measured and calculated A-temp. The largest difference was when calculating A-temp from BOA+LOA when in two of the cases there were differences of 15 %.When doing this study, I have measured A-temp for the buildings, on blueprints. I have calculated A-temp from already measured area and compared them to each other.

Denna uppsats syfte är att undersöka hur elever i årskurs 9 uppfattar en bra lärare. Litteraturgenomgången behandlar relationer i skolan, deras möjligheter, komplexitet och koppling till motivation. Tidigare studier listar önskade läraregenskaper och beteenden. För undersökningen har en kvalitativ ansats valts genom fokusgruppsintervjuer för att få fram djupare insikter om elevers uppfattningar. Dessa har analyserats med barns perspektiv som teoretisk utgångspunkt. I resultat och analys framkommer tre kategorier av lärarkvalitéer: grundläggande, kunskapsorienterade och relationsorienterade. Samtliga elever önskar grundläggande kvalitéer, men fokuserar sedan mer på antingen kunskaps- eller relationsorienterade kvalitéer. Efter diskussionen, som kopplar analyserna till tidigare nämnd litteratur, dras slutsatsen att för att anses som en bra lärare av samtliga elever i årskurs 9, måste kvalitéer från allav tre kategorier innehas. Uppsatsen avslutar med att föreslå att nämnda kvalitéer, oavsett slag, alla går att utveckla i den professionella lärarrollen.

Submitted by Alex Sandro R?go (alex@ifpb.edu.br) on 2016-11-23T14:35:41Z No. of bitstreams: 1 CARACTERIZA??O_DE_FSS_COM_GEOMETRIA_ESTRELA_DE_QUATRO_BRA?OS_TIPO_FENDA.pdf: 3334448 bytes, checksum: 72e9a0cc6327c3ea260649a17ee9e917 (MD5) / Approved for entry into archive by Alex Sandro R?go (alex@ifpb.edu.br) on 2016-11-23T14:36:47Z (GMT) No. of bitstreams: 1 CARACTERIZA??O_DE_FSS_COM_GEOMETRIA_ESTRELA_DE_QUATRO_BRA?OS_TIPO_FENDA.pdf: 3334448 bytes, checksum: 72e9a0cc6327c3ea260649a17ee9e917 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-23T14:36:47Z (GMT). No. of bitstreams: 1 CARACTERIZA??O_DE_FSS_COM_GEOMETRIA_ESTRELA_DE_QUATRO_BRA?OS_TIPO_FENDA.pdf: 3334448 bytes, checksum: 72e9a0cc6327c3ea260649a17ee9e917 (MD5) Previous issue date: 2016-11-23 / Nos ?ltimos anos, devido ao intenso crescimento de aplica??es que utilizam os sistemas de telecomunica??es, a demanda de disponibilidade de bandas de frequ?ncia do espectro eletromagn?tico tem se tornado cada vez maior. Embora esse crescimento seja determinado principalmente por tecnologias desenvolvidas para tablets e smartphones, o espectro eletromagn?tico ? ainda disputado por diversos servi?os, tais como os sistemas de posicionamento global, TV digital, servi?os de internet e outros. Diante disso, os engenheiros de telecomunica??es e micro-ondas buscam por novas tecnologias capazes de suprir as demandas espec?ficas desses dispositivos. Nesse contexto, uma das estruturas que tem recebido consider?vel aten??o de diversos grupos de pesquisa ? a superf?cie seletiva em frequ?ncia, FSS, pois pode desempenhar um papel fundamental na otimiza??o de sistemas de telecomunica??es, possibilitando, entre outras aplica??es, a redu??o de sinais indesej?veis e opera??o multibanda. A fim de se obter dimens?es reduzidas, resposta em frequ?ncia espec?fica e opera??o multibanda, diversas geometrias s?o estudadas, incluindo elementos simples ou uma combina??o dos mesmos, em que o elemento da c?lula unit?ria pode ser constitu?do a partir de uma camada de metaliza??o impressa sobre um substrato diel?trico, ou uma fenda em uma camada de metaliza??o sobre um substrato diel?trico. Logo, neste trabalho ? apresentada a an?lise da geometria estrela de quatro bra?os tipo fenda para FSS, destacando-se as suas caracter?sticas de redu??o de dimens?es e opera??o multibanda. O dimensionamento da estrutura, o ajuste da resposta em frequ?ncia e a sua reconfigura??o a partir da comuta??o s?o aspectos abordados. Para a an?lise num?rica das FSS s?o utilizados o M?todo das Ondas, mais conhecido na literatura como WCIP (Wave Concept Iterative Procedure), empregando o programa WCIPAG08?, desenvolvido no GTEMA-IFPB, e o M?todo dos Momentos, no qual se baseia o programa comercial ANSOFT-DESIGNER. Os resultados num?ricos e experimentais apresentaram boa concord?ncia entre si. Al?m disso, observa-se que o ajuste da resposta em frequ?ncia e a opera??o multibanda foram obtidos sem altera??o das dimens?es da c?lula unit?ria. S?o propostas equa??es aproximadas de projetos e apresentada a compara??o entre as caracteriza??es anal?tica, num?rica e experimental.

Submitted by Alex Sandro R?go (alex@ifpb.edu.br) on 2016-11-25T12:16:27Z No. of bitstreams: 1 23- Andr?cia Pereira da Costa - IMPLEMENTA??O DE SUPERF?CIE SELETIVA EM FREQU?NCIA RECONFIGUR?VEL BASEADA NA GEOMERIA ESTRELA DE QUATRO BRA?OS.pdf: 7154393 bytes, checksum: 474f2c0342ad8c1892c696366eb2d478 (MD5) / Approved for entry into archive by Alex Sandro R?go (alex@ifpb.edu.br) on 2016-11-25T12:17:59Z (GMT) No. of bitstreams: 1 23- Andr?cia Pereira da Costa - IMPLEMENTA??O DE SUPERF?CIE SELETIVA EM FREQU?NCIA RECONFIGUR?VEL BASEADA NA GEOMERIA ESTRELA DE QUATRO BRA?OS.pdf: 7154393 bytes, checksum: 474f2c0342ad8c1892c696366eb2d478 (MD5) / Made available in DSpace on 2016-11-25T12:17:59Z (GMT). No. of bitstreams: 1 23- Andr?cia Pereira da Costa - IMPLEMENTA??O DE SUPERF?CIE SELETIVA EM FREQU?NCIA RECONFIGUR?VEL BASEADA NA GEOMERIA ESTRELA DE QUATRO BRA?OS.pdf: 7154393 bytes, checksum: 474f2c0342ad8c1892c696366eb2d478 (MD5) Previous issue date: 2016-11-25 / CAPES / As superf?cies seletivas em frequ?ncia reconfigur?veis, RFSS, v?m despertando a aten??o de diversos grupos de pesquisa por suas in?meras aplica??es. Entre essas aplica??es, as edifica??es inteligentes, ou a arquitetura eletromagn?tica das edifica??es, tem recebido uma especial aten??o, principalmente nos ambientes com uma grande densidade de usu?rios e uma elevada quantidade de espa?os de uso comum. Neste trabalho ? proposta uma RFSS baseada na geometria estrela de quatro bra?os tipo fenda com bordas, tendo como elemento de comuta??o o diodo PIN. S?o apresentados resultados num?ricos obtidos utilizando o programa WCIPAGA10, baseado no m?todo iterativo das ondas, e resultados experimentais, observando-se uma concord?ncia muito boa entre os mesmos. Apesar da depend?ncia da polariza??o, a simplicidade do circuito de polariza??o dos diodos, sem uso de capacitores ou indutores, assim como a diferen?a de atenua??o de pelo menos 20 dB entre os estados ligado e desligado, tornam a RFSS proposta potencialmente atrativa, incentivando a continuidade deste trabalho, buscando novas configura??es e aplica??es.

De flesta människor som har varit i skolans värld har stött på både bra och dåliga lärare, ochskillnaden mellan dessa är ofta tydlig. Att bra lärare har en betydelsefull inverkan på undervisningenoch på elever kan de som har haft en sådan lärare dessutom skriva under på. Syftet med denna studievar att undersöka gymnasielärares upplever är en bra lärare. Kvalitativa intervjuer genomfördes medfem gymnasielärare från ett antal ämnen. Resultatet visade att det fanns fem huvudfaktorer som lärareupplever hör till en bra lärare: lärare-elevrelationer, kompetens, engagemang, elevdeltagande ochkreativitet. Dessa kategorier och hur de beskrevs tyder på att det finns en stark koppling mellanförmågan att arbeta utifrån pedagogiska och didaktiska principer som ryms inom den didaktiskatriangeln och att vara en bra lärare. / <p>2020-06-08</p>