The starting point of this project was the sparsely built housing areas, dominated by tall towerblocks, from the Million-program era, to me exemplified by Bredäng, in southwestern Stockholm. Here, there are eight floors high towerblocks placed at an even distance of 50 meters from each other. The initial idea was look at ways to condensate by exploiting empty space in-between tall residential houses, generally.   The project was to change direction, however. What I had labeled as a generic Million-program area, is in fact very much a specific site. Time has passed since Bredäng were built, for 50 years, the site, that already in its cradle were unusually nature-oriented, has grown, and developed an identity. My strategy formed into being taking care of the features I found to be the obvious qualities, and translate them into new buildings on the site. Bredäng is not inner city, and doesn’t need city-oriented additions, but the green areas, on the other hand, is worth preserving, as is the drama in the tall thin houses framing the views, and the contrasts between the shrubby, small-scaled ground level and the grand open spaces.   If I was to state a conclusion it would be that I think that a general strategy for condensation in sparsely planned residential areas is to see each area as its own, and to start with looking at what is already there. / Utgångspunkten för projektet var Miljonprogrammets glesbebyggda höghusområden, som för mig har kommit att exemplifieras av Bredäng, i sydvästra Stockholm. Här är åtta våningar höga skivhus är utplacerade med jämna mellanrum på ca 50 meter.  Tanken var att titta på hur man kan förtäta genom att utrymmen mellan höga skivhus exploateras, generellt.   Projektet kom dock tidigt att ta en annan riktning. Det jag rubricerat som ett typexempel är en specifik plats. Lång tid har passerat sedan Bredäng byggdes, i 50 år har platsen som redan när den byggdes var ovanligt naturpräglad och speciell, vuxit, utvecklats och fått sin identitet. Min strategi blev att använda det jag tyckte var de mest framträdande kvaliteterna i området och försöka omsätta dem i tillägg på platsen. Bredäng är inte innerstad och behöver inte stadsmässiga tillägg, grönområdena, däremot, är värda att ta tillvara, liksom det dramatiska i de stora, höga husen som ramar in vyerna, och kontrasterna mellan det snåriga, småskaliga på marknivå, och det storslagna, öppna ytorna.   Om jag skulle formulera en slutsats är det att jag tror att en generell strategi för att förtäta glesbebyggda områden är att betrakta varje enskilt område som specifikt och utgå från vad som redan finns där.

Temat för projektet är social hållbarhet, för vilken bostadssegregation har blivit en alltmer kritisk faktor, eftersom vi idag ser hur bostadsområden blir alltmer uppdelade. En uppdelning vilken inte bara är socialekonomisk, som tidigare, utan även etnokulturell. I synnerhet är den här utvecklingen  alvarlig för de unga som kommer ta med sig den in i sin framtid. Idag är det etnokulturella avståndet mellan olika bostadsområden och förorter större än någonsin tidigare. Generellt för hårt segregerade samhällen är att det är de svaga grupperna som blir mest lidande, och därmed den förlorande parten i samhället, vilket visar sig i den fragmentisering och radikalisering som sker i termer av missbruk, kriminalitet med gängbildning och allt grövre vapen och religiös extremism – allt ett tragiskt utryck för en stegrande hopplöshet och brist på framtidstro. Ett ungdomens kulturhus är tänkt att motverka denna negativa utveckling genom att låta barn och ungdomar från olika etnokulturella miljöer mötas och därmed kunna utbyta tankar och erfarenheter. Därför blir den geografiska platsen avgörande viktig. I projektet fanns redan initialt en ambition att placera kulturhuset intill en sorts gränslinje som skiljer etablerade medelklassområden från mer invandrartäta. Bredäng är ett exempel på en förort som ligger mellan medelklassområden så som Mälarhöjden, Segeltorp med flera på ena sidan om gränsen och Sätra, Skärholmen och längre ut mot allt mer invandrartäta förorter som Vårby, Vårbygård, Alby och så vidare på andra sidan om samma gräns. I Bredäng finns ett nedlagt värmeverk som ligger på en plats som vetter mot Mälarhöjden. Det kan vara en strategisk fördel för verksamheten om kulturhuset är placerat så nära medelklassområden som möjligt, för att lättare dra till sig individer från dessa områden .

Mälarängsskolan      - skolverksamhet som tar dig till nya höjder  Huvudtanken med mitt projekt är att utnyttja taken för att få mer skolgårdsyta. Under studieresan i Stockholm fick jag uppfattningen att skolgården inte prioriteras, ofta är den mindre än den bör vara. Ett exempel är Lugnetsskola i Hammarbysjöstad, eleverna från två skolor delar på en skolgård som är mycket mindre än de föreskrivna 12 kvm/ barn. På Lugnetsskola leder detta till kompromisser, som att utnyttja en ekskog som inte tillhör skolan, och mycket krångel med elevernas scheman.     På Lugnetsskola har arkitekterna försökt utöka skolgårdsytan genom att anlägga en liten skolgård på taket. Detta är något jag valt att utveckla på min skola. Jag har interagerat skolgården på taket med skolgården på marken, så att de flyter samman till en skolgård. För att uppnå detta har hag jobbat med nivåskillnader. Exempelvis är delar av skolan nedgrävda, ungefär en halvmeter, för att låta skolgården på taket närma sig marknivån utan att kompromissa med takhöjden inne i skolan. Taket är ett biotoptak där barnen får leka bland växterna. Det finns även ett gångstråk som binder samman mina två byggnader med varandra och med skolgården på marken. Gångstråket är gjort av olika långa betongblock som avlutas på samma sätt som fasaden.  I min skola ligger hemvisterna för årskurs 1-4 i en egen del av byggnaden. Årskurs 5 och 6 har sina hemvistet på andra våningen och förskoleverksamheten ligger i en egen byggnad.   Hållbarhet Eftersom min skola är delvis nedgrävd på vissa ställen har jag valt att bygga den i betong.  Jämfört med exempelvis trä är betong inte ett miljövänligt material. För att minska miljöpåverkan har jag därför försökt att använda mig av så mycket trä jag ändå kunnat. Fasaden och delar av väggbeklädnaden interiört är exempelvis av trä.    Då min skola utnyttjar taket till skolgård tänker jag att det går att bygga ut skolan i framtiden utan att det skulle inkräkta på elevernas behov av skolgårdsyta. Detta gör att skolan kan växa och utvecklas vid behov. Skolan behöver då inte rivas eller kräva mer markyta än den har i dagsläget. Taket på min skola är även ett biotoptak där växter och insekter lever, på så sätt bidrar skolan till att främja den biologiska mångfalden i området. / My main goal with this project was to utilize the roof in order to get a bigger schoolyard. During our field trip in Stockholm, where we visited a number of schools to gather inspiration, I got the impression that the schoolyard is not always a priority. For an example it is often much smaller than the prescribed 12kvm/ child.    One school that we visited, Lugnets’ school in Hammarbysjöstad, has problems with its schoolyard because it is just to small. This has lead to compromises such as utilizing a oak forest nearby, which has caused a lot of wear on the forest.    In order to acquire more outdoor space for the pupils, the architects behind Lugnets’ school have created a playground on one of the roofs. This inspired me and I decided to develop this idea at my school. Mälarängs’ school has a schoolyard on the majority of its roof. This rooftop garden is integrated with the schoolyard on the ground to create a cohesive schoolyard. In order to do this I have worked with different levels. Parts of my school is buried, at most half a meter, in the ground. Sustainability  Since my school is partly buried in the ground I decided to use concrete. Compared to other materials, such as wood, concrete isn’t particularly sustainable. In order to reduce my building’s environmental impact I use wood as cladding and also in some parts of the interior.

Detta examensarbete tar plats i Bredäng, söder om Stockholm. Projektet har varit en undersökning i hur man omarbetar, anpassar och informerar två befintliga bostadshus från miljonprogramsåren till dagens behov. Med syfte att skapa kontinuitet och komplexitet i dessa strikta strukturella fält, detta genom en formfinnande process där textilt skumgummi har använts som ett medlande objekt av additiv och subtraktiv information med referenser till “The Renewed Novelty of Symmetry” av Greg Lynn. Det är ett spekulativt projekt som tar upp frågor kring byggnaders evolution samt begreppet "mismatch", med ambitionen att dessa byggnader skall få fortsätta berättelsen om nya sätt att bygga bra bostäder för framtiden. Den berättelse som de en gång var en del utav när miljonprogrammet utvecklades, då avståndet mellan forskning och profession var mycket kort och byggnaderna byggdes tillsammans med de nyaste idéerna och teknikerna för den tiden. Men att låta livet i och runt dessa byggnadsstrukturer ha en inverkan på sin egen situation samt att förankra byggnaderna på platsen har varit fokus. / This thesis project has been an investigation in how to rework, adapt and inform two existing housing structures from the million-programme-era in Bredäng, south of Stockholm, to the needs of today. Aiming to create continuity and complexity in these structural fields through a form finding process using textile foam rubber as the intermediating object of additive and subtractive information, referring to “The Renewed Novelty of Symmetry” by Greg Lynn. It's a speculative project that takes on the question of building evolution and mismatch, where I want these buildings to continue the story of new innovative ways of building good housing for the future. The story which they once where part of when the million-program-era was developed, when the distance between research and profession was short and the buildings where built with the new building ideas and techniques of that time. So trying to let the life within and around these building structures have an impact on its own situation and also tying the buildings to the site has been the main focus.

Large urban environments have often been seen as inhospitable to human living conditions throughout modern history. Housing shortages, overcrowding and health issues have been major concerns to politicians and urban planners in Sweden for over a century, leading to the development of solutions that are deeply rooted in a contemporary ideological context as well as influenced by past ideals. During the 20th century the functionalist architectural movement, inspired by the international modernist movement, made a great impact in Sweden and Stockholm in particular. This led to the emergence of a paradigm of suburban housing projects in Stockholm. This thesis examines the planning and living conditions in the early period of Bredäng, a southern suburb in Stockholm, using a wide theoretical framework. The modernist ideals of “social differentiation” and “Neighborhood Units” are analysed through municipal documents, and the experiences of its first inhabitants are examined through articles in newspapers. The aim is to understand the relationship between the planning of the suburb and the lived experiences of its first residents.

Uppsatsen studerar föreställningar om det förflutna i den kommunala stadsplaneringen av stadsdelen Bredäng i Stockholm genom ett diskursteoretiskt perspektiv. Stadsplaneringen syftar till att skapa förändringar i stadsrummet. Uppsatsen studerar hur föreställningar om det förflutna artikuleras i samband med planerade förändringar. Uppsatsen frågar sig hur artikulationer om det förflutna artikuleras, till vilken betydelse artikulationerna fixerar föreställningar om det förförflutna och hur det förflutna förhåller sig till de övriga två tidskategorierna samtid och framtid. Uppsatsen anknyter till historiefilosofiska perspektiv som formulerats av Jörn Rüsen och Reinhart Koselleck. Analysmodellen har en diskursteoretiskt grund med utgångspunkt i Chantal Mouffes och Ernesto Laclaus teorivärld. Uppsatsen visar att det förflutna generellt beskrivs som en förutsättning för stadsplanering och att föreställning om det förflutna kan sammanfattas till två separata tidspassager. Den första är för tiden kring 1960- och 1970-talet som knyter an till nodalpunkterna miljonprogrammet och modernism. Den andra tidspassagen är för tiden före 1960 och är mer otydlig i sin tids- och platsbestämmelse. Tiden före 1960 knyts till tecknet jordbrukslandskapet och olika gårdsnamn. Tiden kring 1960- och 1970-talet är något otydlig och det i flera fall en glidning mellan det förflutna och samtiden kring artikulationerna för denna tid. Tiden innan 1960 är däremot mer solid som förfluten tid, även om denna tid i sig självt inte är särskilt avgränsad utan närmast kan beskrivas som alltid tid innan år 1960. Uppsatsen föreslår att materialet bygger upp det förflutna som en meningskonstruktion som svarar mot upplevelsen av problem i samtiden. På det viset finns ett tydligt förhållande mellan det förflutna och samtiden. Denna meningskonstruktion har en viss tendens av att vara ett sätt att framhålla och förbereda för förändring.

Skogsbrynet är en grundskola som ligger i området Mälarängen mellan Mälarhöjden och Bredäng. Runt tomten ligger Slättgårdsskogen och Slättgårdsvägen. Skogen har bevarats på en stor del av skolgården och skogen har även varit en inspirationskälla till formgivningen av skolbyggnaden. Skolan är konstruerad av massivträ i delarna som vetter mot Slättgårdsvägen och ett pelar-balksystem inspirerat av skogen på sidan som vetter mot slättgårdsskogen.  Detta ger en glasfasad mot skogen och skolgården och en fasad som smälter in i stadsmiljön mot Slättgårdsvägen. Det ger även en variation av öppna och mer stängda rum som gör att undervisningsmiljön kan varieras efter behov. Pelarsystemet har inspirerats av träd och skapar en känsla av att vara uppe bland trädkronorna på första våningen och på bottenvåningen har skiljeväggarna mellan grupprumen inspirerats av träkojor för att skapa en skolmiljö inspirerad av den lek som skogen kan locka fram. Skolans idrottshall ligger friliggande på skolgården och dess tak utgör en del av skolgården. / ”Skogsbrynet” is a primary school located in Mälarängen, right between Mälarhöjden and Bredäng. The lot is surrounded part by the forest Slättgårdsskogen and the local road Slättgårdsvägen.The school is constructed with a woodframe system complimented by walls of solid wood. The wooden frame system faces the school yard to give a transparent facade that is inspired by the nearby forest.The massive wooden walls face the mainroad and makes the school blend into the suburban setting. This also allows the rooms in the school to vary between transparent and more closed of which give a variation to the educational environments. The nearby forest has been conserved as a part of the school yard and the inspiration that it gives has found its way into the building. The pillar structure gives he upper floor a feeling of beeing high up in the tree tops. The ground floor i slightly darker and some elements have been inspired of huts and tree houses.

Skolan är en plats som vi alla kan relatera till och som ständigt är i ropet. Begrepp såsom lärande och miljö diskuteras flitigt och ges stort utrymme i den politiska och mediala debatten. Under lång tid har forskning bedrivits kring vad som dikterar en god skolmiljö där de senaste rapporterna visar att elevernas skolprestationer och välmående är starkt knutet till elevernas förståelse för sitt sammanhang. Vägledande för projektet har således varit att skapa en skola med en tydlig funktionsuppdelning som samtidigt förenar elever och lärare. Då platsen ligger mitt emellan mälarhöjden och bredäng, två områden med olika socio-ekonomisk standard, har förhoppningen varit att knyta skolan samman. För att lyckas med detta och för att åstadkomma en god skolmiljö har tre bregrepp fått verka vägledande i gestaltningen och utformandet av skolan; AXLAR/SIKTLINJER - För att ge eleverna en ökad förståelse för sitt sammanhang har jag valt att låta två siktlinjer få skära genom byggnaden likt ett kors. Dessa verkar som korridorer, gemensamhetsytor, som underlättar förflyttningen inom skolan och som ger skolan en tydlig riktning.  FUNKTION - De korsande axlarna på entréplanet skapar fyra angränsande zoner som alla fyller olika funktioner. På så vis vilar skolans aktiviteter mot de korsande axlarna vilket skapar en tydlig funktionsuppdelning och ger en tydlig läsbarhet för eleverna. MITTPUNKT - Där de två axlarna möts har skolmatsalen placerats för att öppna upp. Här är förhoppningen att möten ska uppstå under dagen då eleverna rör sig mellan olika aktiviteter. Då matsalen inte verkar som lunchmatsal är idén att ytan ska verka som ett gemensamt allrum där eleverna kan mötas för att studera och umgås. / The school is a place that we can all relate to and is constantly up for debate. Concepts like learning and environment are constantly discussed and given a lot of space in the political and the medial debate. For a long time, research has been conducted around what dictates a good school environment where recent reports show that students school achievements and well-being are strongly linked to the students understanding of their context.    The project has therefore been to create a school with a clear division of functions that simultaneously unites students and teachers. Since the location is between Mälarängen and Bredäng, two areas of different socioeconomic standards, the hope has been to tie the school together. In order to succeed in this and to achieve a good school environment, three concepts have been given guidance in the design of the school;      AXLAR / SIKTLINJER - In order to give students a better understanding of their context, I have chosen to allow two lines of vision to cut through the building like a cross. These act as corridors, common areas, which facilitate the movement within the school and give the school a clear direction.   FUNCTION - The crossing axes on the entrance level create four adjacent zones, each of which fulfills different functions. In this way, the school's activities lie against the crossing axes, creating a clear division of functions and giving clear readability to the students.      THE CENTER - Where the two axes meet, the school´s lunch hall has been placed to open up. Here is the hope that meetings will arise during the day when students move between different activities. When the lunch room does not work as such, the idea is that the surface should act as a common space where students can meet to study and/or socialize.

Arbetet har gått ut på att skapa en F-6 skola för drygt 400 elever. Platsen mellan Mälarhöjden och Bredäng är under utveckling och tomten i detta projekt har från kommunalt håll redan avsatts till en ny skola. Utvecklingen i området och skolan i synnerhet har en viktig uppgift att binda ihop stadsdelar av markant olika karaktär och socioekonomisk ställning hos de boende. Grunden till skolans utformning i detta projekt har varit en studie i lärmiljöer för elever med koncentrationssvårigheter. Tanken har varit att hitta goda arkitektoniska egenskaper i dessa elevers krav på den byggda skolmiljön, som också kan vara till nytta för övriga elever utan denna diagnos. Dessa elevers behov kan kategoriseras som visuella, auditiva, somatosensoriska och sociala. Bredden av krav som ställs på miljön har gjort att varje detalj i skapandet av skolan har påverkats i större eller mindre omfattning. Resultatet har blivit en skola som förhoppnings fungerar bättre och främjar lärandet hos alla elever. / The primary focus of this project was to create an F-6 school for 400+ students. The location between Mälarhöjden and Bredäng is under development, and the plot used in this project has allready been put aside for a new school. The development in the area and the school in particular has an important task of tying together districts of distinctly different character and socioeconomic status among the residents. The starting point for the school’s design has been a study in learning environments for students with concentration difficulties. The idea has been to find good architectural features in these pupils’ requirements for the built school environment, which may also benefit other students without this diagnosis. These students’ needs can be categorized as visual, auditory, somatosocial and social. The breadth of environmental demands has made every detail in the creation of the school affected to a greater or lesser extent. The result is a school that, in my opinion, better promotes the learning for all students.

Min första tanke när vi skulle göra skola var att jag ville skapa en rolig skola med en spännande miljö, som inspirerar till nyfikenhet och lust att lära. Jag hade en ambition om att fylla skolan med roliga detaljer att upptäcka. I löpet av projektet har jag försökt föreställa mig hur byggnaden skulle upplevas av ett barn. Både på tomten och intill finns en hel del fin natur. Särskilt tyckte jag om en kulle på tomten, där jag kunde föreställa mig att man som barn skulle vilja klättra upp och leka. Jag valde därför att bygga på andra sidan av tomten. Parkeringsplatser och leveranser lade jag nära vägen, så skolgården vänder mot den lugnare sidan. Gränsen mot skogen är mindre tydlig, eftersom det är en bra plats att leka, och kan kanske fungera som en fortsättning av skolgården. et symbolska “kunskapens träd” blev en bärande ide i gestaltningen. Iden kom först i det centrala trapphuset, där en stor pelare format som ett träd bär upp en glaskupol längst upp. Jag ville gärna ha en huvudentre, eftersom det kändes som ett grepp som skulle verka samlande för skolan identitet. Trädet representerar det organiska, naturen, kunskapen och att växa. Annars försökte jag använda ganska enkla former, som cirklar och rektanglar. Cirkeln får symbolisera helhet och jämvikt medan det fyrkantiga och raka uttrycker rationalitet och tydlighet. I själva verket kan trädet beskrivas som en syntes av dessa två - det organiska kan beskrivas med geometriska former, och innehåller både raka och svängda element. Detta kommer kanske allra tydligast fram i hemvisterna, där en rad raka pelare står i kontrast till en slingrande tegelvägg. / My ambition in this project has been to make an exciting and inspiraing school, filled with interesting detail to discover. Throughout the project, I tried imagining how a child would experience the building.  There is a lot of nice nature at Mälarängen. I particularily liked a small hill on the lot. Therefore, I decided to place the building on the other side.  The symbolic "Tree of Knowledge" became a central idea in the process. Starting with the cetral staircase, where a large pillar shaped like a tree holds up a large glass cupola in the ceiling, the concept spread to the rest of the building as well. I wanted a main entry, as I fealt it would create a sense of toghetherness within the school.  The tree represents the the organic, nature, knowledge and growth. Other than that, I decided to try to stick to simple shapes like the circle and straight lines/squares. The circle symbolises wholeness and equality, while the straight lines express rationality and clarity.