Research has shown that there is a relationship between the physical environment in cities and safety and security. The consequences of low safety and security are severe and impact public health and well-being. With increasing crime rates in many neighborhoods in Stockholm, planning with crime prevention in mind becomes increasingly important for improved future sustainability. As the run-down industrial area in Bromsten in the west part of Stockholm has been razed and the new district Bromstensstaden is being built there´s a unique window of opportunity to create circumstances to improve safety and security. The purpose of this thesis is to investigate which aspects in the physical environment contribute to unsafety and decreased security for the residents of Bromsten, and to analyze how Bromstensstaden has been planned regarding crime prevention and public safety. The study focuses on the design of the physical environment in the planning process. Social strategies, and future maintenance of the built environment of the district were excluded from the study. 136 residents of Bromsten answered a survey with questions regarding their safety and security in Bromsten and the results show that residents are feeling unsafe to some degree in the neighborhood. This can partly be explained by the increased crime rates in Bromsten and surrounding neighborhoods, but the design of the built environment also plays a part. Places that are unsafe are Bromstensplan, the old industrial area and the walk to Spånga railway. Littering and bad lightning are other aspects that can be improved for enhanced safety and perhaps security. A general unsafety not related to any specific location was also observed. An analysis of the planned Bromstensstaden shows that according to literature and existing research the district is generally well-planned regarding crime prevention. The big parking space next to Mälarbanan has the potential to become an unsafe area, as well as the district´s green areas including the area surrounding the creek that runs through the district. Planning with public safety in mind has been a big priority. Skogsängsvägen will be the main street in the mixed-use neighborhood that will consist of residential buildings with apartments and business premises on the ground floors. The main street will make a safe passage to Spånga Station as there will be human activity in many hours of the day. To further increase human presence, the apartments on the ground floors will have urban front yards. The apartment complexes are planned with partly enclosed collectively shared yards, a measure that has shown to increase the residents feeling of safety, control and belonging. Working with crime prevention in Bromsten will require a variety of efforts, where the design of the physical environment is one important part. The study shows that there are aspects in the physical environment in Bromsten that could be further improved. Razing the old industrial area and building Bromstensstaden will likely make an important contribution to increased safety and security for the residents in Bromsten. / Studier har visat att det finns samband mellan den fysiska miljön i städer och trygghet och säkerhet. En ökning av kriminalitet har skett de senaste åren och en del Stockholmsförorter är extra utsatta. Priset för människors otrygghet är stort då den inverkar negativt på invånarnas välbefinnande och hälsa. Det blir därför ännu viktigare ur hållbarhetssynpunkt att utnyttja den unika möjligheten som finns i att redan i planskedet av nya bostadsområden planera ur ett brottsförebyggande perspektiv. När det nedgångna industriområdet i stadsdelen Bromsten i västra Stockholm nu rivits och den nya stadsdelen, Bromstensstaden, ska byggas finns en unik möjlighet att ge förutsättningar för en trygg stadsdel från grunden. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka aspekter i den fysiska miljön som bidrar till otrygghet och minskad säkerhet för de boende i Bromsten, samt att analysera hur kommunen beaktat säkerhetsfrämjande och trygghetsskapande aspekter i den byggda miljön när Bromstensstaden planerats. Studien är begränsad till att omfatta trygghetsfrämjande och brottsförebyggande åtgärder i den fysiska miljöns utformning i planskedet, inte socialt inriktade åtgärder och inte heller stadsdelens framtida förvaltning. 136 personer besvarade en enkät med frågor om trygghet och säkerhet i Bromsten och resultatet visar att det finns en relativt stor otrygghet hos de boende i stadsdelen. Detta kan delvis härledas till den ökade brottsligheten i Bromsten och närliggande områden, men även faktorer i den byggda miljön påverkar. Geografiskt utmärker sig Bromstensplan, det gamla industriområdet och vägen till närliggande Spånga station som otrygga platser. Nedskräpning och dålig belysning är andra aspekter som påverkar men det finns även en mer generell otrygghet i Bromsten som inte är kopplad till någon specifik plats. En analys av det planerade Bromstensstaden visar att utifrån den litteratur och det aktuella forskningsläget är området generellt välplanerat ur ett brottspreventivt perspektiv. Den stora parkeringsplatsen som planeras vid Mälarbanan kan potentiellt bli en otrygg plats, liksom områdets grönområden som bland annat består av ett åstråk som löper genom hela området. I övrigt har tryggheten varit högt prioriterad i planarbetet. I den funktionsblandade stadsdelen ska en central gata, Skogsängsvägen, inrymma såväl bostadshus som butikslokaler i husens gatuplan. Gatan kommer att bli en trygg väg för passage mot Spånga station då den är befolkad under många av dygnets timar. Lägenheter placerade i bottenplan kommer att ha en förgårdsmark för att ytterligare befolka gaturummet och visa på mänsklig närvaro. Områdets bostadsgårdar är kringbyggda vilket har visat öka boendes känsla av trygghet, kontroll och tillhörighet. Det brottspreventiva arbetet i området kräver olika insatser, där designen av den byggda miljön är en viktig del. Studien visar att det finns flera aspekter att förbättra i den fysiska miljön i Bromsten. Att riva industriområdet och bygga Bromstensstaden kommer sannolikt att vara en viktig del i att öka tryggheten och säkerheten för boende i Bromsten.

Nattvandring är ett utbrett men understuderat fenomen i Sverige. Över 400 grupper är aktiva i 21 län och engagemanget uppskattas idag till ca 60 000 deltagare. Syftet med studien är att belysa hur nattvandring kan se ut, bidra till en ökad förståelse kring nattvandring i Stockholmsområdet samt hur verksamheten kan skilja sig åt i olika områden. När staten tar ett steg tillbaka och civila medborgare engagerar sig frivilligt och tar ett större ansvar i skapandet av trygghet och ordning kan även risker uppstå. Studien strävar därför även efter att belysa vilka risker som uppstår och hur dessa hanteras av nattvandringsgrupperna. Genom deltagande observationer och intervjuer med nattvandrare aktiva i tre områden i Stockholm strävar studien efter att skapa ökad förståelse kring hur nattvandring praktiskt kan genomföras samt belysa de risker som kan uppstå när vanliga medborgare involveras i aktiviteter som inkluderar någon form av övervakning/kontroll. Resultatet visar att nattvandringen organiseras på lite olika sätt samtidigt som det praktiska tillvägagångssättet skiljer sig mellan områdena. Gruppernas rörelsemönster varierar och centreras kring olika platser utifrån vad nattvandrarna upplever vara orsaker till otrygghet i området. Gruppernas agerande i mötet med berusade ungdomar framträder som ytterligare en skillnad, vilken kan förstås utifrån varierande samverkansformer med andra aktörer aktiva i området – framför allt fältassistenterna. Nattvandringen kan innebära risker för de som deltar, men grupperna har strategier för att minska riskerna exempelvis när det gäller kontaktsökande med ungdomar. Samtidigt identifieras en risk att normbrytande beteende enbart förflyttas ur nattvandrarnas synhåll. Erfarenheter från en av grupperna visar att risken för vigilanta handlingar och att vuxna med ”fel” inställning deltar är reell. Slutsatserna betonar att skillnader mellan grupperna egentligen inte är överraskande eftersom verksamheten bygger på ideellt engagemang och utformas av individer med olika uppfattningar om området och dess problembilder. Skillnaderna i samverkansformen med statliga aktörer blir däremot en viktig aspekt. Studien visar att gränsen mellan engagemang och vigilanta handlingar kan vara tunn och att samverkan utgör en strategi för att minska risken att ”fel” vuxna ansluter.

Kriminalitet är ett stort problem för samhället och dess invånare, eftersom det stör den allmänna ordningen och inskränker medborgarnas säkerhet. Kriminalvårdens arbete ska därför vara brottsförebyggande, öka människors trygghet och bidra till ett tryggare samhälle. Kriminalvårdens viktiga samhällsuppdrag är att säkerställa att straff blir verkställda, samt även arbeta för att förebygga brottslighet i samhället. Kriminalvården erbjuder behandlingsprogram som främst riktas mot allmän kriminalitet, vålds-och sexualbrott, relationsbrott, samt drog- och alkoholmissbruk. Studiens syfte är att undersöka hur programledare inom Kriminalvården upplever att behandlingsprogrammet PULS (Problemlösning, Umgänge, Livsmål och Självkontroll) fungerar brottsförebyggande, med fokus på resultat, förutsättningar och utmaningar i genomförandet av programmet. Datamaterialet samlades in genom 11 semistrukturerade intervjuer. Analysen av datamaterialet har sedan gjorts genom tematisk analys där datamaterialet systematiskt har behandlats och delats in i teman. Resultatet visar att programledarnas förväntade resultat av behandlingsprogrammet är att de berörda deltagarna ska använda de verktyg som erbjuds för att kontrollera sitt beteende och undvika att hamna i situationer som uppmanar till våld eller hot. En förutsättning för att det ska ske är samspelet mellan programledaren och deltagare. Resultatet visar att den främsta utmaningen i genomförandet av programmet är deltagarnas programstörande beteende. / Crime is a major problem for society and its inhabitants, as it disrupts public order and restricts the security of citizens. The Prison and Probation Service's work must therefore be crime prevention, increase people's security and contribute to a safer society. The Prison and Probation Service's important social mission is to ensure that punishments are enforced, but also to work to prevent crime in society. The Swedish Prison and Probation Service offers treatment programs that are primarily aimed at general crime, violent and sexual crimes, relationship crimes, as well as drug and alcohol abuse. The purpose of the study is to investigate how program leaders within the Swedish Prison and Probation Service experience that the treatment program PULS (Problem solving, Socializing, Life goals and Self-control) functions as crime prevention, with a focus on results, conditions, and challenges in the implementation of the program. The data material was collected through 11 semi-structured interviews. The analysis of the data material has then been done through thematic analysis where the data material has been systematically processed and divided into themes. The results show that the presenters' expected results of the treatment program are that the affected clients should use the tools offered to control their behavior and avoid ending up in situations that call for violence or threats. A prerequisite for this to happen is the interaction between the host and the client. The results show that the main challenge in the implementation of the program is the clients' disruptive behavior. / <p>2021-01-14</p>

The purpose of this study has been to investigate how deviant behavior can be affected by animal-assisted interventions and how these can be expanded further to crime preventative purposes in the future. This was investigated through a qualitative method, semi-structured interviews. Six females who all worked within operations that used animal based interventions were interviewed. The statements were interpreted and analyzed through the theory of social bonds and earlier research within the field. The females experienced that animal based interventions had a good influence on the deviant behavior of the participants of these interventions and that there are good opportunities for future development within crime prevention. The subject has a limited amount of research in Sweden in regards to its crime preventative properties and therefore it is common for decision makers to prefer other methods.

Uppsatsen syftade till att undersöka hur rådande beläggningssituation och olika kriminalpolitiska insatser har påverkat Kriminalvårdens arbete, hur förd kriminalpolitik har förhållit sig till Kriminalvårdens viktigaste mål att minska antalet återfall i brott samt hur detta kan påverka myndighetens framtida arbete. Detta genom fem semistrukturerade intervjuer med kriminalvårdsinspektörer från olika anstalter, varpå kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultaten kopplades till tidigare forskning samt nyinstitutionell teori och rutinaktivitetsteorin. Med utgångspunkt i kriminalvårdsinspektörernas perspektiv framkom sammantaget att hårdare lagstiftning och utökade resurser till främst polisen - i enlighet med den kriminalpolitiska och mediala diskursen - har bidragit till Kriminalvårdens problematiska beläggningssituation. Detta då förd kriminalpolitik underlättade lagföring av fler personer, men Kriminalvården fick i sin tur inte tillräckliga resurser för att hantera dessa. Kriminalvårdens förutsättningar att hinna förse samtliga klienter med nödvändiga återfallsförebyggande insatser blev således begränsade. Majoriteten av kriminalvårdsinspektörerna uttryckte en oro över att Kriminalvården i framtiden ska präglas mer av förvaring än vård, vilket sannolikt skulle öka - snarare än minska - risken för återfall i brott. / The purpose of this essay was to examine how the prevailing occupancy situation and criminal policy initiatives have affected the Swedish Probation Service, how the criminal policy relates to this authority’s most important goal of reducing re-offending, and how it can affect their future work. This through five semi-structured interviews with prison managers from different prisons, and the transcripts were analyzed through qualitative content analysis. The results was related to prior research, neo-institutional theory and the routine activity theory. Based on the prison managers’ perspective, the overall results showed that stricter legislation and increased resources for mainly the police has contributed to the Swedish Probation Service’s problematic occupancy situation. This because the pursued criminal policy made it easier to prosecute more people but the Swedish Probation Service was not given enough resources to handle these inmates. The authority therefore lacked the conditions to provide all inmates with necessary rehabilitation. The majority of the prison managers expressed concern that the Swedish Probation Service in the future will be characterized more by custody than rehabilitation, which most likely would increase - rather than decrease - the likelihood of re-offending.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka och analysera hur arbetet mot våldsbejakande extremism bedrivs i Gävleborgs län och vilka utmaningar som finns kopplat till ett sådant arbete. Studien gjordes genom nyckelpersonsintervjuer. Resultatet visade att arbetet mot våldsbejakande extremism precis har påbörjats i vissa kommuner medan andra inte har inlett ett sådant specifikt arbete. Flertalet kommuner avvaktar med att formulera en lokal handlingsplan i väntan på regionala direktiv.   Kommunerna i Gävleborgs län anser att förebyggande arbete ska bedrivas i enighet med de nationella rekommendationerna och genom att fortsätta befintliga demokratifrämjande och förebyggande arbete.   Utmaningar som framträdde gällande det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism var bland andra osäkerhet, vilken verkade vara kopplad till kunskapsbrist om våldsbejakande extremism och till rådande samhällsdebatt. Till viss del fanns också en osäkerhet kopplad till lagstiftning gällande främst sekretess och personlig integritet. Därtill framstod olika aspekter av samordning som centrala utmaningar.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Föräldraskapsstöd är en av flera insatser i det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Att stötta föräldrar i sitt föräldraskap är en av de viktigaste insatserna för att främja god fysisk och psykisk hälsa hos barn och unga, vilket i sin tur är en skyddsfaktor mot att engagera sig i brottslig verksamhet. Syfte Studiens syfte var att undersöka vilken typ av stöd som föräldrar i pågående asylprocess och föräldrar som migrerat och nu levde i utsatta områden i Sverige upplever att de har behov av. Metod En metod med mixad design och en jämförande inriktning användes för att både få en bredd och ett djup i det insamlade materialet. Data samlades in via en enkätstudie (n=91) och en semistrukturerad intervjustudie (n=6) som genomfördes under våren 2024 i Södermanlands, Örebros och Västerbottens län. Enkätdata analyserades med hjälp av deskriptiv och jämförande statistik, och data från intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Enkätundersökningen visade att det stöd som flest föräldrar upplever sig vara i behov av är fler kostnadsfria fritidsaktiviteter för sina barn (n=44/56,0 %), fler mötesplatser, (n=38/48,1 %), kamratstöd (n=33/41,8 %) och föräldraskapsstödsprogram (n=30/38,0 %). Ett signifikant samband (Chi-2-test, p&gt;0.05) mellan att härstamma från mellanöstern och behovet av kostnadsfria fritidsaktiviteter konstaterades. Likaså mellan att vara i en äldre åldersgrupp (+36 år) och behovet av stöd i kommunikationen. Analys av intervjudata mynnade ut i tre övergripande teman; Stöd i vardagslivet, Stöd i livshantering och livsförändring, och Ambivalens i att söka stöd. Det sammanslagna resultatet visade bland annat att orsaken till att många respondenter angett inget behov av stöd kan vara risken att missförstås och konsekvenser därutav. Slutsats Att erbjuda relevant föräldraskapsstöd är en förhållandevis enkel insats från samhällets sida och kan bygga på redan existerande verksamheter och utbud, för att bidra till det brottsförebyggande, och folkhälsofrämjande, arbetet i Sverige. / <p>Betyg i Ladok 240530.</p>

The current political and legal discourse in the Swedish society is how we should fight gang- and organized crime in the best way. In 2019 the current government therefore proposed a 34-point program (34-punkts programmet) proposing four focus areas to combat the problem. One tool in that toolbox is expedited prosecution (snabbare lagföring) which was introduced to streamline the process of prosecuting volume crime. The method started as a trial in Stockholm in 2018, but since 2023 has been implemented as a permanent method within the entire Police Authority as part of the program against gang crime and organized crime. The aim to understand how police officers on patrol experience the method and in the theory part, to describe how implementation theory and crime prevention in the form of deterrence are the basis. The essay has a qualitative approach where material has been collected through interviews with 8 police officers on patrol where, after transcribing, the material has been analyzed through thematic analysis. The result shows that there is no consensus in the experience of why the method was implemented, but that all respondents generally have a positive experience of the method. Furthermore, the Police Authority needs to systematically collect suggestions of improvement and further on, evaluate the method to move towards evidence-based policing.

Sveriges befolkning blir äldre och äldre. Medellivslängden för män och kvinnor i Sverige ökar succesivt och äldre individer 65 år och uppåt beräknas utgöra en fjärdedel av landets befolkning år 2060. Våld och brott mot äldre har betraktats som en privat angelägenhet och det uppskattas att ca 4 miljoner äldre i europaregionen lever under nån form av fysiskt eller psykiskt våld. Åldringsvåld samt brott mot äldre betraktas idag som ett dolt samhällsproblem. Syftet med denna studie är att därför att undersöka hur brott mot äldre kan förklaras och beskrivas inom litteratur och vetenskaplig forskning, samt hur olika individer utifrån deras professionsroll kan förklara brott som begås mot äldre. Resultatet grundar sig i vetenskaplig forskning och litteratur samt utförda kvalitativa intervjuer med två yrkesverksamma individer inom brottsofferarbete. Via en tematisk analys har resultat visat att brott mot äldre kan förklaras i vetenskaplig forskning och litteratur som något som har en direkt koppling till hur den äldre generationen “är” samt äldres fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Forskningen visar att dessa faktorer utnyttjas av gärningspersoner och därför har den äldre en risk att utsättas för brott. Intervjupersonerna följer forskningens förklaringar till brott mot äldre och att det enligt deras erfarenheter också har koppling till att gärningspersoner utnyttjar äldres goda vilja och psykiska och fysiska funktionsnedsättningar.