Denna uppsats undersöker vilka budskap som framkommer och ges av två femvertising kampanjer. Materialet består av kampanjerna ”I Will What I Want” av företaget Reebok och ”#BeMoreHuman” av företaget Under Armour. Uppsatsens syfte är värdera vilken kvinnosyn dessa femvertisingkampanjer förmedlar. Jag vill medvetandegöra grafiska designers om risken att även kampanjer med femvertising kan reproducera en stereotyp bild av kvinnor. Uppsatsens metod är en kvalitativ visuell analys som analyserar bildannonserna och genom kritisk diskursanalys framkommer det om budskapen i kampanjerna är kvinnostärkande eller om de förmedlar stereotyper. Analysen visar att kampanjerna i text sänder ut ett kvinnostärkande budskap som dock lätt kan misstolkas och att bildernas i viss mån traditionella representation av kvinnor gör kampanjerna tvetydiga.

Problemformulering och syfte: Syftet med detta arbete var att undersöka miljöorganisationers kommunikativa budskapsstrategier för att bilda opinion på sociala medier. Utgångspunkten för arbetet var vår problemformulering där vi ställde frågan huruvida ibland tvivelaktiga kommunikationsstrategier från stora internationella miljöorganisationer påverkar legitimiteten för gräsrotsrörelser inom mindre marknader och deras miljöarbete. Samt även att utveckla förståelsen kring vilka budskap som lämpar sig bäst för dagens digitala samhälle. För att besvara syftet utgick undersökningen från tre frågeställningar: I vilken utsträckning betonas sakfrågor respektive emotionella budskap? Hur förhåller miljöorganisationer sig till vilseledande och manipulerande budskap? Och, vilka strategiska skillnader och liknelser förekommer mellan en internationell och nationell miljöorganisation? Metod och material: För att genomföra undersökningen valde vi att utföra en kvantitativ innehållsanalys av Greenpeace International och Föreningen Skydda Skogens inlägg på sociala medier. Materialet bestod utav sammanlagt 120 inlägg från organisationernas Facebook, Instagram och Twitter konton. Studien avgränsades till att enbart analysera textbaserat innehåll och uteslöt all typ av visuellt material. Huvudresultat: Resultatet visade att båda organisationernas inlägg främst baseras på känslomässiga budskap. Resultatet pekade även på att organisationerna publicerar inlägg där det förekommer brist på information, en typ av vilseledande budskap. En gemensam nämnare för Greenpeace och Skydda Skogen är att skogsavverkning och industriförstörelse är två tydliga teman som de ofta presenterar i deras kommunikation. En central skillnad mellan organisationerna gällande gestaltningen av skogsfrågor är att Skydda Skogen presenterar budskap med koppling till olika politiska beslutsfattare i betydligt större utsträckning än vad en internationell organisation som Greenpeace gör.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur dramapedagogen ser på sin roll i skapandeprocessen samt hur denne resonerar kring och förhåller sig till budskapet i en föreställning som deltagarna skapar själva. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fyra auktoriserade dramapedagoger. Resultatet visade att alla dramapedagoger upplever att de har ansvar för helheten och publikfokuset men att de utgår ifrån elevernas idéer i skapandeprocessen. Förhållandet till budskapet i en föreställning var för tre av de fyra dramapedagogerna underordnat eller oviktigt, något som de inte reflekterat så mycket kring. En dramapedagog uttryckte, till skillnad från de andra, att det är viktigt att arbeta och reflektera med gruppen om föreställningens budskap. Alla dramapedagoger berättade dock att de närmar sig budskapet genom att ibland ställa frågor till deltagarna: Vad vill vi visa? Vad vill vi att publiken ska uppleva? Vad säger den här rollen?

The constantly evolving use of social media as a marketing tool is commonly known, and the opportunities for companies to get feedback about how successful their marketing is, have grown just as much. Today's companies take great financial risks when choosing marketing material in the traditional marketing way, but as the social network Instagram is free to use, the biggest risk here is to lose followers, and thus potential customers. This study aims to investigate what consumers actually want to see in the direct marketing they themselves have chosen to receive; what the consumers find most appealing and what makes them feel the greatest desire to buy. For this study seven semi-structured interviews were held with seven women all in the age between 16 and 25. They shared their everyday habits on the social media platform Instagram and were shown 15 Instagram pictures from five major fashion companies. The women expressed their spontaneous feelings when the pictures were shown, just as if the images had been found in their own Instagram feed. The images shown consisted of two, by us, defined messages divided into a five-degree scale, where the scale was ranked accordingly: extremely rational, rational, mixed, emotional and extremely emotional messages. The interviewees also commented on their preferences regarding the content of the pictures, if it was up to their own choosing. After analyzing all interviews, we have come to the conclusion that both the rational and the emotional image categories are preferable to the others. These two stand out from the five-degree scale as both more appealing and creating a greater desire to buy. The extreme ends of each category does not suit marketing on Instagram for different reasons. With this information, we hope to help companies with their marketing strategy on Instagram. This thesis is written in Swedish. / Användningen av sociala medier som marknadsföringsverktyg växer ständigt, och så även möjligheterna för företag att få återkoppling angående hur framgångsrik deras marknadsföring är. Dagens företag tar stora ekonomiska risker när de väljer marknadsföringsmaterial på det traditionella sättet, men när det på sociala mediet Instagram är gratis att skapa ett konto blir den största risken att förlora följare och därmed potentiella kunder. Den här studien undersöker vad konsumenter faktiskt önskar att se i den direktreklam de självmant väljer att följa, vad som mest tilltalar dem och vad som får dem att känna mest köplust. Studien består av sju semistrukturerade intervjuer med kvinnor i åldrarna 16-25 som berättar om sina vanor på det sociala mediet Instagram. De sju kvinnorna visades 15 Instagrambilder från fem stora modeföretag och fick uttrycka sina spontana känslor inför dessa, likt ifall bilderna hade funnits i intervjupersonernas Instagramflöde. Bilderna bestod av två budskap som var uppdelade på en femgradig skala, där skalan rangordnades efter kategorierna extremt rationellt, rationellt, mixat, emotionellt och extremt emotionellt budskap. Intervjupersonerna kommenterade även vilka preferenser de hade angående bildernas innehåll ifall de själva fick välja. Efter att ha analyserat alla intervjuer menar vi att både de rationella och de emotionella bildkategorierna är att föredra, de står ut på den femgradiga skalan som både mer tilltalande och mer skapande av köplust. De extrema kategorierna av båda budskapen passar inte marknadsföring på Instagram av olika skäl. Med den här informationen hoppas vi kan hjälpa företag med deras marknadsföringsstrategi på Instagram.

Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar. / This thesis investigates the art historical debate about whether or not it is reasonable to assume the presence of moralistic messages in Dutch seventeenth-century genre art. The study is conducted according to a discourse analytical method with emphasis on textual analysis. The texts chosen for analysis were written during the 1980s and 1990s by art historians who advocate different standpoints.

No description available.

I uppsatsen behandlas två filmer av filmskaparen Hayao Miyazaki: Nausicaä från vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Uppsatsen börjar med en kort bakgrundsbeskrivning av Miyazaki för att sedan gå in på dennes tankar kring naturen, filmerna, framtiden och den värld som vi lever i idag. Därefter följer analyser av de två filmerna som innehåller handling, viktiga karaktärer, teman, motiv, budskap och diskussion. I denna del tar jag också upp det visuella i Nausicaä från Vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Jag tittar även på vad andra har sagt om filmerna och skriver om kraften i det visuella med utgångspunkt i artikeln The ecological and consumption themes of the films of Hayao Miyazaki av Kozo Mayumi, Barry D. Solomon och Jason Chang. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

I följande uppsats så analyseras alternativa och ofta uppseendeväckande tolkningar av kända konstverk, närmare bestämt interpretationer som menar sig peka på dolda budskap från konstnären. Bildtolkningarna granskas i ljuset av spårsökande paradigm samt det skelett som utgör konspirationsteorier. Konspirationsteorier handlar ofta om makt och politik, men det hindrar inte att strukturen som upprätthåller dessa teorier kan sprida sig till och florera även inom andra ämnen. Undersökningen analyserar vad som händer med bildtolkningarna när de sätts i relation till teorier om konspirationsteorier. Resultatet visar att bildtolkningarna i hög grad är formulerade som samt bygger upp sin bevisning i enlighet med konspirationsteorier, och det spårsökande paradigmet är ständigt närvarande med ett fokus på detaljer för att bättre förstå helheten.

Validerat; 20130622 (global_studentproject_submitter)

Hur hanteras genus i modebranschens marknadsföring? De senaste åren har det funnits en påtaglig strävan mot ett mer genusmedvetet, jämlikt och jämställt samhälle. Vissa forskare menar att de har märkt en ökad sexualisering av utbudet i media och att medierna spelar stor roll för hur samhället definierar kvinnligt och manligt. Ökar den könsstereotypiska reklamen eller är det vi som blivit mer kritiskt tänkande? Syftet med denna uppsats var att undersöka hur modeföretag gestaltar genus i sin marknadsföring samt hur företag kan arbeta med att motverka könsstereotypisk reklam. För att besvara syftet användes teoretiska modeller som behandlar olika form av kommunikation och hur den förhåller sig till kundens känslor och behov. Det empiriska materialet bestod av två intervjuer och en granskning. Först utfördes en granskning av olika tryckta annonser, som fått mycket uppmärksamhet i media under de senaste två åren. Senare utfördes en intervju med Production Manager på Nelly,com och till sist genomfördes en intervju med en genusforskare vid Göteborgs Universitet. Företag har alltid ett motiv med sitt budskap. Budskapen och känslorna som företag spelar på verkar vara ganska övergripande och lika för de flesta modeföretag. Det är viktigt att tänka på att vi hela tiden utsätts för olika typer av budskap och ideal och att modebranschen bara är en av många sändare. Modebranschen blir speciellt utsatt för att den framför allt är så synlig. När vi började skriva uppsatsen hade vi en bild av vad genus var, men insåg under arbetets gång att det är mer än bara en diskussion om kvinnligt och manligt. Genus visade sig vara mycket bredare och djupare än vad vi från början hade kunnat ana. Ideal finns överallt, de ändras hela tiden och de kommer alltid att finnas. Som teorin säger tror vi att opinionsbildarna har stor betydelse för hur budskap uppfattas och att det har stor betydelse för hur en reklam vinklas och skrivs om i media. Så länge reklamen är provocerande och ges publicitet genom att spela på gamla könstereotypiska roller, kommer den typen av reklam kanske alltid att finnas. Vi hoppas att en förändring är på väg och att den nya generationen av människor som stiger in i modebranschen kommer att arbeta för långsiktighet och kritiskt tänkande med sin marknadsföring. Att vi alla kan hjälpas åt att arbeta med detta som en etisk och moralisk fråga inom företag. Vi måste alla ställa oss frågan; vilken värld vill vi leva i? / Program: Textilt management, fashion management