Aim - The purpose of this thesis is to examine the possibilities for feedback and learning in the construction sector. In addition, it is also examining the possibilities of how to get employees involved into new solutions in a more flexible way.  Theory - Innovation as a science field within construction bases much of its theories on Rogers, Schillings, Slaughters and Tatum’s work on innovation models and how they affect the implementation of the innovation. The theories also regard innovation diffusion and its focus on different actors and how they adapt to an innovation over time and about different key individuals such as Champions and Gatekeepers and their role in spreading the innovation.  Method - This thesis is a qualitative study with an inductive approach which was conducted as a case study on a consultant company in Uppsala, Sweden which is active in the construction industry. 10 interviews were conducted with different project managers and two more interviews with individuals with connection to their work. In addition, an observation study was also carried out. Findings - The results showed that the innovation process is not prioritized due to time requirements and that it is not the main task of the consultant to be innovative. They should rather focus on delivering a stable product for its customers. However, the co-workers do overall want to be more innovative but the current way of spreading and delivering new solutions might not be the best suitable way based on the time it requires for them to engage in the innovation.  Conclusion - The conclusion is that key individuals could be implemented and reduce other colleagues’ workload in the innovation work by absorbing ideas and new innovations. And summarize and visualize its benefits to the entire team.

Det här arbetet är forskningsresultatet av den studie som genomförts för att försöka hitta de gemensamma nämnarna mellan byggbranschen och klimatkrisen. Under den utbildning som författaren erhållit har stora delar av undervisningen varit kopplad till branschens klimatpåverkan och den obefintliga klimatmedvetenhet som branschen tycks ha. Då samhällets klimatåtgärder kanske är den viktigaste frågan idag är författaren intresserad av att se hur de teoretiska påståendena om byggandet och miljön faktiskt överensstämmer med den praktiska verkligheten. Att läsa om byggande och arkitektur är en sak, men det som fysiskt sker i branschen är minst lika avgörande. Därför är det av vikt att även arkitektstudenter studerar den praktiska verkligheten, vilket är anledningen till att denna rapport kommit fram. Forskningen syftar till att visa på den enkelhet som krävs för att lösa och förena flera komplexa system med utgångspunkt i att förstå vad byggbranschens utsläpp av växthusgaser beror på och hur detta kan minskas på lång sikt. Här inkluderas hur byggindustrins aktiva hantverkare och aktörer som eventuellt redan nu försöker påverkar industrins omställning mot klimatneutralitet tänker och gör samt hur de högre insatserna arbetar i frågan. Forskningen har bedrivits genom två fall, en svensk Stor stad och en svensk Mindre stad, där jämförelser i planarbetet och hållbarhetsarbetet kring byggbranschen är utrett. På så sätt är denna forskning triangulerande. En databassökning är även gjord för att med teoretisk kunskap stödja fallstudien och intervjuerna. Flera nyckelpersoner från hela branschens värdekedja har intervjuats för att få en förståelse för hur arbetet sker på alla nivåer samt att se attityden och hur kunskapsnivåerna är. Forskningen visar att klimatkrisen inte hör hemma i våra liv om vi vill rädda kommande generationer. Klimatkrisen förenar en värld- samhällen och näringslivet, och tvingar oss att hitta nya lösningar för en gemensam morgondag. Och byggindustrin har ett ansvar i det arbetet precis som alla andra. För precis som misstänkt finns det i världen, EU och Sverige ett väletablerat arbete för att motverka klimatkrisen och uppnå klimatneutralitet till år 2045, men att det arbetet inte följs upp och arbetas med på ett tydligt sätt hos de privata byggherrarna. Orsakerna till detta är många. Bland annat dåligt specificerade lagar och regler men också en stor klyfta i den generella kunskapsnivån bland myndigheter och branschens hantverkare eller utförare. / This work is the research result of the study conducted to try to find the common denominators between the construction industry and the climate crisis. During the education that the author has received, large parts of the teaching have been linked to the industry's climate impact and the non-existent climate awareness that the industry seems to have. As society's climate measures are perhaps the most important issue today, the author is interested in seeing how the theoretical claims about construction and the environment actually correspond to the practical reality. Reading about construction and architecture is one thing, but what happens physically in the industry is at least as crucial. Therefore, it is important that architecture students also study the practical reality, which is the reason why this report has been published. The research aims to show the simplicity required to solve and unite several complex systems based on understanding what the construction industry's greenhouse gas emissions depend on and how this can be reduced in the long term. This includes how the construction industry's active craftsmen and actors who may already be trying to influence the industry's transition to climate neutrality think and do, as well as how the higher efforts work in the issue. The research has been conducted through two cases, a Swedish Large City and a Swedish Small City, where comparisons in the planning work and sustainability work around the construction industry have been investigated. In this way, this research is triangulating. A database search is also done to support the case study and the interviews with theoretical knowledge. Several key people from the entire industry's value chain have been interviewed to gain an understanding of how the work is done at all levels and to see the attitude and how the knowledge levels are. Research shows that the climate crisis does not belong in our lives if we want to save future generations. The climate crisis unites world societies and business, and forces us to find new solutions for a common tomorrow. And the construction industry has a responsibility in that work just like everyone else. Just as suspected, there is in the world, the EU and Sweden a well-established work to counteract the climate crisis and achieve climate neutrality by the year 2045, but that this work is not followed up and worked on in a clear way by the private builders. The reasons for this are many. Among other things, poorly specified laws and regulations but also a large gap in the general level of knowledge among authorities and the industry's craftsmen or performers.

Abstract Introduction: This thesis focuses on the housing situation and sustainability in Manila, the capital of the Philippines. According to a report by the United Nations Human Settlements Programme, approximately 25% of Manila's population resides in substandard living conditions and informal settlements. The thesis is based on a case study conducted on the Estero De San Miguel pilot project, where a Post-Occupancy Evaluation (POE) study was carried out on the housing project. The findings revealed that relocating people from slums to the housing project and providing them with a home led to an improvement in the quality of life and sustainability in the project area. The aim of the study was to conduct a POE and assess the quality of life and identify areas for improvement in future low-budget projects. Method: The research methods are based on a combination of qualitative and quantitative methods. Interviews were conducted with architects and other key individuals involved in the project. Surveys were administered to residents, and personal observations were made regarding the quality of life. Plan analysis and area analysis were also conducted. Results: The case study resulted in answers obtained through surveys administered to the residents in the area and interviews with key personnel involved in the project, providing responses to the research questions. Analysis: The Estero De San Miguel Pilot Project (EDSM) has made a significant impact on improving the quality of life and sustainability within the project area. Previously, informal settlements were typically reconstructed outside the city center, resulting in limited access to employment, education, and social services. The residents lived in poverty within these informal settlements, with their needs neglected by both society and the government. Since relocating to the EDSM housing project, 72% of the residents have experienced notable improvements in their lives. This project has provided them with an opportunity to enhance their quality of life and foster a stronger, more supportive community. Discussion: The method, with its specific limitations, in this case study yields results that align with the study's purpose and thereby addresses the research question of the thesis. There is a strong correlation between the findings and the theoretical framework.

The purpose of this bachelor thesis is to investigate how an ideal job applicant is described when searching real estate janitors and real estate managers in job advertising using a Swedish linguistic perspective. This is achieved by looking at how the model reader is constructed i.e. if the ways to describe the two occupational groups differ, if the descriptions tend to include or exclude groups of applicants, and if and how a relationship is created between the employer and the recipient and if so what kind of relationship. The material consists of ten job advertisements where the employer is looking for real estate janitors and ten job advertisements where the employer is looking for real estate managers. The choice of method for the study is systemic functional grammar, critical discourse analysis and gender coding. Theoretically I also start from the systemic functional grammar and the critical discourse analysis, though with an emancipatory approach. The descriptions of the dream candidates that is created in the ads differ between the two occupations. Real estate janitor is a job which requires more practical skills, while the job as a manager requires more theoretical skills. The ideal real estate janitor has equal numbers of masculine and feminine qualities. The dream candidate is self-propelled, service-oriented and is able to plan the working day in an efficient way. Since the employer seems to have a dominant attitude towards the janitor their relationship tends to not be very close. The ideal dream candidate created for real estate managers is also very self-sufficient, but he or she also has a strong internal drive and likes to run projects in combination with a strong sense of responsibility. The ideal real estate manager has a little more feminine than masculine qualities. The relationship between the employer and the ideal real estate manager is more symmetrical than the relationship that is constructed with the ideal real estate manager.

För att världen ska bli mer socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar till år 2030 skapade FN de globala målen. En omställning till cirkulär ekonomi är nödvändig för att nå de globala målen. Cirkulär ekonomi innebär att resurser används i effektiva cirkulära flöden och ersätter jungfruligt material. Cirkulära flöden kan minska den stora materialkonsumtionen och utsläppen av växthusgaser som byggsektorn och industrisektorn är ansvariga för. Sveriges ekonomi är i dagsläget linjär, där bara cirka 3% av allt material som nationen konsumerar återinförs in i ekonomin. Det finns en stor materialtillgång från industriavfall i urbana områden som i dagsläget kasseras men som fortfarande har ett potentiellt värde att återbrukas. Syftet med studien är att inventera materialflöden i region Norrbotten som är klassade som utdömda av företag och industrier utanför byggsektorn. Studien inriktar sig särskilt på att inventera restmaterial i städerna Luleå, Boden och Piteå och analysera om materialen kan återbrukas som ytskiktsmaterial för fasad och tak på ett miljöhus. Analyserna ska resultera i gestaltningsförslag för de restmaterialen med störst potential till återanvändning för att väcka inspiration för återbruk. Studien undersöker också de vanligaste utmaningarna med återbruk inom byggsektorn. Datainsamlingen har skett genom en litteraturstudie och en inventering av lokala restmaterial. Inventeringen har utförts med hjälp av metoden Harvest Map, semistrukturerade intervjuer och studiebesök. Analysen av restmaterialen har baserats på Ashbys materialvalsmetod. Metoden innebär bestämning av kriterier, uteslutning av material samt rangordning av material. Rangordning av material har genomfört med hjälp av en multikriterieanalys. Enligt Ashbys materialvalsmetod definierades tolv kriterier. Av sju företag som inventerades exkluderades tjugosex av trettiosju restmaterial från studien. Elva restmaterial uppnådde de kriterier som var nödvändiga för att återbruka som ytskiktsmaterial och rangordnades enligt multikriterieanalysen. De tre material som rangordnades högst var rostfri plåt från värmeväxlare, plåt från sandwichelement och gabionvägg av masugnsslagg. Fallscenario för fasad- och takytskikt gestaltades för dessa tre material och som påvisar att det finns goda möjligheter för de inventerade restmaterialen att återbrukas som ytskiktsmaterial. Inventeringen hos de få företag som gjordes visade att det finns en stor materialtillgänglighet i region Norrbotten som har potential att återbrukas. Det framgick också att det finns intressanta materialflöden hos industrier som byggsektorn kan dra nytta av. Återbruk av material kräver samarbete mellan de involverade parterna. Samarbetet innebär bland annat att dela med sig information om tillgängliga resurser i materialflöden, materialens egenskaper och ursprung. Detta är nödvändigt för att underlätta inventeringen av potentiella material att återbruka. Samarbetet kan hindras av företagens och industriernas integritet och konkurrens mellan företagen. En tänkvärd aspekt som upptäcktes under studien var att låta restmaterialen återbrukas till andra funktioner hos byggnaden. Detta i kombination med att utföra en storskalig materialinventering vore intressant för fortsatta studier. / In order for the world to become more socially, economically and environmentally sustainable by the year 2030, the UN created the global goals. A transition to a circular economy is necessary to reach the global goals. Circular economy means that resources are used in efficient circular flows and replace virgin material. Circular flows can reduce the large material consumption and emissions of greenhouse gases that the construction and industrial sectors are responsible for. Sweden's economy is currently linear. Only 3% of all the material that the nation consumes is reintroduced into the economy. There is a large supply of material from industrial waste in urban areas that is currently discarded but still has potential value to be reused. The purpose of the study is to inventory material flows in the Norrbotten region that are classified as condemned by companies and industries outside the construction sector. The study focuses in particular on inventorying residual materials in the cities of Luleå, Boden and Piteå and analyzing whether the materials can be reused as surface layer material for facade and roof of an environmental house. The analysis should result in use case scenarios for the residual materials with the greatest reuse potential to inspire for reuse. The study also examines the most common barriers for reuse in the construction sector. According to Ashby's material selection method, twelve criteria were defined. Of seven companies that were inventoried, twenty-six out of thirty-seven residual materials were excluded from the study. Eleven residual materials fulfilled the criteria necessary for reuse as surface layer material and were ranked according to a multi-criteria decision analysis. The three materials with the highest rank were stainless steel plate from heat exchangers, plate from sandwich elements and gabion wall of blast furnace slag. Use case scenarios for facade and roof surface layers were designed for these three materials. This showed good opportunities for the inventoried residual materials to be reused as surface layer material. The inventory of the few companies that was made showed that there is a large availability of material in the Norrbotten region that has the potential to be reused. The analysis showed that there are interesting material flows in industries that the construction sector can benefit from. Reuse of materials requires cooperation between the parties involved. The collaboration involves, among other things, sharing information on available resources in material flows, the properties and origin of the materials. This is necessary to facilitate the inventory of potential material to reuse. Integrity and competitiveness of companies and industries can affect the cooperation. A conceivable aspect that was discovered during the study was to allow the residual materials to be reused for other functions on the building. This, in combination with carrying out a large-scale material inventory, would be interesting for further studies.

Klimatförändringarna är idag ett av mänsklighetens största hot och om inte världens växthusgasutsläpp minskar drastiskt under de kommande åren kan detta medföra svåra konsekvenser både lokalt och globalt. I linje med detta har globala och nationella mål satts för att främja klimatneutrala samhällen och branscher. Byggsektorn står för en stor del av klimatpåverkan, varför det är viktigt att se över utsläpp från denna sektor. Under de senaste åren har flertalet definitioner för klimatneutralitet i byggsektorn presenterats där samtliga är överens om att detta är en viktig strategi för att minska påverkan från vår byggda miljö. Dock tycks en stor osäkerhet råda kring vad som ska inkluderas i en sådan definition. Detta projekt ämnade därför till att undersöka olika definitioner av klimatneutralitet inom byggsektorn med fokus på ‘klimatneutrala byggnader’. Sju olika verktyg inkluderas i denna analys, vilka utgör en blandning av regionala, nationella och internationella initiativ men med den gemensamma nämnaren att alla utvecklat en egen definition av en ‘klimatneutral byggnad’. En litteraturgenomgång ämnade att sätta projektet i en tydlig kontext vilket sedan följdes av en dokumentanalys av verktygen och en intervjustudie med verktygsutvecklare vilka har insyn i de olika definitionernas utformning.  Resultatet visade att det råder delade meningar gällande val av systemgränser och tillvägagångssätt för att uppnå klimatneutralitet. Samtliga var överens om att förnyelsebar energiproduktion och elektrifiering kommer vara avgörande för att uppnå detta men däremot uppmärksammades olika klimatåtgärder för att balansera klimatpåverkan. Dessa inkluderade framförallt följande: produktion (och export) av förnyelsebar energi, köpt klimatkompensation och lagringsvärde av biogent kol i trämaterial. Dessutom presenterades energieffektivisering i befintligt bestånd, tekniska lösningar för att långsiktigt lagra koldioxid såsom bio-CCS, karbonatisering av betong, tillgodoräkning av en återvinningsdeklaration, återvunnet material och energi samt effektreduktion inom befintlig byggnad. Även systemgränserna skiljde sig åt där detta varierade från att framförallt inkludera det viktigaste och mest tillförlitliga till att inkludera samtliga steg inom byggnadens livscykel. Vidare visade studien på utmaningar kopplat till detta område som framförallt inkluderar brist på data, både vad gäller kvantitet och kvalitet, behovet att inludera antaganden och fiktiva beräkningar och osäkerhet kring framtiden så som elnätets mix och hantering av elektrifiering i byggsektorn. Detta indikerade att det i nuläget saknas konsensus kring vad en ‘klimatneutral byggnad’ är och att det finns utmaningar kopplat till en sådan definition, vilket tyder på att begreppet skulle behöva utvärderas ytterligare. Av den anledningen kan det vara rimligt att fundera på om klimatneutrala byggnader är ett begrepp som i nuläget är redo att användas, eller om det ska undvikas för att förhindra missförstånd. / Climate change is one of today’s biggest threats for humanity and if the global greenhouse gas emissions do not drastically decrease during the near future, this could have severe consequences for the world. In line with these challenges, global and national goals have been developed which aim to foster climate-neutral societies and industries. Since the climate effect from the building industry has shown to be major, it is important to consider emissions from this sector. During the recent years, several definitions of climate-neutrality in the built environment have been presented, which is a strategy considered to be important in order to reduce the climate impact from this field. Therefore, this project aimed to investigate different definitions of climate-neutrality in the building industry with the focus ‘climate-neutral buildings’. Seven tools were included, with a mix of regional, national and international focus, which all have presented a unique definition of a climate-neutral building. To settle the project in a clear context, a literature review became the first step. Thereafter, a document analysis was conducted as well as an interview study with tool developers with good insight into the framing of the different tools that were investigated.  The result showed that the definitions differ in terms of defined system boundaries and actions chosen to achieve climate-neutrality. All of the investigated tools promoted that renewable energy and electrification lay the foundation for the climate-neutral building definition. However, the climate actions presented for compensating and balancing the emissions differed. The presented actions included, above all: production (and export) of renewable energy, carbon offsets, and storage capacity of biocarbon in wood material. Additionally, the tools presented other actions which included energy-efficiency in existing buildings, technical solutions for long-term storage of carbon, carbonization of concrete, value connected to reuse of material and energy, as well as reduced energy-peak demand. The system boundaries differed in terms of inclusion of life cycle modules, from focusing on the most important and accurate stages, to include the full lifecycle of a building. Furthermore, the study identified challenges connected to the definition of climate-neutral buildings. These included, above all, lack of (high-quality) data, the need to use fictitious numbers and assumptions, as well as insecurities connected to the future, including the composition of the electricity mix and how the electricity grid will handle the electrification of the built environment. All these aspects indicate that the term climate-neutral building as for now lacks consensus and that there are challenges connected to this field. Therefore, 2 more evaluation seems to be needed and it might be reasonable to consider if climate neutral buildings as a concept is mature enough to be used, or if this should be avoided to prevent confusion and misunderstandings.