Данная работа исследует использование ChatGPT, мощной модели искусственного интеллекта, для поддержки принятия решений на различных этапах жизненного цикла ИТ-инновации. Работа основана на анализе эффективности и применимости ChatGPT в контексте поддержки принятия решений внаучно-исследовательских работах и процессах разработки программного обеспечения. Исследование описывает принципы взаимодействия с ChatGPT, его способность анализировать и обрабатывать текстовую информацию, а также его возможности в генерации содержательных и контекстно связанных ответов в контексте решаемых задач в научно-исследовательских работах и тестировании программного обеспечения. В работе рассматривается потенциальное использование использования ChatGPT для поддержки принятия решений, для определения преимуществ и ограничений. / This paper explores the use of ChatGPT, a powerful artificial intelligence model, to support decision-making at various stages of the IT innovation lifecycle. The work is based on the analysis of the effectiveness and applicability of ChatGPT in the context of decision support in scientific research and software development processes. The study describes the principles of interaction with ChatGPT, its ability to analyze and process textual information, as well as its capabilities in generating meaningful and contextually related answers in the context of tasks being solved in research and software testing. The paper discusses the potential use of using ChatGPT to support decision-making, to identify advantages and limitations.

Denna uppsats syftar till att diskutera påverkan av artificiell intelligens (AI) på programutvecklingsprocessen, både nuvarande och framtida. Fokus ligger på att undersöka hur programmerare och testare har kommit i kontakt med AI hittills och i vilken utsträckning de tror att AI kan utnyttjas i framtida programutvecklingsprocesser. Detta är särskilt relevant att undersöka eftersom AI-tekniken utvecklas snabbt och det finns redan verktyg som potentiellt kan underlätta programmerares och testares arbete. Uppsatsen är skriven på svenska. Forskningen är av kvalitativ karaktär och omfattar en litteraturgenomgång för att undersöka tidigare forskning om ämnet, samt kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med både testare och utvecklare för att få en bättre täckande bild av området för programutveckling. Totalt genomfördes fem semistrukturerade intervjuer där djupgående frågor ställdes för att förstå individernas tankar kring ämnet och deras motiv. Resultaten av studien visar att våra respondenter inte i stor utsträckning använder AI idag. Detta trots att både litteraturen och respondenterna själva påpekar att det finns verktyg som skulle kunna användas i båda processerna av programmering och testning. En slutsats är att det finns olika etiska och juridiska frågor som behöver redas ut innan verktygen kan börja utnyttjas. Dock är både respondenterna och tidigare forskning överens om att AI i framtiden kan förändra sättet som programutvecklingsprocessen utförs på, eftersom AI kan användas som ett verktyg för att effektivisera och potentiellt förbättra kvaliteten på tester och programmering. Detta kan leda till förändringar i rollerna för testare och programmerare. / This thesis aims to discuss the impact of artificial intelligence (AI) on the software development process, both current and future. The focus is on examining how programmers and testers have come into contact with AI so far and to what extent they believe that AI can be utilized in future software development processes. This is particularly relevant to investigate because AI technology is developing rapidly and there are already tools that can potentially facilitate the work of programmers and testers. The thesis is written in swedish. The research is of a qualitative nature and includes a literature review to examine previous research on the subject, as well as qualitative semi-structured interviews. The interviews were conducted with both testers and developers to get a more comprehensive picture of the software development field. A total of five semi-structured interviews were conducted where in-depth questions were asked to understand the individuals' thoughts on the subject and their motives. The results of the study show that our respondents do not use AI to a large extent today. This despite the fact that both the literature and the respondents themselves point out that there are tools that could be used in both processes of programming and testing. One conclusion is that there are various ethical and legal issues that need to be sorted out before the tools can begin to be used. However, both respondents and previous research agree that in the future AI may change the way the software development process is carried out, as AI can be used as a tool to streamline and potentially improve the quality of testing and programming. This can lead to changes in the roles of testers and programmers.

Web accessibility is essential for making the internet available to everyone, including individuals with disabilities. This study explores ChatGPT-4s potential in improving webaccessibility for visually impaired users by evaluating its effectiveness in interpreting andconveying web content with accessibility issues.The methodology involved creating websites with intentional accessibility barriers, craftingprompts to simulate real-time issues, and using ChatGPT-4 to provide solutions. Data was gathered from both visually impaired and those without disabilities, who rated ChatGPT-4s responses on relevance, conciseness, clarity, and usability using a 1-5 Likert scale. Results showed that ChatGPT-4 had 64.42% effectiveness in assisting with web accessibility, particularly in summarizing and clarifying content. However, issues such ashallucinations and false information were noted.This study underscores the promise of ChatGPT-4 in enhancing web accessibility and emphasizes the need for further refinement to ensure accuracy and reliability in real-world applications. / Tillgängligt innehåll på webben är en nödvändig del för att skapa ett internet som är användbart av alla, även personer med en funktionsnedsättning. Denna studie utforskar potentialen hos ChatGPT-4 som verktyg för att förbättra tillgänglighet på webben för synskade genom att utvärdera verktygets effektivitet att tolka och förmedla innehåll på webben som har tillgänglighetsproblem. Metodiken innebar att skapa webbsidor avsiktligen innehållandes tillgänglighetsbarriärer, skapa prompts för att simulera realtidsproblem, och att använda ChatGPT-4 som en lösning. Insamlingen av information innefattade data från både individer med och utan en synskada, där personerna rankade ChatGPT-4s svar på kriterierna relevans, kortfattadhet, tydlighet och användbarhet på en 1-5 Likert skala. Reultatet visade att ChatGPT-4 hade en effektitvet på 64,42% i att hjälpa med webbtillgänglighet, och särskilt effektiv i att summera och förklara innehåll. Dock så uppvisade verktyget problem såsom hallucinationer och falsk informarion. Denna studie visar prov på ChatGPT-4s potential i att förbättra tillgänglighet på webben, samt understryker att vidareutveckling behövs för att garantera korrekthet och tillförlitlighet i verkliga applikationer.

Titel: Kan artificiell intelligens skapa en trovärdig hållbarhetsrapport? En kvantitativ studie om förmågan att urskilja AI-genererade texter från mänskligt skrivna texter samt vilka faktorer som påverkar.  Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Arvid Högberg och William Karlström Handledare: Asif M. Huq Datum: 2024 – maj Syfte: Experimentet syftar till att se om faktorer som yrkesmässig bakgrund, utbildningsnivå, ålder och kön påverkar respondenternas förmåga att urskilja AI-genererad text från mänskligt framställd text.  Metod: Studien utfördes med en kvantitativ enkätundersökning där 84 respondenter deltog. Den bestod av inledningsvis demografiska frågor som följdes av två experiment där två texter presenterades och respondenten avgjorde vilken text som var AI-genererad. Analysmetoderna som använts var ANOVA (Analysis of Variance), frekvenstabeller och korrelationsanalyser. Våra respondenter var ekonomistudenter, utbildare inom ekonomi och yrkesverksamma inom redovisning/revision.  Resultat och slutsats: Studien visade att faktorer som kön, ålder och erfarenhet inte hade någon signifikant påverkan på förmågan att urskilja AI-genererad text. Men högre AI-användning ökade chansen att urskilja AI-genererad text. Examensarbetets bidrag: Studien har bidragit med värdefull information om vad som påverkar förmågan att urskilja AI-genererad text från mänskligt skriven text. Resultatet visar att demografiska faktorer inte spelar någon signifikant roll. AI-användning däremot har en viss påverkan. Studien visar även hur långt AI-teknologin har kommit och hur svårt det kan vara att skilja mellan AI-genererad text och mänskligt skriven text. Förslag till fortsatt forskning: Effekterna av AI-träning och utbildning av människors förmåga att skilja på olika typer av text är något som framtida forskning behöver belysa. Det går även att utforska användningen av AI för textgenerering inom olika branscher och hur detta påverkar människors förmåga att skilja på AI-genererad text och mänskligt skriven text. / Title: Can artificial intelligence create a credible sustainability report? A quantitative study on the ability to distinguish AI-generated texts from human-written texts and which factors influence. Level: Bachelor's degree thesis in business administration Authors: Arvid Högberg and William Karlström Supervisor: Asif M. Huq Date: 2024 – May Purpose: The experiment aims to see if factors such as work experience, education background, age and gender affect the respondents' ability to distinguish AI-generated text from human-produced text.  Method: The study was carried out with a quantitative survey in which 84 respondents participated. It consisted of initial demographic questions followed by two experiments where two texts were presented and the respondent decided which text was AI-generated. The analysis methods used were ANOVA (Analysis of Variance), frequency tables and correlation analyses. Our respondents were economics students, educators in economics and professionals in accounting/auditing. Results and conclusion: The study showed that factors such as gender, age and experience had no significant impact on the ability to distinguish AI-generated text. But higher AI usage increased the chance of distinguishing AI-generated text. Contribution of the thesis: The study has contributed valuable information about what affects the ability to distinguish AI-generated text from human-written text. The result shows that demographic factors do not play a significant role. AI use, on the other hand, has a certain impact. The study also shows how far AI technology has come and how difficult it can be to distinguish between AI-generated text and human-written text. Suggestions for further research: The effects of AI training and education on people's ability to distinguish between different types of text is something that future research needs to explore. It is also possible to explore the use of AI for text generation in various industries and how this affects people's ability to distinguish between AI-generated text and human-written text.

Studien behandlar respons på elevtexter där målet är att bidra till en diskussion om AI som hjälpmedel på gymnasiet. Därför är syftet med studien att explorativt utforska potentialen hos AI och dess genererade respons på elevers utredande texter i svenska 3 jämfört med kvaliteten hos respons given av lärare. Materialet består av tolv elevtexter, två från varje betygsnivå (A-F), insamlade från fyra lärare med varierande antal texter per lärare. Analysmetoden kombinerar kvalitativ textanalys av lärarresponsen med en explorativ jämförande analys av AI-responsen. Det teoretiska ramverket består av en kombination av Hattie och Timperleys (2007) responsmodell samt Cerratto Pargmans och Jahnkes (2019) begrepp om aktörer. Resultatet visar att lärarresponsen på elevtexterna varierar i stadium och nivå, med Feed Up som den vanligaste responsen och Feed Back som den minst förekommande. ChatGPT tenderar att inte ge liknande bedömningar som lärare och saknar ofta den detaljerade och specifika återkoppling som lärarna ger, särskilt när det gäller att främja elevens utveckling och nyansering av resonemang. Studien kommer fram till att det finns stor potential för generativ AI i skolan, men med vissa begränsningar i nuläget. / The study addresses feedback on student texts, aiming to contribute to the discussion of AI as an aid in upper secondary school education. Consequently, the purpose of the study is to exploratively investigate the potential of AI and its generated responses to students' analytical texts in Swedish 3, compared to the quality of feedback provided by teachers. The material consists of twelve student texts, two from each grade level (A-F), collected from four teachers with varying numbers of texts per teacher. The analysis method combines qualitative text analysis of the teacher feedback with an exploratory comparative analysis of the AI feedback. The theoretical framework consists of a combination of Hattie and Timperley's (2007) feedback model and Cerratto Pargman and Jahnke's (2019) concept of agency. The results show that the teacher feedback on student texts varies in stage and level, with Feed Up being the most common response and Feed Back being the least frequent. ChatGPT tends not to provide similar assessments as teachers and often lacks the detailed and specific feedback that teachers give, especially when it comes to promoting the student's development and nuanced reasoning. The study concludes that there is great potential for generative AI in schools, but with certain limitations at present.

De AI-drivna språkmodellernas ökade tillgänglighet innebär nya utmaningar och möjligheter inom svenskundervisningen. Med hjälp av verktyg som ChatGPT kan elever generera högkvalitativa texter inom loppet av bara sekunder, vilket har ändrat förutsättningarna för hur uppgifter kan konstrueras i ämnet. Syftet med detta arbete var att utforma och utvärdera en didaktisk design där ChatGPT var den primära resursen för undervisning i berättarteknik och stilistik i svenska. Designen testades genom en intervention där en gymnasieklass fick agera skrivcoacher till ChatGPT och bearbeta noveller med hjälp av litteraturvetenskapliga begrepp. Arbetsmomentet avslutades med muntliga redovisningar där eleverna reflekterade över sina arbeten. En analys av de muntliga redovisningarna visade att ChatGPT verkar ha underlättat för eleverna att göra litteraturvetenskapliga och lingvistiska analyser. Detta främst genom att verktygets interaktiva funktioner gav eleverna agens i arbetet och kunde användas för att visa hur litteraturvetenskapliga begrepp påverkar en skönlitterär text. Undervisningsmetoden medförde även en processorienterad syn på skönlitterärt skrivande och gav insikter om generativ AI som medium. Eleverna upplevde undervisningsmetoden som rolig och betydelsefull, men de ansåg inte att den avsevärt ökade deras arbetsmotivation. Därutöver förekom det att eleverna kopierade tolkningar som hade gjorts av ChatGPT i stället för att utföra egna analyser. Det uppstod även svårigheter med bedömningen då det stundtals var svårt att skilja på elevernas och ChatGPT:s analyser. / The increased availability of the AI-driven language models has resulted in new challenges and opportunities for teaching Swedish. With the help of tools like ChatGPT, students can generate high-quality texts in a matter of seconds, which has changed the conditions for how assignments can be constructed in the subject. The purpose of this work was to design and evaluate a didactic design where ChatGPT was the primary resource for teaching storytelling techniques and stylistics in Swedish. The design was tested through an intervention in upper secondary school, where the students acted as writing coaches for ChatGPT and produced short stories using literary concepts. The work phase ended with oral presentations in which the students reflected on their work. An analysis of the oral presentations showed that ChatGPT seems to have made it easier for the students to make literary and linguistic analyses. This is primarily because the tool's interactive functions gave the students agency in the work and could be used to show how literary concepts affect a fictional text. The teaching method gave the students a process-oriented view on writing fiction and provided insights into generative AI as a medium. The students viewed the teaching method as fun and meaningful, but they did not feel that it significantly increased their work motivation. In addition, some students copied interpretations made by ChatGPT instead of performing their own analyses. There were also difficulties with the assessment as it was sometimes difficult to distinguish between the students' and ChatGPT's analyses.

The recent widespread global use of ChatGPT has demonstrated immense applications for AI technology. With natural language as input, ChatGPT can generate and describe code in various programming languages. ChatGPT could enable the automation of repetitive tasks, thereby increasing efficiency. The aim of the study was to investigate whether the AI tool ChatGPT is a valuable resource for programmers to use in programming by examining whether the use of ChatGPT as an aid can lead to efficiency gains in programming and exploring how programmers perceive the usefulness of ChatGPT as an aid. In the study, a programmer is defined as a final-year student in the Bachelor’s Programme in Information Systems at Uppsala University. Quantitative data on time on task were collected through an experiment with code tests in the C# programming language to measure efficiency, and a survey based on SUS and ASQ was conducted in conjunction with the experiment to assess the perceived usefulness of ChatGPT. Participants were randomly assigned to control and experimental groups, where the experimental group used ChatGPT as an aid while the control group did not. The experimental group was on average 9.4 minutes faster than the control group, which was statistically significant. The perceived usefulness of ChatGPT was considered high based on SUS and ASQ, as the experimental group scored higher than the control group. The conclusion drawn is that ChatGPT is a valuable tool for programmers in programming, considering efficiency and perceived usefulness.

Genom diskursanalys undersöker detta examensarbete vilka förståelser av chatbotten ChatGPT som skapas genom nyhetsrubriker och ingresser. Analysen är förankrad i diskursteori. Genom enkäter ämnar arbetet också undersöka hur svensklärare dels ställer sig till ChatGPT, dels resonerar om svenskämnets framtid. Den teoretiska ansats som relateras till enkätundersökningens resultat är en kombination av två teoretiska modeller som båda behandlar teknik i undervisning och förändring. Resultatet av diskursanalysen visar att element som bland annat fusk, revolution/förändring, robot och AI har nått stabilitet i materialet och att det sammantaget skulle kunna leda till en allmän förståelse av ChatGPT som något hotfullt mot utbildningsväsendet. Det förefaller dock finnas tendenser till alternativa förståelser, men som i materialet inte har lyckats nå stabilitet. Resultatet av enkätundersökningen visar att svensklärarna är övervägande negativa till chatbotten i undervisning. Fuskproblematiken och hotet mot rättssäkerheten vid bedömning tycks för närvarande överskugga en diskussion om ChatGPT:s potentiella positiva effekter på undervisning och lärande i flera avseenden.

No description available.

ChatGPT svepte omkull oss när applikationen släpptes i slutet av november under 2022. Det talades om domedagsprofetior, oändliga möjligheter och ett område som krävde reglering då det spås förändra samhället generellt och skolan i synnerhet. Men vad innebär det egentligen för skolväsendet? Denna studie ger sig ut på en explorativ upptäckarfärd för att utforska ett ännu relativt outforskat område. Studien syftar till att ta reda på om ChatGPT kan ses som ett möjligt verktyg för lärare i deras planeringsarbete med en kurs och vad det skulle innebära för lärarrollen. Studien lutar sig mot John Biggs (1996/2011) konstruktiva länkning för att analysera planering skapad av ChatGPT och ser även till relevanta styrdokument för kursen Svenska 1 på gymnasiet. Tidigare forskning som tar upp möjligheter, farhågor samt rekommendationer gällande ChatGPT avhandlas för att sedan appliceras till resultatanalys, diskussion och slutsatser. Studien visar på flera resultat där dels möjligheter som mer tid till elevstöd, ChatGPT som ett användbart bollplank och ett verktyg till att skapa en grund för en planering presenteras. Dels belyser studien också flertalet brister i användningen av ChatGPT som ett planeringsverktyg då den bland annat genererar direkt felaktig information, kan skapa en övertro till verktyget, dels generaliserar för mycket för att anta funktionen som ett komplett planeringsverktyg. Slutligen diskuteras fortsatt forskning som är direkt nödvändig för att lärarkåren ska kunna anpassa sig till vad som ser ut som den nya verkligheten.