The electrification of personal transport vehicles is one of the strategies to counteract global warming and dependance on fossil fuels. Diesel powered cars are already prohibited in several big cities and the prices for fuel are constantly climbing. Even so, electric cars are still a premium that not everyone can afford as they could an older ICE-car. This means that there can be a gap in the near future were the Swedish working- and middle class can neither afford a new EV nor refuel their combustion engine car. This thesis investigates the possibilities and challenges of electric conversion of an existing, (used) combustion engine car as an alternative to buying a new electric car. The conversion is meant to be a DIY-project that can be carried out by anyone with the capacity to learn all the skills necessary and with sufficient funds to own a car in the first place. Parts of or the whole project can be outsourced to machine shops or similar, if there are areas where knowledge or equipment of the builder are insufficient. This type of conversion proves to be highly modular where the selection of both car and components depends on budget, time, and knowledge. Brushed DC motors offer reliability at a low cost, but with relatively low efficiency. A three-phase induction motor will be a more costly option, but with the benefit of higher efficiency and power. The batteries that are deemed appropriate for the conversion are lead-acid and lithium-ion batteries. Lead-acid batteries are robust and have a low cost. Their low energy density will however result in a higher weight making this type of battery best suited for a small car with short range. Lithium-ion batteries, which are used in commercial EVs, have a high energy density and lower weight. They come at a high cost however, and they require individual monitoring of the cells’ voltage to prevent potential failure. The converted car will have to be registered as a modified vehicle in order to legally be used in Sweden. The original total weight of the car cannot be exceeded during the conversion and because of this, a car with low curb weight and high max load is preferable as a starting point. / Den pågående elektrifieringen av personlig transport är ett av verktygen för att uppnå en hållbar utveckling. I samband med detta stiger bränslepriser och förbud mot dieseldrivna bilar finns numera i flertalet städer. Trots detta är elbilar fortfarande mycket dyra i inköp. Elkonvertering av befintliga (begagnade) bilar kan vara både ekonomiskt och ekologiskt gynnsamt då resultatet blir en cirkulär ekonomi och minskat behov av fossila bränslen, samtidigt som bilägaren ej behöver betala för dyrt bränsle. Detta examensarbete kartlägger möjligheterna och utmaningarna kring elkonvertering av enbegagnad bil med förbränningsmotor som alternativ för att köpa en ny elektrisk bil. Konverteringen skall vara ett DIY-projekt som kan genomföras av alla som har kapaciteten att lära sig de färdigheter som krävs samt har finansiella möjlighten att äga en bil. Delar av eller hela arbetet kan även lämnas bort till en mekanisk verkstad om byggaren saknar kunskap eller utrustningen för att genomföra projektet. Att utföra en sådan konvertering visar sig vara högst modulärt där val av bil eller komponenter behöver fattas utifrån budget, tid och kunskap. Kolborst-DC motorer erbjuder pålitlighet till ett lågt pris men har förhållandevis låg verkningsgrad. Trefas AC motorer innebär högre kostnad men erbjuder högre effektivitet och mer effekt. De batterier som bedöms lämpliga för konverteringen är bly-syra batterier och litium-jonbatterier. Även här skiljer sig kostnad och prestanda. Bly-syrabatterier är robusta och innebär lägre kostnad, men har låg energidensitet och resulterar i hög vikt. De lämpar sig därför för mindre bilar med kort räckvidd. Litium-jonbatterier, som används kommersiellt i dagens elbilar, har hög energidensitet och lägre vikt. De är dock ett mer kostsamt alternativ och kräver cellövervakning för att förhindra potentiellt haveri. Bilen kommer behövas registreras som ombyggt fordon för att lagligt kunna brukas i Sverige. Viktigt är att bilens ursprungliga totalvikt ej överskrids, varför en bil med låg tjänstevikt och hög maxlast är att föredra som utgångspunkt för konverteringen.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga. / The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.

Sveriges regering har antagit en handlingsplan för omställningen till cirkulär ekonomi (CE). För utvecklingen mot CE spelar näringslivet en central roll. Olika branscher har olika förutsättningar och behöver därför hantera omställningen på olika sätt. Sakförsäkringen ligger inom tjänstesektorn men hanterar produkter och kan därför vara med och bidra till omställningen. För sakförsäkringen saknas det däremot gemensamma riktlinjer för vad CE innebär. Folksam arbetar idag med cirkulär skadereglering som grundar sig i CE. Det innebär att skadeanmälningar hanteras för att skapa cirkulära flöden. Studiens bakgrund är att Folksam lyft att det finns ett behov av kunskapsbyggande om CE i sakförsäkringen. Studiens övergripande syfte är att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till Folksams hållbarhetsarbete. För att synliggöra hur cirkulär skadereglering bidrar till hållbarhetsarbetet ämnar studien kartlägga vilka hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen cirkulär skadereglering. Vidare ämnar studien undersöka hur de som arbetar med cirkulär skadereglering ser på att använda hållbarhetsindikatorerna i kommunikationen och synen på cirkulär skadereglering som en del av hållbarhetsarbetet. I rapporten utvärderas skadeområdena IT, motor och bygg till följd av att Folksam beslutat att arbeta med cirkulär skadereglering inom dessa. Studien är avgränsad till att kartlägga sociala och ekologiska hållbarhetsindikatorer, vilket innebär att ekonomiska aspekter av hållbarhet inte inkluderas. Studiens övergripande metod innebär kartläggning av hållbarhetsindikatorerna och intervjuer med de som arbetar med cirkulär skadereglering. I resultatet presenteras 14 hållbarhetsindikatorer som är användbara för att utvärdera betydelsen av cirkulär skadereglering för Folksams hållbarhetsarbete och resultatet av intervjuerna. Studiens slutsats är att cirkulär skadereglering utgör en viktig del av hållbarhetsarbetet eftersom det innebär att Folksam både kan vara med och bidra i omställningen till CE och i arbetet med Agenda 2030. / The government of Sweden has adopted an action plan for the transition to circular economy (CE). In the transition towards CE, Swedish businesses plays´ a key role. Different industries have different pre-conditions for CE and therefore need to handle the transition in various ways. Companies that offer property insurance belong to the service sector but handle products, which means they are able to contribute to the transition to CE. Today there are no general guidelines for CE in property insurance. Folksam work with circular claim settlement that are based in CE, meaning claims are handled to create circular flows. This thesis is written on behalf of Folksam who have expressed the need for further education regarding CE in the property insurance. The general purpose of this study is to highlight the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. The study aims to identify which sustainability indicators are useful to evaluate the significance of circular claim settlement for Folksam’s sustainability work. Furthermore, the study aims to examine the view of those who work with circular claim settlement on using sustainability indicators to communicate circular claim settlement and their perspective on circular claim settlement as a part of the sustainability work. This thesis evaluates circular claim settlement in IT, vehicle and construction claims. The study is delimited to evaluate social and ecological perspectives on sustainability. The general method was mapping sustainability indicators and interviews. In the results the identified sustainability indicators and the interviews are presented. It’s established that circular claim settlement is a valuable part of the sustainability work and enables Folksam to contribute to Agenda 2030 and the transition to CE.

I takt med en växande befolkning i världen ökar också mängden avfall. Avfallsplockare, “waste pickers”, är människor som tjänar sitt levebröd genom att samla på återvinningsbart avfall. I många utvecklingsländer spelar den här gruppen av människor en viktig roll för avfallshanteringen, men avfallsplockare finns även i Sverige. De kan ses rota i papperskorgar efter PET- flaskor och aluminiumburkar med loggan “PANTA”. Syftet med det här arbetet var att undersöka motiv och förutsättningar för avfallsplockare i Stockholm samt vilka utmaningar de ställs inför under det dagliga arbetet. Metoden gick ut på att först studera relevanta vetenskapliga artiklar om avfallsplockning, främst i andra länder där det bedrivits forskning om ämnet. Därefter genomfördes en intervjustudie med 21 stycken avfallsplockare i Stockholm med olika ursprung. Respondenterna representerade 8 olika länder.  Resultatet påvisar att avfallsplockare i Stockholm generellt är mycket fattiga och samlar på avfall i första hand för att få ersättning och inte ur miljösynpunkt. I studien är män starkt dominerande och motsvarar 85 % av respondenterna. Hur mycket en avfallsplockare tjänar under en arbetsdag varierar kraftigt från person till person. Resultatet visar också, med litteratur som underlag, att vardagen för de här människorna är tuff och att arbetet är fysiskt påfrestande för kroppen. Dessutom råder det en hög konkurrens, det är många som samlar på avfall av värde, vilket gör arbetet än mindre lukrativt. Vår studie indikerar på att avfallsplockare bidrar till en bättre miljö och är med och påverkar kretsloppet i en cirkulär ekonomi, men det behöver göras mer forskning på det här området i Sverige. / As the world's population grows, so does the amount of waste. Waste pickers are people who earn their living by collecting recyclable waste. In many developing countries, this group of people plays an important role in the waste management, but waste pickers can also be found in Sweden. They can be seen scavenging in waste bins after PET-bottles and aluminum cans with the logo "PANTA". The purpose of this thesis was to investigate motives and conditions for waste pickers in Stockholm and what challenges they face during their daily work. The method consisted of first studying relevant scientific articles on waste collection, mainly in other countries where research on the subject has been conducted. Subsequently, an interview study was carried out with 21 waste pickers in Stockholm with different origins. The respondents represented 8 different countries.  The results show that waste pickers in Stockholm are generally very poor and collect waste primarily to receive financial compensation and not from an environmental point of view. In the study, men are strongly dominant and correspond to 85% of the respondents. How much a waste picker earns during a working day varies greatly from person to person. The results also show, with literature as a basis, that the everyday life for these people is tough and that the work is physically strenuous for the body. In addition, the competition is high, there are many people who collect waste of value, which makes the work even less lucrative. Our study indicates that waste pickers contribute to a better environment and help to influence the cycle in a circular economy, but more research needs to be conducted in this area in Sweden.

Increased consumption, depletion of natural resources and sustainability concerns have challenged the conventional linear model of production, consumption and disposal of products. Circular economy (CE) has become one of the most popular paradigms that can contribute to economic growth and concurrently satisfy sustainability ambitions. Transitions from a linear economy to a CE will require various reformations on different industry levels with more close collaboration among actors in value chains. For a successful transition, policies and legislative frameworks have shown to be crucial to shape new collaborations and define how costs and benefits are shared among actors in circular value chains. The current legislative setting however may result in barriers in transitioning towards CE and therefore may require adjustments. In this study, the legislative factors hindering the implementation of CE in the European Union (EU) are explored for white goods industry (within the scope of service-based business) and automotive industry (within the scope of remanufacturing). Potential policy adjustments are discussed, which may contribute to accelerate CE adoption. In doing so, qualitative research is conducted where primary data is collected through semi-structured interviews. The primary data is complemented with secondary sources, such as EU directives and reports, which is then discussed in light of academic literature. The findings indicate that the transition towards service-based business models is at early stages for white goods companies. As a result, more comprehensive and consistent policy instruments are necessary to address transitional changes and safeguard long-term success of circular and service-based models. Adjustments in current EU policies are recommended to focus on further developing infrastructure for efficient return of End-of-Life (EoL) appliances. Challenges in the automotive remanufacturing are mainly associated with a lack of policies addressing remanufacturing. This in turn has resulted in absence of sufficient clarifications and guidelines regarding definitions and standards for remanufacturing processes and remanufactured products. Therefore, in order to accelerate CE through promotion of remanufacturing, policies require an introduction of clear definitions for remanufacturing. This study is an attempt to highlight key areas affecting the pace of CE implementation in legislative context, which can serve as input for policy makers and researchers. The findings of this study are mainly in line with identified literature. In future, this study can be expanded to other industries dealing with CE adoption. / Ökad konsumtion, utarmning av naturresurser och hållbarhetsfrågor har utmanat den konventionella linjära modellen som är baserad på tillverkning, konsumtion och kassering av produkter. Cirkulär ekonomi (CE) har blivit ett av de mest populära paradigmen som kan bidra till ekonomisk tillväxt och samtidigt uppfylla hållbarhetsambitioner. Övergångar från en linjär ekonomi till en CE kommer att kräva olika förändringar på olika industrinivåer med ett närmare samarbete mellan aktörer i värdekedjor. För en framgångsrik övergång, policy och lagstiftningsramar har visat sig vara avgörande för att skapa nya samarbeten och bestämma hur kostnader och vinster ska delas mellan aktörer i cirkulära värdekedjor. Den nuvarande lagstiftningen kan dock leda till hinder i övergången till CE och kan därför behöva anpassas. I denna studie undersöks de lagstiftningsfaktorerna som hindrar genomförandet av CE i den Europeiska Unionen (EU) för vitvaruindustrin (med fokus på tjänstebaserad verksamhet) och fordonsindustrin (med fokus på återtillverkning). Eventuella policyanpassningar som kan bidra till att påskynda övergång till CE har diskuterats. En kvalitativ studie har utförts där primärdata samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Primärdata har kompletterats med sekundära källor, till exempel EU-direktiv och rapporter, vilket sedan diskuterats och jämförts med resultat från tidigare studier. Resultaten tyder på att övergången till tjänstebaserade affärsmodeller i vitvaruindustrin befinner sig i ett tidigt skede. Mer omfattande och konsekventa policyinstrument är således nödvändiga för att adressera övergångsförändringar och säkerställa långsiktig framgång för cirkulära och tjänstebaserade modeller. Anpassningar i EU:s nuvarande policy har rekommenderats för att fokusera på vidareutveckling av infrastruktur för en effektiv återlämning av uttjänta produkter. Lagstiftningsutmaningar inom fordonsindustrin är huvudsakligen förknippade med en brist på policy som syftar till återtillverkning. Detta har i sin tur resulterat i brist på tillräckliga förtydliganden och riktlinjer som fastställer definitioner för återtillverkningsprocesser och produkter. För att påskynda CE genom att främja återtillverkning behövs det införande av tydliga definitioner för återtillverkning. I denna studie har det försökts att lyfta fram viktiga områden som i lagstiftningssammanhang påverkar genomförandet av CE, vilket kan användas som input till beslutsfattare och forskare. Resultaten av denna studie bekräftar huvudsakligen resultat från tidigare studier. I framtiden kan ytterligare studier utföras i andra industrier som implementerar CE.

Flertalet stora produktionsbolag inom förädlingsprocessen av råvaror har som mål att så mycket som möjligt av materialet i produktiosprocessen kommer till användning. Detta kan ske genom att effektivisera produktionen, men även genom att de restprodukter som uppkommer återanvänds tillbaka i processen alternativt komma till användning i nya områden, hela tiden i åtanke att bibehålla samma kvalitet på ursprungsprodukten. Detta arbete har valt att fokusera på restprodukter från de två områdena skogs- och pappersindustrin samt gruvoch stålindustrin. I gruv- och stålindustrin kommer stora kvantiteter av restprodukter upp under produktionsprocesserna i form av bland annat sidoberg, anrikningssand och slagger. Ofta gör de stora mängderna restprodukter att det blir logistiska problem när nya områden för produkterna ska analyseras, även att det finns svårigheter att få lönsamhet i de nya områdena. Ur perspektivet skogsindustrin kommer detta arbete att fokusera på den del av branschen som producerar för pappersindustrin. I arbetet har undersökningar gjorts på vilka produkter respektive industrier i nuläget producerar genom sina restprodukter och avfall, samt vilka i framtiden som har potential att produceras. Detta har gjorts genom att intervjua centrala personer för området på företag som är stora aktörer inom respektive industri samt litteraturstudier inom dessa områden. Det som erhölls genom arbetet var att skogs- och pappersindustrin redan i dagsläget har ett välfungerande system och får generellt lite restprodukter som är svåra att komma till ny använding alternativt läggs på deponi. De små mängder som uppkommer bedrivs det samtidigt utveckling på för att även de ska kunna tas tillvara på, exempel på detta är biodrivmedel där företag som SCA har planer att utvidga sin verksamhet. Gruv- och stålindustrin hade även de utveckling för att minska och förädla de restprodukter som uppkommer, bland annat försöker LKAB utveckla gödsel ur den fosfor som finns i anrikningssand och sidoberg, samt att SSAB exempelvis kan använda sina slagger i asfalt och cementproduktionen / Several of the big production companies aim to use as much of their products as possible in the manufacturing of raw materials. This can be done by streamlining or reusing the residual products from the production process for new products, while still ensuring the quality of the product. This article focuses on the products from the wood and paper industry and the mining and steel industry. In the mining and steel industry, large quantities of residual products come up during the production processes in the form of, for example, country rock, enrichment sand and slag. Often, the large quantities of residual products cause logistical problems when analyzing new areas for the products, also that there are difficulties in obtaining profitability in the new areas. In the perspective of wood industry will this work focus on the areas which produces for the paper industry.In this area, studies have been done on which products each respective industry produces today with their residuals and waste. The study relied on interviews with key people in every area of each big company. They found that the wood and paper industry already has a system that works well and generally has only a few residuals that are hard to get rid of in landfills, and the small amounts of residuals that do exist are being developed so that they can also be utilized (biofuel companies like SCA are expanding their operations to do this). The mining and steel industry has also made progress toward minimizing and refining their residuals. For example, LKAB is trying to develop fertilizers from the phosphorus found in tailings and country rock, and SSAB is using its slag in asphalt and cement production.

Under de senaste åren har Cirkulär Ekonomi (CE) fått genomslag på marknaden och i samhället. Tidigare har linjära modeller varit framgångsrika inom olika industrier. En linjär modell har lett till att mycket av det material som används dagligen håller på att ta slut. För att åtgärda detta problem behövs bättre förståelse av material, resurser och att potential för bredare användning av det finns, vilket utgör grunden för CE. Då cirkulära möbelflöden (CM) är en del av CE, har möbelföretag valt att integrera cirkularitet i produktutvecklingen. CM syftar till att möbler ska uppnå ett slutet kretslopp och undvika deponi. Detta genom implementering av olika metoder och arbetssätt. Det här arbetet syftar till att undersöka hur företag inom möbelbranschen integrerar principerna för CM med fokus på materialval och design i produktutvecklingsprocessen. Därmed även få reda på vilka olika faktorer som kan betraktas som möjliggörare och/eller begränsningar. Studien utfördes genom att inledningsvis genomföra en litteraturstudie för ökad förståelse kring CM. Därefter genomfördes en kvalitativ intervjustudie för att få en förståelse för arbets- och synsättet kring CM på möbelföretag. I intervjuundersökningen deltog fyra respondenter från fyra olika företag. Resultatet av studien med litteratur som underlag påvisar att det är viktigt att öka medvetenheten kring CM bland konsumenterna och samhället i stort. Detta eftersom ämnet är relativt nytt och komplext. Det ökade fokuset på cirkularitet har förändrat vilka aktörer som arbetar tillsammans, därför är samarbete en viktig faktor. Däremot är material en stor utmaning för CM, det behöver säkerställas hur olika material står sig ur en cirkulär synpunkt. För att hitta nya lösningar på befintliga problem och hinder är nytänkande ytterligare en viktig faktor. / Recently, circular economy (CE) has made a breakthrough in the market and in society. Previous, linear models have been successful in various industries. Linear models have led to raw material ending up being disposed. To address this problem, it is important to have a better understanding of materials and resources, which is the basis of CE. Since, circular furniture flows (CM) is a part of CE, furniture companies have chosen to integrate circularity in product development. The aim with CM is to achieve a closed loop of materials and avoid landfill for furniture. Which can be achieved through different methods and ways of working. This work aims to study how furniture companies integrate the principles of CM. Especially, with focus on material selection and design principles in the product development process. The study also addresses finding out various factors that can be regarded as enabling and/or limiting to a CM. The study was initiated by conducting a literature study to gain an increased understanding of CM. Thereafter, a qualitative interview survey was conducted by four respondents from four different companies. Finally, the results of the study show that it is important to raise awareness about CM among consumers and the society. Due to that the subject is relatively new and complex. The increased focus on circularity has changed which actors that work together, therefore collaboration is important. However, a challenge for CM is material selection, there is a need to ensure how various materials stand from a circular perspective. To find new solutions to existing obstacles it is necessary to think in new ways.

As environmental and social challenges have increasingly become more pressing in recent years, the concept of Circular Economy (CE) has gained a lot of traction with scholars. However its adoption in the practical world is not far along and companies therefore struggle with understanding and implementing CE. There seem however to exist plenty of barriers for companies to implement circularity into their operations and/or products and services. Industry 4.0, the latest digital revolution, seems to have an inherent connection to CE in that the technologies connected to Industry 4.0 seem to have the potential of solving some of the mentioned barriers. The purpose of this thesis is therefore to analyse barriers and Industry 4.0 solutions for incumbent manufacturers of food processing machinery and food manufacturers, in the European food manufacturing industry, to implement circularity into their products and operations. An additional purpose is to illuminate the industry practitioners’ understanding of CE. This study is a case study conducted in collaboration with a manufacturer of food processing equipment and is of a qualitative nature. To enhance the reliability of the study, a customer company of the case study company and a sustainability consultant are interviewed as well. The study includes semi-structured interviews and a literature review. The study shows that there are numerous barriers to implement CE in the food manufacturing industry and Industry 4.0 technologies can be used to solve some of them, but not all. For example, IoT, AI and XR were shown to contribute to more circularity within the industry. In addition, knowledge and understanding of CE in the industry is identified as a major part of implementing CE which currently varies a lot between different practitioners in the industry. / I takt med att miljömässiga och sociala utmaningar har blivit allt mer pressande de senaste åren har konceptet cirkulär ekonomi (CE) fått stor genomslag bland forskare. Dock, anpassningar till detta i den praktiska världen har inte kommit särskilt långt och företag kämpar därför med att förstå och implementera cirkulär ekonomi. Det verkar emellertid finnas många hinder för företag att implementera cirkularitet i sin verksamhet och/eller produkter och tjänster. Industri 4.0, den senaste digitala revolutionen, verkar ha en inneboende koppling till cirkulär ekonomi genom att de teknologier som är kopplade till Industri 4.0 verkar ha potential att lösa några av de nämnda barriärerna. Syftet med detta examensarbete är därför att analysera barriärer och Industry 4.0-lösningar för etablerade tillverkare av livsmedelsmaskiner och livsmedelstillverkare inom den europeiska tillverkningsindustrin för livsmedels för att implementera cirkularitet i sina produkter och verksamheter. Ett ytterligare syfte är att belysa branschutövarnas förståelse av CE. Denna studie är en fallstudie genomförd i samarbete med en tillverkare av livsmedelsutrustning och är av kvalitativ karaktär. För att öka tillförlitligheten i studien intervjuas även ett kundföretag till fallstudieföretaget och en hållbarhetskonsult. I studien ingår semistrukturerade intervjuer och en litteraturgenomgång. Studiens resultat visar att det finns många hinder för att implementera CE i tillverkningsindustrin för livsmedel och att Industry 4.0-teknologier kan användas för att lösa några av dem, men inte alla. Till exempel visade sig IoT, AI och XR bidra till mer cirkularitet inom den studerade industrin. Vidare visade resultaten att kunskap och förståelse för CE identifieras som en stor del av implementering av CE som idag varierar mycket mellan olika utövare i branschen.

As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Syftet med studien var att undersöka hinder för återbruk av håldäckselement i den svenska byggsektorn. Studien identifierar flera kritiska utmaningar. Dessa inkluderar ekonomiska hinder, regelverk och standarder, samt branschens acceptans och medvetenhet om återbruk. En av huvudpunkterna är bristen på incitament för återbruk på grund av relativt låga kostnader för avfallshantering jämfört med återbruk. En annan brist som leder till högre kostnader är att demontera och bearbeta återanvänt material. Nuvarande regelverk och standarder främjar inte heller återbruk i tillräcklig grad, där nyproduktion ofta ses som det enklare och billigare alternativet. Slutsatserna av studien understryker behovet av tydligare politiska styrmedel och incitament för att öka återbruket av byggmaterial. / The purpose of the study was to examine barriers to the reuse of hollow core slabs in the Swedish construction sector. The study identifies several critical challenges. These include economic barriers, regulations and standards, as well as the industry's acceptance and awareness of reuse.  One of the main points is the lack of incentives for reuse due to relatively low waste management costs compared to reuse. Another shortfall leading to higher costs is the disassembly and processing of reused materials. Current regulations and standards also do not sufficiently promote reuse, where new production is often seen as the simpler and cheaper alternative.  The conclusions of the study emphasize the need for clearer political directives and incentives to increase the reuse of building materials.