Denna studie syftar till att förbättra förståelsen av hur kapitalstrukturen påverkar tillväxten hos svenska företag som anammar cirkulär ekonomi. Genom en kvantitativ forskningsstrategi, som inkluderar både en korrelationsanalys och multipel linjär regressionsanalys, analyseras data från 449 företag inom sektorerna återvinning, återtillverkning och återanvändning som antagit cirkulära principer. Studien finner att intern finansiering, såsom kvarhållna vinster och eget kapital, har en stark och signifikant positiv inverkan på företagstillväxten, vilket stödjer The Pecking Order Theory. Resultatet visar även på att extern finansiering, i form av banklån och nyemissioner, bidrar positivt till tillväxt, särskilt inom dessa sektorer och som därmed stödjer Trade-off theory. Vidare analyserar studien hur företagsstorlek och ålder påverkar tillväxten. Resultaten indikerar att större och äldre företag tenderar att ha en stabilare tillväxt när de använder en balanserad kapitalstruktur. Studien identifierar även utmaningar och möjligheter kopplade till finansieringen av cirkulära företag, inklusive bristen på anpassade finansieringskällor. Genom att fylla existerande forskningsgap, bidrar studien till en förbättrad förståelse för hur företag kan hantera finansieringsutmaningar inom cirkulär ekonomi och därmed främja en hållbar ekonomiskt tillväxt. Därmed kan studiens resultat vägleda företag och offentliga organisationer i att optimera kapitalstrukturen för att främja hållbar tillväxt inom cirkulär ekonomi. Studien kommer även att förbättra förståelsen för både investerare och forskare.

Implementing Take-Back Systems comes with many challenges and opportunities for companies. This study investigates the possibility of implementing a Take-Back System at Gardena to fulfill their circularity goals. For this purpose, a literature review was conducted to gain insight into the topic and its relevance for the research. Furthermore, a qualitative study was conducted to gain insight into Gardena and its relevant stakeholders and how a potential Take-Back System would affect its organization. The literature and qualitative study laid the ground for the development of a concept consisting of a Pilot Project taking place in Germany. The contribution of this thesis is to investigate uncertainties when implementing a Take-Back System within the Gardena organization during the Pilot Project. / Att implementera Take-Back System medför många utmaningar och möjligheter för företag. Denna studie undersöker möjligheten att implementera ett Take-Back System på Gardena för att uppnå deras cirkularitetsmål. För detta ändamål genomfördes en litteraturstudie för att få insikt i ämnet och dess relevans för arbetet. Vidare genomfördes en kvalitativ studie för att få insikt i Gardena och dess relevanta parter och hur ett potentiellt Take-Back System skulle påverka dess organisation. Litteraturstudien och den kvalitativa studien lade grunden för utvecklingen av ett koncept bestående av ett Pilotprojekt som äger rum i Tyskland. Bidraget från denna avhandling är att undersöka osäkerheter vid implementering av ett återtagningssystem inom Gardenaorganisationen under Pilotprojektet.

I detta examensarbete har man gjort en fallstudie på AstraZenecas produktions-anläggning i Snäckviken, Södertälje. Man har fokuserat på ett wellpapptråg som används för att förvara astmainhalatorn Turbuhaler mellan två olika produktionssteg vid deras läkemedelstillverkning. Bakgrunden till arbetet är ett hållbarhetsinitiativ ifrån AstraZeneca där man vill minska på mängden wellpappavfall som uppstår vid tillverkningen. Den befintliga lösningen bygger på ett internt linjärt flöde av wellpapptråg där man ville utreda möjligheten att övergå till ett internt cirkulärt flöde av tråg eller liknande. Genom undersökning av förpackningstekniker och materialanvändning, kartläggning av nuläget i befintlig packningsprocess samt kartläggning av omvärlden för att se hur andra branscher packar produkter har man i denna studie konstruerat fram två cirkulära konceptlösningar som eventuellt skulle kunna ersätta det befintliga linjära arbetssättet. De två lösningsförslag man tagit fram är användandet av större återanvändbara pallboxar i plast samt återanvändbara plasttråg i mindre storlek, där den huvudsakliga fördelen skulle vara att man eliminerar det kontinuerliga inköpet av engångsartiklar och i stället återanvänder samma behållare i flera år. Man har jämfört framtagna lösningsförslag mot befintligt arbetssätt primärt avseende inköpskostnad och klimatavtryck och kommit fram till att båda lösningsförslagen i längden borde vara fördelaktiga både ur ett ekonomiskt samt ett ekologiskt perspektiv. Sett till en femårsperiod beräknades den befintliga wellpapplösningen kosta ca 3 – 4 gånger mer än de återanvändbara lösningarna och bidra till ca 4 – 5 gånger så mycket koldioxidutsläpp, givet att dessa återanvändbara behållare har en livslängd på minst fem år. Man har dock ej tagit hänsyn till kostnader för vidare utvecklingsarbete, ombyggnationer, validering och dylikt som skulle behövas för att förverkliga dessa lösningsförslag. Att gå från vision till verklighet kräver fortsatt arbete och inom detta område har man lyft fram viktiga aspekter att tänka på. Man har bland annat lämnat förslag på vilka ombyggnationer som skulle krävas vid produktionslinjerna, man har påbörjat arbetet med en feleffektsanalys för att identifiera potentiella risker förknippade med respektive lösningsförslag samt lämnat förslag på eventuella åtgärder för att motverka dessa risker. / In this thesis, a case study was executed at AstraZeneca’s production facility in Snäckviken, Södertälje. The focus was on a corrugated cardboard tray used to store the asthma inhaler Turbuhaler between two different production stages in their pharmaceutical manufacturing. The background of this work is a sustainability initiative by AstraZeneca aimed at reducing the amount of corrugated cardboard waste generated during manufacturing. The existing solution is based on an internal linear flow of cardboard trays, and the goal was to investigate the possibility of transitioning to an internal circular flow of trays or an equivalent solution. By examining packaging techniques and material usage, mapping the current state of the existing packaging process, and exploring how other industries package products, this study developed two circular concept solutions that could potentially replace the existing linear method. The two proposed solutions are the use of larger reusable plastic pallet boxes and smaller reusable plastic trays. The main advantage of these solutions would be the elimination of the continuous purchase of disposable items, instead reusing the same containers for several years. The proposed solutions were compared to the existing method primarily in terms of purchase cost and environmental impact. It was concluded that both proposed solutions should be advantageous in the long run from both economic and ecological perspectives. Over a five-year period, the existing corrugated cardboard solution was estimated to cost about 3-4 times more than the reusable solutions and contribute to approximately 4-5 times more carbon dioxide emissions, assuming these reusable containers have a lifespan of at least five years. However, costs for further development work, renovations, validation, and similar aspects required to implement these solutions were not considered. Transitioning from vision to reality requires continued effort, and important aspects to consider have been highlighted. Suggestions have been made for the necessary renovations at the production lines, a failure mode and effects analysis (FMEA) has been initiated to identify potential risks associated with each proposed solution, and recommendations have been provided for possible measures to mitigate these risks.

Syfte och mål - Studien syftade till att identifiera förbättringsmöjligheter och rekommendationer för effektiv masshantering. Målet var att effektivisera masshanteringen med fokus på massbalans och därmed minska både naturresurser och klimatpåverkan för transport till och från anläggningsprojekt. Metod - Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, litteraturstudie samt multikriterieanalys. Resultat - Studiens resultat visade att tidiga utredningar i projekteringsskedet, snabbare handläggningstider, och effektiv logistik och tydliga massdispositionsplaner är centrala för effektiv masshantering inom anläggningsprojekt. Resultaten gav därmed praktiska riktlinjer för att effektivisera masshanteringen inom anläggningsbranschen och därmed förbättrad hållbarhet. Analys – Litteraturstudie och intervjuer analyserades. En multikriterieanalys genomfördes för att välja det bästa sättet att hantera massor med fokus på faktorer som tid, ekonomi och miljöpåverkan. Tidiga utredningar i projekteringsstadiet rankades högst bland sju alternativa åtgärder för effektiv masshantering enligt multikriterieanalysen. Diskussion - Betydelsen av tidiga utredningar, snabbare handläggningstider och en välplanerad logistik framhölls som viktiga åtgärder för att effektivisera masshanteringen. Diskussionen betonade också behovet av kompetenta chefer och tydliga massdispositionsplaner för att främja projektens ekonomi och hållbarhet. Trots utmaningar i multikriterieanalysen visade resultaten enighet mellan tidigare forskning och intervjuer, vilket stärkte studiens reliabilitet och validitet. Studien möjliggjorde en generalisering som kan gynna flera entreprenadföretag inom anläggningsbranschen genom att dra nytta av studiens resultat. Nyckelord – Anläggningsprojekt, effektivisering, hållbarhet, massbalans, masshantering, multikriterieanalys. / Purpose and Objectives – The study aimed to identify improvement opportunities and recommendations for efficient mass management. The goal was to make mass management more efficient with a focus on mass balance, thereby reducing both natural resources usage and climate impact associated with transportation to and from construction projects. Methodology – The study used qualitative semi-structured interviews, literature review, and a multicriteria analysis. Results – The study's findings indicated that early investigations in the design phase, faster processing times, and efficient logistics and clear mass disposal plans are crucial for effective mass management within construction projects. The results provided practical guidelines for making mass management more efficient in the construction industry and thereby improving sustainability. Analysis – Literature review and interviews were analysed. A multicriteria analysis was conducted to select the best way to handle masses, focusing on factors such as time, cost, and environmental impact. Early investigations in the design stage ranked highest among seven alternative measures for efficient mass management according to the multicriteria analysis. Discussion – The importance of early investigations, faster processing times, and carefully planned logistics was emphasized as crucial steps to improve mass management. The discussion also highlighted the need for skilled managers and clear mass disposal plans to promote project economics and sustainability. Despite facing challenges in multicriteria analysis, the results showed agreement with previous research and interviews, which strengthened the study's reliability and validity. The study enabled generalization, potentially benefiting many construction companies in the industry by using its findings. Keywords – Construction projects, efficiency, mass balance, mass management, multicriteria analysis, sustainability.

The concept of the circular economy has existed for a long time in various historical and political contexts. Still, it has gained significant popularity over the past decade, primarily due to the efforts of the Ellen MacArthur Foundation. Today, it is embraced by diverse stakeholders, including governmental bodies, influential forums, leading corporations, consulting firms, cities, and regions. This thesis details the development of narratives surrounding the circular economy and examines how contemporary university researchers perceive and define the concept. The findings reveal strong contrasts between different narratives, both in the literature and among interviewed researchers. The varied interpretations of the circular economy concept allow it to be adapted to different contexts, contributing to its widespread appeal. However, some view the circular economy as a consultant-driven concept that struggles to meet its promises, while others see it as the only viable alternative to the linear economy. Despite its name, the circular economy is primarily a model of material flows rather than an economic model. In the built environment, particularly in the construction and demolition sector, the principles of the circular economy—such as reduced resource use and increased recycling—are of higher interest due to the sector's substantial emissions and waste. / Cirkulär ekonomi som idé har funnits under lång tid i olika historiska och politiska sammanhang, men dess popularitet har ökat de senaste tio åren, främst till följd av Ellen MacArthur Foundations arbete. Idag har begreppet omfamnats av allt ifrån statliga organ, inflytelserika forum, ledande företag, konsultfirmor, till städer och regioner. Denna studie undersöker hur narrativen kring cirkulär ekonomi har utvecklats över tid och hur samtida universitetsforskare uppfattar och definierar begreppet. Resultatet visar att det finns en stark kontrast mellan de olika narrativen, både i litteraturen och bland de intervjuade forskarna. De varierande tolkningarna av begreppet cirkulär ekonomi gör att det kan anpassas till olika ändamål, vilket har bidragit till dess popularitet, även om synen på cirkulär ekonomi skiftar – vissa ser den som ett konsultdrivet koncept som har svårt att uppfylla sina löften, medan andra ser den som det enda hållbara alternativet till den linjära ekonomin. Trots sitt namn är cirkulär ekonomi främst en modell för materiella flöden snarare än en ekonomisk modell. Inom den byggda miljön, särskilt inom bygg- och fastighetssektorn, är grundprinciperna för cirkulär ekonomi såsom minskad resursanvändning och ökad återvinning av större intresse på grund av sektorns betydande utsläpp och avfall.

För att nå en hållbar stadsutveckling behöver nya tekniker och lösningar inte bara testas, de måste också spridas och skalas upp. Den här uppsatsen undersöker uppskalningen av det källsorterande avloppssystemet i stadsdelen Oceanhamnen till Östra Ramlösa, båda i Helsingborg. Huvudaktörerna i uppskalningsprocessen är Helsingborgs stad och NSVA (Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp). Utifrån teorier om uppskalning och offentlig organisation undersöker uppsatsen vilka utmaningar som uppstår samt vilka hinder och framgångsfaktorer som går att identifiera i uppskalningsprocessen. Syftet är att bidra till en bättre förståelse för, och ny kunskap om, processen när offentlig sektor skalar upp socio-tekniska infrastrukturlösningar. Uppsatsen utgår från en kvalitativ forskningsmetod, och är gjord som en fallstudie, baserad på intervjuer med nyckelpersoner samt analys av dokument och webbsidor. Att skala upp lösningar och samtidigt behålla kontakten med den fortsatta utvecklingen och utvärderingen av ursprungslösningen framstår i det här fallet som den största utmaningen.  De tydligaste hindren är brist på fungerande rutiner för dokumentation och kunskapsöverföring, brist på gemensam vision i de två organisationerna samt brist på kommunikation inom och mellan alla nivåer. Bland framgångsfaktorerna finns den starka innovationsidentiteten i Helsingborgs stad, eldsjälar med starkt driv och hög yrkeskompetens samt tongivande visionärer i uppstarten av projektet. Osäkerhet kring miljötillstånd, långa handläggningstider, politiskt styre och krav på upphandling utgör mindre hinder än förväntat.  Alla identifierade hinder och svårigheter förstärks med två organisationer som huvudaktörer. En roll som har mandat över hela uppskalningsprocessen, oavsett organisation, skulle därför vara till nytta för arbetet. Det skulle öka möjligheten att ha tydliga strukturer, processer och kommunikation kring uppskalning. / To achieve sustainable urban development, new technologies and solutions must not only be tested, they also need to be disseminated and scaled up. This paper examines the scaling up of the source-separated sewage system from the Oceanhamnen district to Östra Ramlösa, both in Helsingborg. The main actors in the scaling process are the City of Helsingborg and NSVA (the municipal water and wastewater company). Drawing on theories of upscaling and public organisation, the paper explores the challenges that arise, as well as the obstacles and success factors identifiable in the scaling process. The aim is to contribute to a better understanding of, and new knowledge about, the process when the public sector scales up socio-technical infrastructure solutions. The paper is based on a qualitative research method and conducted as a case study, involving interviews with key personnel and analysis of documents and websites. Scaling solutions while maintaining engagement with the ongoing development and evaluation of the original solution presents the greatest challenge in this case.  The most significant barriers include a lack of effective routines for documentation and knowledge transfer, a lack of a shared vision within the two organisations, and inadequate communication within and between all levels. Among the success factors are the strong innovation identity of the City of Helsingborg, dedicated individuals with strong drive and high professional competence, and leading visionaries at the start of the project. Uncertainty around environmental permits, long processing times, political governance, and procurement requirements pose less of a hindrance than expected. All identified barriers and difficulties are amplified with two organisations as the main actors. A role with a mandate over the entire scaling process, regardless of organisation, would therefore be beneficial to the work. It would increase the opportunity to have clear structures, processes, and communication around scaling.

Övergången från en linjär till en cirkulär affärsmodell inom textilindustrin är av yttersta vikt för att göra branschen mer hållbar. År 2023 initierade EU-kommissionen därför ett förslag om att tillämpa Extended Producer Responsibility även på textilindustrin. Förslaget innebär att företaget som tillverkar de textila produkterna enligt lag ska vara ansvarigt för vad som händer med produkterna efter att de lämnat företaget. Flera företag har därför initierat en take-backstrategi och med denna en resell-plattform, med målet att förlänga livslängden på produkterna. Som en del av denna övergång finns också ett förslag om att implementera ett digitalt produktpass. Produktpasset är tänkt att fungera som en informationsbärare och möjliggöra för kunden att fatta ett välgrundat beslut och förhoppningsvis ett mer hållbart val. Förhoppningen är också att detta ska pressa företagen att bli mer transparenta och skapa en mer hållbar försörjningskedja. Denna studie syftar till att undersöka svenska modeföretags syn på en resell-plattform, vilka möjligheter och utmaningar de ser i denna samt vilka effekter det digitala produktpasset kan ha på resell-processen. Representanter från fem svenska klädföretag med fokus på olika produktkategorier har intervjuats angående resell-plattformarna och deras tankar kring det digitala produktpasset. Studien visar att utmaningar relaterade till resell-plattformen är kopplade till såväl lönsamhet som resurskrav gällande personal, kunskap och digitalisering. Den visar också att företagen är mycket beroende av kunden för att få en framgångsrik resell-plattform. Samtidigt skapar plattformen möjligheter för företagen att utveckla starkare relationer med kunderna samt skapa nya relationer med nya kundgrupper. Företagen upplever också att varumärket stärks genom att företaget tar mer ansvar och utvecklar sitt hållbarhetsarbete ytterligare. Vidare finner studien att det finns en generell osäkerhet kring de digitala produktpassen kopplat till utformning och praktisk användning och hur de kommer att påverka företagen, samt resell-plattformarna. Det finns också en allmän försiktighet där inget företag känner behov av att vara först ut med ett produktpass. Samtliga företag ställer sig dock positiva till produktpasset på branschnivå och vilka positiva effekter det kan ha på till exempel produktens livscykel och värdet på resell-produkter. Uppsatsen är skriven på svenska. / The transition from a linear to a circular business model in the textile industry is of utmost importance in order to make the industry more sustainable. In 2023 the European Commission therefore initiated a proposal to apply the Extended Producer Responsibility on the textile industry as well. This would mean that the companies producing the textile products are responsible, by law, for what happens with the products after they leave the company´s hands. Several companies have therefore initiated a Take Back Strategy and with this a resell platform, with the goal to prolong the life of the textile products. As a part of this transition there is also a suggestion from the EU to implement the Digital Product Passport. The passport is supposed to act as an information carrier and enabler for the customer to make an informed decision and hopefully a more sustainable choice. The hope is that this will pressure the companies to be more transparent and create a more sustainable supply chain. This study aims to investigate Swedish fashion companies ´ view on their resell-platform, what possibilities and challenges they see in this, and what possible effects the Digital Product Passport could have on the resell process. Representatives from four Swedish companies focused on different product categories have been interviewed regarding the resell platforms and their thoughts on the Digital Product Passport. The study finds that challenges related to the resell platform are connected to profitability as well as resource demanding in terms of personnel, knowledge, and digitalization. It also shows that the companies are very dependent on the customer in order to have a successful resell-platform. At the same time, the platform creates opportunities for the companies to develop stronger relationships with the customers as well as creating new relationships with new customer groups. The companies also find that the brand is strengthened by taking more responsibility and developing their sustainability work further. Further, the study finds that there is an insecurity regarding the Digital Product Passports and how they will affect the companies, and there is a general caution where no company feels the need to be the first one with a passport. However, all companies are positive about the passport and what positive effects it can have on e.g. the product life cycle and the value on resell products. This essay is written in Swedish.

Textilindustrin präglas av en snabb produktionstakt som genererar stora mängder textilavfall. År 2025 träder Avfallsdirektivet bestämmelser om separat textilinsamling i kraft, vilket innebär att den svenska avfallsindustrin står inför en stor omställning. Studien syftar därför till att utforska aktörernas ansvarsområden och positioner inom textil avfallshantering. För att kunna öka förståelsen för hur nya direktiv kan implementeras på ett effektivt sätt belyser studien även utmaningar och möjligheter. Målet är således att främja övergången till en cirkulär ekonomi och förbättrad avfallshantering i Sverige. För att samla in data har en kvalitativ metod tillämpats, där fyra semistrukturerade intervjuer med relevanta aktörer verksamma inom den textila värdekedjan genomfördes. Empirin analyserades genom en tematisk analys som resulterade i tre huvudteman och åtta tillhörande subteman. Studien visar på en omogen marknad som möts av utmaningar i form av otillräckliga volymer, bristande infrastruktur och konsumenters okunskap. Det finns dock möjligheter som ponerar ett samordnat avfallssamhälle med medvetna konsumenter där avfall ses som resurs. Studien bidrar således med kunskap inom den svenska avfallshanteringens omställningsarbete mot en cirkulär ekonomi. / The textile industry is characterized by a rapid production pace that generates large amounts of textile waste. In 2025, the Waste Directive’s regulation on separate textile collecting will come into force, which means that the Swedish waste industry is facing a major transition. Therefore, this study aims to explore the responsibilities and positions of actors within textile waste management. To increase understanding of how new directives can be implemented effectively, this study also highlights challenges and opportunities. The goal is therefore to promote the transition to a circular economy and improved waste management in Sweden. For data collection, a qualitative method has been applied, where four semi-structured interviews with relevant actors involved in the textile value chain were conducted. The empirical data was analyzed through thematic analysis, resulting in three main themes with eight belonging subthemes. The study reveals an immature market facing challenges such as insufficient volumes, inadequate infrastructure and consumer ignorance. However, there are opportunities that suggest a coordinated waste society with informed consumers where waste is seen as a resource. The study therefore contributes with knowledge to the Swedish waste management’s transition towards a circular economy.

Den höga textilkonsumtionen i Sverige har resulterat i stora mängder textilavfall, vilket har en negativ påverkan på miljön. Denna kandidatuppsats, författad på° svenska, behandlar hur svenska textilföretag anpassar sig vid ett införande av utökat producentansvar (EPR) för textilier som miljöreglering. Genom att ge producenter ansvar för att hantera sina egna produkter genom hela livscykeln, syftar lagförslaget att främja hållbarhet och cirkulär ekonomi i den textila värdekedjan. Detta är avsett att minska miljöpåverkan och öka återanvändningen av material. Denna studie identifierar de möjligheter och utmaningar som svenska textilföretag möter vid ett införande av EPR för textilier samt undersöker på vilket sätt textilföretagen anpassar sig efter dessa. Studien ämnar att skapa fördjupad förståelse för hur textilsektorn kan navigera genom dessa förändringar för en effektiv implementering av lagen. Studien har samlat empiri genom semistrukturerade intervjuer samt data genom en litteraturstudie. Den kvalitativa metodologin återspeglar ett bekvämlighetsurval på fem respondenter som besitter arbetsroller inom hållbarhet. Insikter från intervjuer, kombinerat med en tematisk analys, identifierar återkommande mönster som presenteras i resultat. Dessa mönster kopplas sedan till litteraturen i analysen och presenteras i diskussionen. Bland möjligheterna som identifierades framhålls ökade incitament för cirkularitet och främjande av samarbetsstrukturer. Vidare möjligheter tyder på åtgärder som främjar cirkulära processer, såsom design för återvinning och användning av återvunnet material. Utmaningarna identifieras ekonomiskt olönsamma strategier, upplevd osäkerhet där otydliga krav presenteras samt bristfällig innovation, där mycket teknologisk utveckling saknas. Utöver dessa möjligheter och utmaningar pekar studien på att företag upplever en viss osäkerhet kring EPR för textilier och därför anpassar sig olika. Bristen på detaljerade tillvägagångssätt hindrar företagen från att förbereda sig fullt ut. Därav väljer vissa att jobba proaktivt och förbereda sig inför vad som komma skall medan andra väntar genom att jobba mer reaktivt för att se hur andra företag agerar. / The high consumption of textiles in Sweden has resulted in large amounts of textile waste, which has a negative impact on the environment. This bachelor's thesis, written in Swedish, addresses how Swedish textile companies adapt to the introduction of extended producer responsibility (EPR) for textiles as an environmental regulation. By assigning producers responsibility for managing their own products throughout their entire lifecycle, the proposed legislation aims to promote sustainability and a circular economy in the textile value chain. This is intended to reduce environmental impact and increase the reuse of materials. This study identifies the opportunities and challenges faced by Swedish textile companies with the introduction of EPR for textiles and examines how these companies adapt to these changes. The study aims to create an in-depth understanding of how the textile sector can navigate these changes for effective implementation of the law. The study collected empirical data through semi-structured interviews and additional data through a literature review. The qualitative methodology reflects a convenience sample of five respondents who hold roles in sustainability. Insights from the interviews, combined with a thematic analysis, identify recurring patterns that are presented in the results. These patterns are then connected to the literature in the analysis and discussed in the discussion section. Among the identified opportunities are increased incentives for circularity and the promotion of collaborative structures. Further opportunities include measures that promote circular processes, such as design for recycling and the use of recycled materials. The challenges identified include economically unfeasible strategies, perceived uncertainty due to unclear requirements, and inadequate innovation, where much technological development is lacking. In addition to these opportunities and challenges, the study indicates that companies experience some uncertainty regarding EPR for textiles and therefore adapt differently. The lack of detailed procedures prevents companies from fully preparing. As a result, some choose to work proactively and prepare for what is to come, while others adopt a more reactive approach, waiting to see how other companies act.

Today, functional buildings are being demolished, generating amounts of waste that contribute to the significant climate impact of the construction industry. To counteract this, the Swedish government has established climate goals as incentives for the construction industry to reduce its climate impact. Furthermore, the government has created policies for organisations to transition to a circular economy, where one strategy for the construction industry is to switch to circular construction through the adaptive reuse of buildings and the reuse of building products. Previous studies have focused on identifying opportunities and barriers for actors in the construction industry to implement circular projects. However, there are few studies on how varying incentives affect architects and clients in developing and demanding circular services. The lack of research on the importance of incentives has led this study to investigate and contribute to a deeper understanding of the significance of incentives. Additionally, the possible implications of client incentives on architects' approaches to developing circular services are studied. The study is based on a qualitative approach through literature and interview studies along with a workshop. The literature study was conducted to gain an understanding of the field and contributed to the category model of incentives that was used during the analysis of material from interviews and the workshop. The interview study comprises two stakeholder perspectives, with 4 people representing the architect's perspective and 4 people representing the client's perspective. The results of the interview study were validated and discussed through a workshop conducted with 6people from an architectural firm in Gothenburg. The workshop also aimed to discuss the possible implications of client incentives on architects' approaches to strengthen the study's qualitative approach. Using the category model, material from the literature was coded and categorized, with terms such as drivers being sorted as positive incentives, and terms such as barriers being sorted as negative incentives. Further analysis involved quotes from the empirical data regarding what, according to the stakeholder perspectives, are positive or negative incentives to develop and demand circular services, which were compared with incentives identified through the literature. The categorise empirical data was used to analyse similarities and differences in the incentives, and how client incentives affect architects' approaches. The study's contribution is that different incentives lead to incentive impacts, which significantly influence architects in developing services and competencies and clients in demanding services. The study shows that incentives related to the transition to circular construction and contributing to climate benefits are of great importance. Architects also see business value as a strong incentive to develop circular services. Furthermore, the implications of client incentives do not result in incentives to develop a specific service but rather to develop internal processes to effectively meet varying demands. The study shows that clients' incentives to demand services are driven by strategies, where those who value incentives such as climate benefits as highly as economic ones demand practical services to a greater extent, while others demand services to realize circular strategies. The study shows that the incentives of architects and clients do not differ, but a match between these incentives is crucial for implementing circular services within projects. To enable architects and clients to contribute to the emergence of transformation and reuse requires incentives for organisational development of internal routines, which the study shows can facilitate the development of circular construction. / Idag rivs fullt fungerande byggnader vilket genererar enorma mängder avfall som bidrar till byggbranschens betydande klimatpåverkan. För att motverka detta har svenska regeringen antagit klimatmål som incitament för att byggbranschen ska reducera sin klimatpåverkan. Vidare har regeringen skapat styrmedel för organisationer att ställa om till cirkulär ekonomi, där en strategi för att byggbranschen ska uppnå klimatmålen är att ställa om till cirkulärt byggande genom transformation av byggnader och återbruk av byggprodukter. Tidigare studier har fokuserat på att identifiera möjligheter och hinder för byggbranschens aktörer att genomföra cirkulära projekt. Däremot finns det få studier om hur incitament påverkar arkitekter och beställare att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster. Brist på forskning kring incitamentens betydelse gör att denna studie har undersökt och bidragit till ökad förståelse för incitamentens betydelse. Dessutom studeras möjliga implikationer beställares incitament har på arkitekters förhållningssätt att utveckla cirkulära tjänster. Studien baseras på en kvalitativ ansats genom litteratur- och intervjustudier samt en workshop. Litteraturstudien genomfördes för att få förståelse för området och bidrog till den kategorimodell av incitament som nyttjades under analyser av material från intervjuer och workshop. Intervjustudien omfattar två aktörsperspektiv varav 4 personer representerar arkitektperspektivet och 4 personer representerar beställarperspektivet. Intervjustudiens resultat validerades och diskuterades via en workshop som genomfördes med 6 personer från ett arkitektkontor i Göteborg. Workshopen syftade även att diskutera möjliga implikationer av beställarincitament för arkitekters förhållningssätt för att stärka studiens kvalitativa ansats. Med hjälp av kategorimodellen kodades och kategoriserades stoff från litteraturen, där termer likt drivkrafter, sorterats vara positiva incitament, och termer likt hinder, sorterats vara negativa incitament. Det som vidare analyserades var citat från empirin om av vad som enligt aktörsperspektiven är positiva eller negativa incitament att utveckla och efterfråga cirkulära tjänster, vilket ställdes mot incitament som identifierats via litteraturen. Den kategoriserade empirin användes för att analysera likheter och skillnader i incitamenten, och hur beställares incitament påverkar arkitekters förhållningsätt. Studiens bidrag till litteraturen inom cirkulärt byggande är att olika incitament leder till en incitamentspåverkan, vilket har betydande inverkan på arkitekter att utveckla tjänster och kompetenser och beställare att efterfråga tjänster. Incitament kring omställningen till cirkulärt byggande och att bidra till klimatnyttan visar studien är av stor betydelse. Arkitekter ser även affärsvärdet som ett starkt incitament att utveckla cirkulära tjänster. Vidare visar studien att implikationer av beställarincitament inte resulterar i incitament för arkitekter att utveckla en specifik tjänst, utan att utveckla interna rutiner för att effektivt kunna möta varierande efterfrågan. Studien visar också att beställares incitament att efterfråga tjänster styrs av interna strategier, där de som värdesätter incitament som klimatnytta lika högt som ekonomiska efterfrågar praktiska tjänster i större utsträckning, medan andra efterfrågar tjänster för att realisera cirkulära strategier. Slutligen visar studien att arkitekters och beställares incitament inte skiljer sig åt, men att en match incitamenten emellan är avgörande för att implementera cirkulära tjänster inom projekt. För att arkitekter och beställare ska kunna bidra till framväxten av transformation och återbruk förutsätter det incitament för organisatorisk utveckling av interna rutiner, vilket studien visar kan möjliggöra för utveckling av cirkulärt byggande.