Problematiken med matsvinn utgör ett globalt hållbarhetsproblem och konsumenternasbeteende har identifierats som den främsta bidragande faktorn till problematiken. En minskning av matsvinn måste ske för att en övergång till och utveckling av cirkulär ekonomi ska kunna realiseras, vilket ses som en direkt nödvändighet för att uppnå en hållbar utveckling. En förändring av de val konsumenter gör vid inköp av livsmedel ses som avgörande för att uppnå en minskning av det matsvinn som uppstår inom dagligvaruhandeln. Produkter med annorlunda utseende, kort utgångsdatum och skadad förpackning benämns som klass II-produkter, varpå en stor andel av dagligvaruhandelns matsvinn uppstår av just klass II-produkter. E-handel av mat har ökat drastiskt och utgör en viktig handelsplattform där det behövs åtgärder som syftar till att uppnå en förändring av konsumenternas beteende och val av livsmedel. Nudging utgör ett verktyg som används för att influera beteenden i en bestämd riktning och har identifieratssom en potentiell åtgärd att implementera inom dagligvaruhandelns e-handel, för att influera konsumenter att ta val av produkter som i en förlängning kan leda till minskat matsvinn. Syftet med denna studie är att utveckla förståelsen om vilka möjligheter och utmaningar det finns vid användandet av nudgingverktyg inom dagligvaruhandelns e-handel, för att influera konsumenters val av klass II-produkter. Val som i förlängningen kan leda till minskat matsvinn och utveckling av cirkulär ekonomi. För att utveckla denna förståelse, har vi utformat ett experiment som simulerar en fiktiv e-handel av dagligvaror, där olika nudgingverktyg implementerats i relation till klass II-produkter. Detta experiment har genomförts av studiens elva deltagare och därefter har dessa intervjuats. Den teoretiska bakgrunden om matsvinn, beslutstagande och nudging har ställts i relation till det material som samlats in genom intervjuerna, för att därefter användas för att besvara studiens problemformulering: Hur upplever konsumenter nudging i relation till klass II-produkter inom dagligvaruhandelnse-handel? Studiens resultat visar att konsumenternas upplevelse av nudging i relation till klass II-produkter inom dagligvaruhandelns e-handel, beror på konsumenternas preferenser, erfarenheter, förväntningar, konsumtionsmönster och ett antal demografiska faktorer. De största utmaningar och möjligheter för dagligvaruhandelns e-handel ses ligga i konsumenternas erfarenheter och preferenser, samt förverkligandet av transparens och tillit.

Today, companies' sustainability work is considered business-critical, and more demands are arising within the area. The requirements are based on environmental factors, where the declining biodiversity and scarce resources make it crucial for companies to find new solutions for both resource efficiency and products. Currently, customers and consumers are putting most pressure on companies, but policies, laws and instruments are also starting to tighten. One industry that is facing major changes and challenges is the food industry, where vegan alternatives are emerging that outcompete the traditional companies. The report examines how food companies in meat and dairy production meet society's sustainability challenges. It studies the companies' sustainability work, what strengths and weaknesses they have, and what their opportunities are considering a long-term survival. In the report, three different categories have been identified, with different attributes and driving forces, to provide guidelines for firms in their future sustainability work. The study shows that many of the traditional companies are not always aware about the vitality of working with a long-term perspective when it comes to sustainability; Thus, missing opportunities to strengthen their competitiveness as well as possible revenue streams and hence miss their chances for long-term survival. Due to the lack of a system perspective and open innovation, companies are working reactively towards the market instead of actively trying to influence it. By working proactively in line with research and daring to work more with open innovation and collaborations, companies instead have an opportunity to steer the market in a favourable direction for both society and for themselves. This way they can also increase the probability of capturing the opportunities that arise and taking advantage of the revenue-generating cascades that are made possible through various collaborations throughout the value chain and outside of it. However, this is based on the companies understanding their role also in systems outside their own value chain, how the environment is affecting them but also how the firms affect the environment themselves. Those firms who have begun to understand the importance of working long-term with sustainability, and thus created more incentives than just financial ones, do not risk prioritize short-term financial gain over their sustainability work. This is believed to benefit the company’s likelihood of dealing with sustainability challenges, since it makes them more self-sufficient, thus increasing their chance to survival long term on the upcoming market. / Idag är företagens hållbarhetsarbete affärskritiskt, och det växer fram allt fler krav och utmaningar från omvärlden som företagen behöver förhålla sig till. Kraven grundar sig ofta i miljömässiga faktorer, där bland annat den minskande biologiska mångfalden och sinande resurser gör det avgörande för företagen att hitta nya lösningar på såväl resurseffektivisering som nya anpassade produkter. I dagsläget är det kunder och konsumenter som hörs mest, men sakta börjar även policys, lagar och styrmedel stramas åt. En bransch som står inför stora förändringar och utmaningar är livsmedelsbranschen, där allt fler veganska alternativ växer fram och börjar utkonkurrerar de traditionella företagen. Genom denna rapport undersöks hur livsmedelsföretag inom kött- och mejeriproduktion egentligen står sig mot samhällets hållbarhetsutmaningar. Här undersöks företagens hållbarhetsarbete, vilka styrkor och svagheter som finns, och vilka möjligheter de har för sin långsiktiga överlevnad.  I rapporten har tre olika kategorier identifierats, med olika attribut och drivkrafter, för att kunna ge riktlinjer för företagen i deras framtida hållbarhetsarbete. Undersökningen visar att många av de traditionella företagen är omedvetna om hur vitalt det är för dem att arbeta långsiktigt med hållbarhet och få det att genomsyra företaget. Därmed missar företagen även sina möjligheter till stärkt konkurrenskraft och nya intäktsströmmar, vilket i slutändan innebär att de också missar sina chanser till långsiktig överlevnad. På grund av ett bristande systemperspektiv och öppen innovation, arbetar företagen även reaktivt mot marknaden istället för att själva aktivt försöka påverka den. Genom att arbeta proaktivt i linje med forskning, samt våga arbeta mer med öppen innovation och samarbeten, har företagen istället en möjlighet att på god grund styra marknaden i en gynnsam riktning för såväl samhället som för sig själva. Därigenom kan de också öka sannolikheten att lyckas fånga de möjligheter som uppstår och ta vara på de intäktsskapande kaskader som möjliggörs genom olika samarbeten över hela värdekedjan och utanför. Detta bygger dock på att företagen förstår sin roll även i system utanför sin egen värdekedja, hur omvärlden påverkar dem som företag samt hur de själva påverkar omvärlden. De företag som börjat förstå vikten av att arbeta långsiktigt med sitt hållbarhetsarbete, och därmed skapat fler incitament än endast ekonomiska, riskerar inte att bortprioritera hållbarhetsarbetet för kortsiktig ekonomisk vinning. Fler incitament gör även företagen mer självgående, vilket tros öka deras sannolikhet att hantera hållbarhetsutmaningarna och därmed överleva långsiktigt på den kommande marknaden.

Att övergå från en linjär till en cirkulär ekonomi är nödvändigt om vi ska nå våra klimatmål. Återbruk och underhåll av redan existerande material och produkter är därför ett måste men sängar återbrukas och underhålls inte i lika stor omfattning som andra möbelgrupper.  I dag är många sängar utformade av en blandning av plaster, stål och trä där materialen är svåra att separera från varandra. Många av delarna är ihoplimmade och möjliggör inte till underhåll vilket medför att produktens livslängd blir förkortad. Andra aspekter som attityder och beteenden kan dock vara en avgörande faktor när det kommer till sängens möjlighet att återbrukas då dessa ofta anses både ohygieniska och smutsiga. Syftet med studien har varit att undersöka hur sängar skulle kunna ingå i den cirkulära ekonomi och därmed undvika att bli till avfall och därför kommer studien att titta på systemet kring sängar i helhet. Genom emotionell design kommer studien att undersöka attityder och beteenden kopplade till återbruk av textilier och sängar. Studiens fördjupningsområden har varit användarcentrerad design, emotionell design, cirkulär design och användarroll i den cirkulära ekonomin.  Studiens kunskapsbidrag är att ge en större förståelse för sängens kontext i den tekniska loopen och då framförallt under återbruk, reparation och underhåll samt fördjupad kunskap i konsumentbeteende, psykologi och drivkrafter bakom återbruk av sängar inom ett område som är relativt outforskat.  Designbidraget är ett koncept för att integrera sängklädseln i själva utformningen av sängramen för enklare underhåll. / To move from a linear to a circular economy is necessary for us to achieve our climate goals. Recycling and maintenance of existing materials and products is, therefore, a must but beds are not recycled or maintained to the same extent as other types of furniture.  Today, many beds are made of a mixture of plastic, steel, and wood where the materials are difficult to separate from each other. Many of the parts are glued together and do not allow for maintenance, which means that the product’s life is shortened. Other aspects such as attitudes and behaviors can, however, be a decisive factor when it comes to the bed’s ability to be reused as these are considered both unhygienic and dirty. The purpose of the study has been to investigate how beds could be included in the circular economy and thus avoid becoming waste and, therefore, the study will look at the system around beds as a whole. Through emotional design, the study will examine attitudes and behaviors linked to second-hand textiles and beds. The study’s main focus areas have been user-centered design, emotional design, circular design, and user role in the circular economy. The knowledge contribution of the study is to yield a greater understanding of the beds’ place in the technical loop, first and foremost reuse, restoration and maintenance. Another area that is relatively unexplored concerning the bed is consumer behavior, psychology, and motivations behind the refurbishing of beds. The design contribution is a concept for integrating the bedding into the actual design of the bed frame.

Det är ingen hemlighet att textilindustrin står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Majoriteten av företagen i dagens modeindustri arbetar efter linjära affärsmodeller som bygger på en slit-och-släng-mentalitet där en stor del av textilier hamnar till deponi. Ett segment inom mode som har blivit kritiserat för sitt bidrag till ökad konsumtion, en ökad slit-och-släng-mentalitet och stora mängder av textilavfall är fast fashion. För att en förändring ska ske krävs arbete som omfattar hållbarhet och cirkularitet. Ett sätt för modeföretagen att arbeta med detta och gå mot en cirkulär ekonomi är genom att påverka arbetssättet i produktlivscykelns olika steg. Den här studien syftar till att att undersöka i vilken utsträckning cirkulär ekonomi förekommer i ett fast fashion-företags affärsmodell samt undersöka vilka möjligheter och utmaningar som kan uppstå i arbetet med cirkulär ekonomi. Detta besvarades med hjälp av datainsamling från semistrukturerade intervjuer och dokument i form av hållbarhetsredovisningar där ett utvalt svenskt fast fashion-företag undersöktes. I studien har verktyget Close The Loop och Circular Business Model Canvas använts för att kategorisera arbetssätt, möjligheter och utmaningar som framkommit i datainsamlingen. Resultatet visar vilka arbetssätt, möjligheter och utmaningar som finns inom specifika steg i produktlivscykeln. Det finns stora möjligheter för företaget och segmentet fast-fashion att integrera cirkulär ekonomi i sin affärsmodell samtidigt som det finns utmaningar. De delar i företagets affärsmodell som främjar en cirkulär ekonomi är värdeerbjudanden, kundrelationer, intäktströmmar, nyckelresurser, nyckelaktiviteter, nyckelpartners och kostnadsstruktur. De utmaningar som företaget främst upplever är kopplade till kundsegment och införningsfaktorer i form av externa aktörer. Studien bidrar vidare med kunskap och förståelse för vilka möjligheter och utmaningar som finns inom det specifika branschsegmentet fast fashion och funderar som underlag för företag att få inspiration om cirkulära arbetssätt. / There is no secret that the textile industry accounts for a large part of the world's carbon dioxide emissions. The majority of today's fashion industry works according to linear business models based on a wear-and-tear mentality where a large part of textiles ends up in landfill. A segment in fashion that has been criticized for its contribution to increased consumption, an increased wear-and-tear mentality and large amounts of textile waste is fast fashion. For a change to take place, work that includes sustainability and circularity is required. One way for fashion companies to work with this and move towards a circular economy is by influencing the working method in the various stages of the product life cycle. This study aims to investigate the extent to which circular economy occurs in a fast fashion company’s business model and to examine the opportunities and challenges that may arise in the work with circular economy. This was answered with the help of data collection from semi-structured interviews and documents in the form of sustainability reports where a selected Swedish fast fashion company was examined. In the study, Close The Loop and Circular Business Model Canvas were used to categorize working methods, opportunities and challenges that emerged in the data collection. The result shows the working methods, opportunities and challenges that exist within specific steps in the product life cycle. There are great opportunities for the company and the fast-fashion segment to integrate a circular economy into their business model while there also are some challenges. The parts of the company's business model that promote a circular economy are value propositions, customer relationships, revenue streams, key resources, key activities, key partners and cost structure. The challenges that the company mainly experiences are linked to customer segment and implementation factors in terms of external factors. The study further contributes with knowledge and understanding of the opportunities and challenges that exist in the specific industry segment fast fashion and considers as a basis for companies to get inspiration about circular working methods. The thesis is written in Swedish.

There is an ongoing transition to a more sustainable industry with lower climate impact. As part of this transition, the steel industry is expected to move from the conventional process for producing iron and steel using Blast Furnace (BF) and Basic Oxygen Furnace (BOF) processes, consuming large amounts of fossil fuels. In Sweden, transition to an alternative process route using Hydrogen Direct Reduction of Iron (H DRI) combined with electric arc furnace s (EAFs) is underway. Large H DRI based steel industries are being established and are expected to produce significant volumes of residues. According to the principles of circular economy, these residues should be valorised as products or raw materials to as large an extent as possible. Industrial Symbiosis is a method for increasing industrial circularity by promoting transactions of information and residues to- provide economic and environmental synergies in a network of industry actors. There are existing industrial networks for valorising residues from the traditional iron and steel industry. Notably, large amounts of BF slags are used as a Supplementary Cementitious Material (SCMs) or raw material in cement production. However, there is a lack of research into how these existing networks can manage the residues produced in the new H DRI and EAF based process. There is also a need to better understand to what extent EAF slags can replace BF and BOF slags in valuable applications such as SCM or cement production. Research into these issues is complicated by the fact that no commercially operating HDRI based steel industries exist at present. Therefore, an exploratory and qualitative research approach was chosen to investigate the knowledge and current conditions in a region where such an industry is being established. A case study was conducted to investigate the industrial network surrounding an emerging steel industry that will use H DRI and EAF processes. A theoretical framework was constructed to assess conditions for the development of an Industrial Symbiosis Network (ISN) in such an industry. Social as well as technological conditions important for ISN development were identified.  The growing network of recyclers, metal industries and other actors surrounding the planned steel plant of H2 Green Steel (H2GS) in Boden was chosen as case. Potential ISN participants were identified and participated in four focus group workshops and ten in depth interviews. An overview of expected residues from H2GS was compiled, together with a list of potential methods for valorisation. The Technology Readiness Levels (TRL) of these valorisation processes were assessed, and the social conditions for ISN development were investigated. There seems to be an existing ISN kernel already forming among recyclers and waste management actors surrounding H2GS. Social networks and an exchange of experiences are in place, and technological and economic barriers are perceived as the main obstacles to efficient residue management. The presence of traditional iron and steel industries in the region seems to be a clear benefit to ISN development. Most of the residues originating in the planned H2GS plant are well known and similar to those produced by other steelmakers, except for the large volumes. However, valorisation of EAF slags is a significant challenge. The most mature technology valorising EAF slags as rocky materials in construction seems unlikely to be able to valorise large volumes of EAF slags in the long run. EAF slags has potential as an SCM material or as raw material for cement production. However, these applications require further refining using technologies that are not yet mature. When the development trajectory of these immature technologies can be predicted, the ISN participants can adjust and prepare for the opp ortunities they create. Some valorisation technologies would bring great ISN advantages by improving diversity of inputs and outputs. However, when development trajectories are unpredictable, ISN development is blocked. / Det pågår en omställning till en mer hållbar industri med lägre klimatavtryck. Som en del i denna omställning förväntas stålindustrin röra sig i väg från den konventionella framställningsprocessen för järn och stål som använder masugn och syrgaskonverter där stora mängder fossila bränslen förbrukas. I Sverige pågår en omställning till en alternativ processväg där direktreduktion med vätgas används tillsammans med ljusbågsugnar. Stora industrier baserade på direktreduktion med vätgas håller på att etablera sig och förväntas producera stora mängder restprodukter. Enligt principerna för cirkulär ekonomi bör dessa restprodukter användas som produkter eller råmaterial för andra processer i så stor utsträckning som möjligt. Industriell symbios är en metod för att förbättra industrins cirkularitet genom att främja utbyten av information och restprodukter som kan skapa ekonomiska och miljömässiga fördelar i ett industrinätverk. Det finns existerande industrinätverk för att använda restprodukter från den traditionella järn- och stålindustrin. Särskilt relevant är att stora mängder masugnsslagg används som alternativa cementmaterial eller som insatsvara i cementproduktion. Det finns dock en brist på forskning om hur sådana nätverk kan hantera restprodukterna från den nya processkedjan med vätgasreduktion och ljusbågsugn. Vidare finns ett behov av att förstå i vilken utsträckning ljusbågsugnsslagg kan ersätta masugnsslagg och konverterslagg i tillämpningar som cementproduktion eller produktion av alternativa cementmaterial. Forskning om dessa ämnen försvåras av att det ännu inte finns någon aktiv stålindustri i storskalig kommersiell drift som använder sig av vätgasreduktion och ljusbågsugnsprocesserna. Därför valdes en utforskande och kvalitativ forskningsdesign för att undersöka kunskapen och de nuvarande förutsättningarna i en region där en sådan industri håller på att etableras. En fallstudie genomfördes för att undersöka industrinätverket kring en framväxande stålindustri som kommer att använda vätgasreduktion och ljusbågsugn. Ett teoretiskt ramverk konstruerades för att bättre bedöma förutsättningarna för industriella symbiosnätverk att växa fram i en sådan industri. Sociala så väl som tekniska omständigheter som påverkar nätverkets framväxt identifierades. Det framväxande nätverket av återvinnare, metallindustrier och andra aktörer runt H2 Green Steels planerade stålverk i Boden valdes som fallstudie. Potentiella nätverksdeltagare identifierades och deltog i fyra fokusgruppworkshops samt tio djupintervjuer. En sammanställning av förväntade restmaterial från H2GS sammanställdes tillsammans med en lista över möjliga metoder för att nyttja dessa. Den tekniska färdighetsnivån (TRL-nivån) hos dessa nyttjandealternativ bedömdes och de sociala förutsättningarna för ett industriellt nätverk att växa fram undersöktes. Ett frö till symbiosnätverk verkar redan formas bland återvinnare och restmaterialhanterare runt H2GS. Sociala nätverk och utbyten av erfarenheter finns, och tekniska och ekonomiska barriärer ses som de största hindren för effektiv restmaterialhantering. Närvaron av traditionella järn- och stålindustrier verkar vara en tydlig fördel för framväxten av ett symbiosnätverk. De flesta av restprodukterna som förväntas från den planerade H2GS anläggningen är väl kända och lika de som produceras av andra stålverk, förutom att de kommer produceras i större volymer. Nyttjande av ljusbågsugnsslagg är dock en betydande utmaning Den mest mogna nyttjandemetoden för denna slagg är att använda den som ett stenmaterial i byggnadstillämpningar. Det verkar dock osannolikt att denna metod skulle kunna hitta avsättning för de stora mängderna ljusbågsslagg som väntas på lång sikt. Ljusbågsugnsslagg har potential som ett alternativt cementmaterial eller som insatsvara i cementproduktion. Dessa tillämpningar kräver dock vidare förädling av slaggen med hjälp av tekniker som inte är mogna ännu. När utvecklingsbanan för dessa tekniker kan förutsägas kan nätverksdeltagarna anpassa sig och förbereda för de möjligheter de skapar. Vissa nyttjandemetoder skulle ge stora symbiosfördelar till nätverket genom att öka mångfalden av insatsvaror och produkter som är möjliga. När utvecklingsbanorna inte går att förutsäga blockeras dock symbiosnätverkets utveckling.

Circular and digital transformations are key focal points in the European Commission's regulations and directives, as evidenced by the proposed Ecodesign for Sustainable Products Regulation. This regulation aims to reduce the environmental impact of products throughout their life cycles. To facilitate this objective, the implementation of digital product passports has been put forward as a means to seamlessly exchange product information. However, the ambiguity and absence of an implementation timeline in the ESPR framework hinder producers' preparedness for the expected information requirements in a digital product passport. Consequently, the extent of producers' compliance with the implementation schedule, along with the associated actions, challenges, and opportunities, remains uncertain. This study conducted two sequential qualitative phases to address these issues. The initial phase examined the anticipated information requirements and implementation timeline, while the subsequent phase assessed producers' current information collection practices.The findings reveal that producers effectively collect the majority of the 29 anticipated information elements mandated by a digital product passport, categorized as traceability, product-related, environmental, and circular information. However, producers’ information collection practices are not aligned with the implementation timeline due to limited prior knowledge of forthcoming regulations. Producers are taking measures such as collaboration, enhanced transparency, and effective management of end-of-life products and facilities to comply with the requirements. Challenges include balancing transparency with safeguarding sensitive information, information gathering across the supply chain, and managing the inclusion of essential information. On the other hand, opportunities arise in improved decision-making, innovation, extended product lifespan, and continuous learning. This research contributes to understanding the anticipated information requirements of digital product passports and provides valuable guidance for producers' data collection efforts. / Cirkulär och digital transformation är centrala fokuspunkter i Europeiska Kommissionens- förordningar och direktiv, vilket tydligt framgår i förslaget Ecodesign för hållbara produkter. Syftet med denna förordning är att minska produkters miljöpåverkan under hela deras livscykel. För att underlätta detta föreslås implementering av digitala produktpass för sömlöst utbyte av produktinformation. Men otydlighet i ESPR förslaget och avsaknad av en tidsplan för implementering hindrar producenternas förberedelse inför de förväntade informationskraven i ett digitalt produktpass. Följaktligen är det oklart i vilken utsträckning som producenter följer tidsplanen och vilka åtgärder, utmaningar och möjligheter som är förknippade med detta. I denna studie så genomfördes två sekventiella kvalitativa faser för att ta itu med dessa problem. Den första fasen undersökte de förväntade informationskraven och tidsplanen för implementering, medan den andra fasen bedömde producenternas nuvarande praxis för informationsinsamling. Resultaten visar att producenterna effektivt samlar in majoriteten av de 29 informationselement som förväntas krävas i ett digitalt produktpass, kategoriserade som spårbarhet, produktrelaterad information, miljöinformation och cirkulär information. Dock är producenters praxis för informationsinsamling inte anpassad till tidsplanen på grund av begränsade förkunskaper. Producenterna vidtar åtgärder såsom samarbete, ökad transparens samt effektiv hantering av uttjänta produkter och anläggningar för att uppfylla kraven. Utmaningar inkluderar att balansera transparens med företagskritisk information, insamling av information genom hela leverantörskedjan samt att hantera inkludering av nödvändig information. Även möjligheter uppstår, såsom förbättrade beslutsprocesser, innovation, utökad produktlivslängd och kontinuerligt lärande. Detta examensarbete bidrar till förståelsen av förväntade informationskrav för digitala produktpass och ger värdefull vägledning för producenters informationsinsamling.

The human behaviour is the greatest source of greenhouse gas emissions, and according to the Paris Agreement, the transport sector should lower their emissions by 70 % compared to the year 2010. Today, many organizations seek competitive advantage from service-oriented business opportunities to create further value for customers by fulfilling their problem and need. A sustainable transport alternative that has become more popular around different cities is Mobility as a Service (MaaS). MaaS is a possible strategy for organizations to support climate change and develop further services to their customers. The concept aims to offer an alternative to travel more sustainable. MaaS consists of several service providers that offers a combined service through an integrated platform, which aims to be a more convenient and less expensive option. Today, there are four major aspects that need to be fulfilled to implement the service. Apart from the concept, political and government support are essential. Sharing economy has not only become a trend but something the society is facing. Therefore this study will investigate the possibility of a mobility concept through a business model perspective where circularity and sustainability supplementary are lifted through layers to understand the business opportunity more thoroughly. Local service providers and the utility company were interviewed to understand the feasibility of MaaS in relation to existing capabilities in the city. The study concludes that it is a large project to develop a service-oriented strategy that usually is uncommon for utility companies. Today, external partners or new businesses are needed for a MaaS solution to become marketable in Skellefte˚a. However, being first on the market can have long-term advantages and create a lock-in effect. Although, consumer perspective is an essential parameter that future research needs to investigate in to fully understand the business potential. / Det äanskliga beteendet är en avgörande faktor till utsläpp av fossila bränslen och enligt Paris avtalet så ska transportsektorn minska utsläppen av fossila bränslen med 70 % i jämförelse med 2010. Till följd av det så söker sig många organisationer till mer service inriktade koncept för att främja hållbarhet och skapa nya affärsmöjligheter genom att erbjuda kunder ett ökat värde genom att erbjuda mer anpassade erbjudanden och tjänster. Mobility as a Service (MaaS) är ett relativt nytt hållbart koncept som har etablerats i allt fler städer, och det är en möjlighet för organisationer inom transportsektorn att bli mer miljövänliga och stötta klimatavtalet. Konceptet erbjuder en möjlighet att resa mer hållbart genom att integrera flera olika transport alternativ i en och samma plattform. Genom att erbjuda flera tjänster i en och samma applikation kan resekostnaderna minskas och det kan ge upphov till ett flexiblare och mer anpassat resealternativ efter varje individs enskilda behov. Idag finns inget flexibelt resealternativ för invånarna i samhället, och det är en perfekt möjlighet för bolag att undersöka ifall de har resurser att ingå i ett sådant koncept. Det finns fyra distinkta krav som måste uppfyllas om MaaS är lämpligt att implementera i en stad och även statliga och politiska finansiella medel och stöd är nödvändigheter som behöver undersökas. Delningsekonomi har blivit en allt vanligare trend och det ställer samhällen för en kommande omställning. Därav kommer denna studie att undersöka MaaS från ett affärsmodellsperspektiv där delning och cirkulär ekonomi tillämpas närmare genom två komplimenterade lager av ett affärsmodells ramverk. Förutsättningarna för konceptet ges av intervjuer av lokala transport aktörer i staden samt av energibolaget för att förstå rimligheten av en mobilitetslösning i staden. Studien visar att det är ett omfattande projekt som inriktar sig på tjänsterelaterade strategier som är en ovanligt för produktrelaterade bolag. Studien visar att det krävs fler aktörer för att implementera en mobilitetslösning och externa samarbeten är nödvändiga för att lyckas göra detta till en lönsam affärsmöjlighet. Idag är konceptet relativt nytt för de flesta lokala aktörerna och genom att investera och undersöka vidare i MaaS kan det på långsikt ge lönsamma följder och skapa en låsning effekt genom att vara först på marknaden. För att förstå närmare hur samhället och de blivande konsumenterna upplever en delad ekonomi och en integrerad tjänst krävs vidare påbyggnad av studien.

Miljömedvetenheten i världen ökar. Samhällsdebatten formas allt mer av ett miljöperspektiv på flera olika fronter. Allt fler börjar förstå att jordens resurser är ändliga och vi måste tänka om hur vi lever idag. Den producerande industrin står för stor dela av brukandet av råmaterial, men hur kommer industrin se ut i framtiden? Framtidens industri beskrivs ofta som en cirkulär ekonomi där minimala mängder råmaterial bryts och den största parten av det material som faller ur användning går åter in i produktionen. Verkligheten vi lever i idag är en annan, större parten av världens industri fortsätter med linjär produktion där råmaterial brukas i tillverkningen och produkter deponeras vid slutet av dess livscykel. Projektgruppen undersöker byggstenarna inom cirkulär ekonomi och var vi egentligen befinner oss i utveckling mot en hållbarare hantering av råvaror. Syftet med rapporten är att utreda vilka ekonomiska drivkrafter som finns för företag att själva gå mot cirkulär ekonomi i form av nya marknadsmodeller. Möjligheter till dessa marknadsmodeller växer ofta fram med hjälp av ny teknik från Industri 4.0 som Internet of Things och Big Data. Vi har nått slutsatsen att marknadsmodeller som pay-per-use där företagen behåller ägandet av produkten ofta är enkla att implementera i cirkulär ekonomi, då företaget själva kan kontrollera hela kretsloppet för produkten. De underlättar om man ska basera sin produktion på retur av produkter om man själv har kontroll över volymerna. Dessa modeller bygger ofta på att man säljer service-baserade tjänster som är beroende av Internet of Things och Big Data. / Environmental awareness in the world is increasing. The social debate is increasingly formed by an environmental perspective on several fronts. More and more people are beginning to understand that the earth's resources are finite and we must think about how we live today. The producing industry accounts for a large part of the use of raw materials, but how will the industry change in the future? The industry of the future is often described as a circular economy where minimal amounts of raw materials are broken and the majority of the material that is in use goes back to production. The reality we live in today is another, the greater part of the world's industry continues with linear production where raw materials are used in manufacturing and products are deposited at the end of its lifecycle. The project group examines the building blocks of circular economy and where we are today in the development towards sustainable management of raw materials. The purpose of the report is to investigate the economic advantages for companies to change to circular economy in the form of new business models. Opportunities for these business models often grow with the help of new technology from Industry 4.0 like Internet of Things and Big Data. We have the conclusion that business models such as pay-per-use where companies maintain ownership of the product, often are easy to implement in circular economics, since the company itself can control the entire circuit for the product. They make it easier to base their production on return of products if they control the volumes of the returned products themself. These models are often based on selling services that are dependent on the Internet of things and Big Data.

Miljömedvetenheten i världen ökar. Samhällsdebatten formas allt mer av ett miljöperspektiv på flera olika fronter. Allt fler börjar förstå att jordens resurser är ändliga och vi måste tänka om hur vi lever idag. Den producerande industrin står för stor dela avbrukandet av råmaterial, men hur kommer industrin se ut i framtiden?Framtidens industri beskrivs ofta som en cirkulär ekonomi där minimala mängder råmaterial bryts och den största parten av det material som faller ur användning går återin i produktionen. Verkligheten vi lever i idag är en annan, större parten av världensindustri fortsätter med linjär produktion där råmaterial brukas i tillverkningen och produkter deponeras vid slutet av dess livscykel. Projektgruppen undersöker byggstenarna inom cirkulär ekonomi och var vi egentligen befinner oss i utveckling mot en hållbarare hantering av råvaror. Syftet med rapporten är att utreda vilka ekonomiska drivkrafter som finns för företag att själva gå mot cirkulär ekonomi i form av nya marknadsmodeller. Möjligheter till dessa marknadsmodeller växer ofta fram med hjälp av ny teknik från Industri 4.0 som Internet of Things och Big Data. Vi har nått slutsatsen att marknadsmodeller som pay-per-use där företagen behåller ägandet av produkten ofta är enkla att implementera i cirkulär ekonomi, då företaget själva kan kontrollera hela kretsloppet för produkten. De underlättar om man ska basera sin produktion på retur av produkter om man själv har kontroll över volymerna. Dessa modeller bygger ofta på att man säljer service-baserade tjänster som är beroende av Internet of Things och Big Data. / Environmental awareness in the world is increasing. The social debate is increasingly formed by an environmental perspective on several fronts. More and more people are beginning to understand that the earth's resources are finite and we must think about how we live today. The producing industry accounts for a large part of the use of raw materials, but how will the industry change in the future? The industry of the future is often described as a circular economy where minimal amounts of raw materials are broken and the majority of the material that is in use goes back to production. The reality we live in today is another, the greater part of the world's industry continues with linear production where raw materials are used in manufacturing and products are deposited at the end of its lifecycle. The project group examines the building blocks of circular economy and where we are today in the development towards sustainable management of raw materials. The purpose of the report is to investigate the economic advantages for companies to change to circular economy in the form of new business models. Opportunities for these business models often grow with the help of new technology from Industry 4.0 like Internet ofThings and Big Data. We have the conclusion that business models such as pay-per-use where companies maintain ownership of the product, often are easy to implement in circular economics, since the company itself can control the entire circuit for the product. They make it easier to base their production on return of products if they control the volumes of the returned products themself. These models are often based on selling services that are dependent on the Internet of things and Big Data.

Human practices linked with speedy industrialization and globalization have, unfortunately,caused severe harm to the Planet. In the vicious circle for development, Countries proceededtowards forming developed economies, which resulted in rapid depletion of the available renewable and non-renewable resources. It was only after the effects of such reckless practices started showing globally (in terms of environmental issues such as climate change, rising pollution levels, etc.) that the realization about saving the Planet started settling in. Over the years, studies have been conducted to evaluate the damages caused to the Planet through several heavy industrial practices or even through smaller household practices (such as improper waste segregation and waste disposal), and attempts have been made to sensitize the world population about such issues and the growing need to incorporate sustainability intobusiness practices as well as a way of living. The Real Estate and Construction industries have been infamous for having practices which have not been considerate towards the environment. There have been numerous reports about harmful practices, such as the use of certain materials, which have had enormous emissions and have caused depletion of the environment. One of the ways the industry is now looking to make a positive impact is by adopting sustainability practices with finance, thus giving rise to the practice of ‘sustainable finance’ or ‘green finance’. This thesis focuses on studying how certain green finance instruments (sustainability linked bonds, green bonds, circular economy and impact investing) are being implemented for financing green projects and thereby promoting sustainability in the long run in these industries. The study has been conductive using a qualitative approach. The methodology involved adopting the triangulation method, including empirical data collection through extensive literature review along with conducting semi-structured interviews with professionals working iiwithin the field of green finance. The data collected was then analysed via an inductive approach.  The conclusion derived from the data collected shows a growing trend and a changing mindset (including accepting the risks involved) towards accepting the use of these green finance instruments in the best interest of the environment. The process of quantifying the impact caused by the use of green finance instruments as compared to the conventional finance methods is ongoing, and as a result, these instruments are still being researched and reworked for improvisation, which is an ongoing process. However, the presence of malpractices such as greenwashing serves as a hindrance to sustainable finance. Another major issue regarding this is the quantification of greenwashing. This also brings to light the need for increased regulation in this field. Nonetheless, it can be clearly concluded there is huge future scope for such instruments in the future. / Mänsklig verksamhet i samband med snabb industrialisering och globalisering har tyvärr orsakat allvarliga skador på planeten. I den onda cirkeln för utveckling fortsatte länderna mot att bilda utvecklade ekonomier, vilket resulterade i snabb utarmning av tillgängliga förnybara och icke-förnybara resurser. Det var först när effekterna av sådana hänsynslösa metoder började visa sig globalt (i form av miljöproblem som klimatförändringar, ökande föroreningsnivåer etc.) som insikten om att rädda planeten började slå igenom. Under årens lopp har studier genomförts för att utvärdera de skador som orsakats planeten genom flera tunga industriella metoder eller till och med genom mindre hushållsmetoder (såsom felaktig avfallssegregering och avfallshantering), och försök har gjorts för att sensibilisera världsbefolkningen om sådana frågor och det växande behovet av att integrera hållbarhet i affärsmetoder såväl som ett sätt att leva. Fastighets- och byggbranschen har varit ökänd för att ha metoder som inte har varit hänsynsfulla mot miljön. Det har kommit många rapporter om skadliga metoder, till exempel användning av vissa material, som har haft enorma utsläpp och orsakat utarmning av miljön. Ett av de sätt som branschen nu försöker påverka positivt är genom att anta hållbarhetspraxis inom finans, vilket har gett upphov till "hållbar finans" eller "grön finans". Denna avhandling fokuserar på att studera hur vissa gröna finansieringsinstrument (hållbarhetslänkade obligationer, gröna obligationer, cirkulär ekonomi och impact investing) implementeras för att finansiera gröna projekt och därigenom främja hållbarhet på lång sikt i dessa branscher.  Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Metoden innebar att använda trianguleringsmetoden, inklusive insamling av empiriska data genom omfattande litteraturgenomgång tillsammans med semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom området grön finansiering. De insamlade uppgifterna analyserades sedan med hjälp av en induktiv metod. Slutsatsen från de insamlade uppgifterna visar en växande trend och ett förändrat tankesätt (inklusive att acceptera de risker som finns) mot att acceptera användningen av dessa gröna finansieringsinstrument i miljöns bästa intresse. Processen att kvantifiera den påverkan som orsakas av användningen av gröna finansieringsinstrument jämfört med konventionella finansieringsmetoder pågår, och som ett resultat forskas dessa instrument fortfarande och omarbetas för improvisation, vilket är en pågående process. Förekomsten av oegentligheter som greenwashing utgör dock ett hinder för hållbar finansiering. En annan viktig fråga när det gäller detta är kvantifieringen av greenwashing. Detta belyser också behovet av ökad reglering på detta område. Trots detta kan man tydligt dra slutsatsen att det finns ett enormt framtida utrymme för sådana instrument i framtiden.