Cirkus Cirkör är en nycirkusgrupp som skapades av ett gäng människor som tröttnade på att drömma stort och leva litet. Idag har de internationell verksamhet med bas och hjärta i Alby, Botkyrka. Deras föreställningar är vida kända för sin kvalitet och kreativitet, men verksamheten huserar i en lättbetonglada som knappast lyckas manifestera organisationens hjärta och ledord - att allt är möjligt. Förslaget för en ny cirkusbyggnad i Alby baseras på Cirkus Cirkörs egna valspråk - att med hjälp av UPPKÄFTIGT ENGAGEMANG ge tillbaka till platsen och människorna, att med SOLIDARISK INDIVIDUALISM bjuda in besökare och betraktare att ta del av det som utövarna skapat och att med KVALITATIV GALENSKAP skapa unika, nytänkande upplevelser som håller i längden.

Detta arbete handlar om att skapa en ny cirkushall till cirkus cirkör som vill sammla sin versamhet i en byggnad. På platsen i alby finns redan en byggnad som cirkus cirkör använder. Jag gör ett tillägg till den befintliga byggnaden genom att addera nya mindre byggnader till den större byggnaden och skapa träningsytor emellan dem.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande. Både lärarens och elevens narrativ genomsyras av tydligt positiva attityder till språksituationen på skolan, men analysen visar en mer medveten och aktiv uppskattning från lärarens sida.

Syftet med denna studie är att undersöka hur det svenska kändisskapet blir konstruerat i subgenren realitysåpa samt att urskilja likheter och skillnader inom genren gällande hur celebritetsskapet skildras. Utifrån syftet ställdes två frågeställningar upp, hur konstrueras det svenska kändisskapet i subgenren realitysåpa samt vilka likheter och skillnader sett till programmens sätt att skildra celebritetskap uppmärksammas. Med avstamp i teorier och tidigare forskningar som berör forskningsområdena celebritetskultur och reality-tv utformades en kvantitativ innehållsanalys. Den kvantitativa innehållsanalysen utgick från ett tidsbestämt urval för tv-serier som sändes på kommersiella tv-kanaler hösten 2018. Materialet består av avsnitt från fyra svenska tv-serier som hör till subgenren realitysåpa om totalt 43 stycken avsnitt som omfattar cirka 26,5 timmar. De tv-serier som denna studie grundar sig på ärCirkus Bagge, Hyséns, Lailaland och Wahlgrens värld. Utifrån olika komponenter i tv- serierna har ett kodschema bildats som omfattar 56 olika variabler inom 12 kategorier; kanal, serie, avsnitt, miljö, personer, centrala teman, medieaktiviteter, konsumtion, celebritetsaktiviteter, vardagsaktiviteter, celebritetens lyxkonsumtion och förnedrings-tv. Resultatet visar att kändisskapet blir till en viss del konstruerat genom lyx och flärd sett till lyxkonsumtion och mycket organiserade upplevelser. Till störst del visar däremot resultatet att subgenren realitysåpa konstruerar det svenska kändisskapet genom fokus på ett mer privatiserat innehåll, det vill säga mer fokus på celebritetens privatliv. Tv-programmens sätt att skildra celebritetsskapet visar på stora likheter vilket tyder på att produktionsbolagen har valt att skildra det svenska kändisskapet på likadant sätt.

The master thesis deals with the area of social circus, which works with groups with risk of exclusion in the form of creative expression. The aim of the thesis is to map social circus projects in the Czech Republic and Spain, in relation to the phenomenon of empowerment in working with groups at risk of exclusion, especially in terms of social circus projects, the way they work with empowerment and for what purpose and subsequent comparison of gathered data with existing research and empowerment theories. The thesis therefore offers an insight into the current state of social circus and its connection with civil society by empowerment of people at risk of exclusion. Key words: Empowerment, Social circus, social inclusion, civil society

Cirkus Cirkörs gymnasieskola blir en ny publikvänlig byggnad, men en öppen passage för att få inblick i verksamheten och väcka nyfikenhet. Men relativt små medel omvandlas Cirkushallen till den givna huvudbyggnaden i området, och blir ett tydligt dragplåster för hela kulturbyn i Alby industriområde, med Subtopia, Kulturskolan, Filmbasen mm. För det utomstående är cirkus en lek. För den som tränar är det på fullaste allvar. Detta speglas i byggnadens utformning, då det öppna publika kontrasterar mot den stängda fokuserade träningen. En passage som gör byggnaden tillgänglig från två håll och utgör hjärtat i gymnasiets verksamheter. Här möts alla som tar byggnaden i anspråk.

Projektet utgår från två böcker; Momo-eller kampen om tiden av Michael Ende och Ojämlikhetens nya geografi av David Harvey. De två böckerna har varit motorer för hur en ny cirkushall i Alby för Cirkör utformats. Rummen som Momo rör sig genom i berättelsen har fått stå som förebilder för det givna programmets rum, Harveys bok har sedan bredatt projektet i en mer teoretisk riktning; det är mer än bara den fysiska byggnaden som avgör hur vi förstår byggnaden.

Solidarisk Individualism, kvalitativ galenskap och uppkäftigtengagemang. Ledorden för Cirkus Cirkör berättar tydligt vad verksamhetenhandlar om. kreativitet uppstår i mötet mellan denhögra intuitiva hjärnhalvan och den vänstra rationella. Idéerna vivill förverkliga och förmågan att leverera föds i mötet mellan galenskapoch kvalitet.På samma sätt fungerar Cirkör. De vanliga kontorssysslorna,skolaktivitet, mötesrum och matplats blandas med avanceradscenkonst och akrobatik. Två vitt skilda aktiviteter som kan ochbör berikas av varandra. I dagsläget är lokalerna utformade förkunna förvara så mycket som möjligt, alltså inte för att uppleva ochutveckla konsten. Att skräddarsy den nya byggnaden efter de speciellakrav en cirkusskola har kan ett hus med en speciell karaktärsom passar nycirkus skapas. Genom att låta funktionerna lindasrunt cirkusens hjärta, träningen, skapas en kreativ miljö somspeglar den sprudlande skolan i Alby.

Ombyggnation av porslinsfabriken i Gustavsberg till Cirkus Cirkörs "Allt är möjligt hus". Bibehållning av fabrikskaraktär, med rum i rummet och användande utav lera som material i uppbyggnad av innerväggar samt golvmaterial. Gemensamma öppna ytor delas med Gustavsbergs konsthall, Porslinsmuseum samt Bibliotek. Visuell kontakt till huvudrum i programmet från befintlig porslinsbutik.

Nycirkusgruppen Cirkus Cirkör vill samla hela sin verksamhet (cirkusutbildning, administration, föreställningsproduktion, träningslokaler etc.) i en byggnad. Idag disponerar de två tredjedelar av en f.d. lagerhall i Alby, Botkyrka kommun, där deras tränings- och utbildningsverksamhet bedrivs, och det är denna byggnad som de vill bygga om och/eller till för att husera hela verksamheten.Mitt förslag, Crystal Circus, argumenterar för att bevara den befintliga byggnaden. Som industribyggnad från 70-talet är den mycket rationellt uppbyggd och flexibel. Som träningslokaler fungerar den mycket bra, och brukarna uppskattar den ruffa och stryktåliga karaktären. Den är dock mycket sluten och introvert och saknar helt en representativ dimension, något som säger något om vad byggnaden gör. Crystal Circus fokuserar på att lägga till en representativ dimension till byggnaden, och att skapa rum för Cirkus Cirkörs mer extroverta verksamheter.Crystal Circus är en glasbyggnad, uppbyggd av industriella modulväxthus som ställs ovanpå och framför den befintliga lagerbyggnaden/cirkushallen. Byggnaden ligger i ett historiskt industriområde vilket kan motivera användandet av industriella byggsystem som innebär stor kostnadseffektivitet. Crystal Circus skapar härmed mycket stora ytor för pengarna, och dess generösa och öppna bonusytrymmen ger plats åt de delar av Cirkus Cirkör som handlar om gränsöverskridande, öppenhet och möten mellan ytterligheter. Dagens byggnad drar en ovanligt skarp gräns mot omvärlden, och Crystal Circus glasbyggnad utgör en gränszon där det kan vara både varmt och kallt, ute och inne, Cirkus och gym, bio och konsert, Sverige och Medelhavet.