Jordens klimat blir allt varmare, och de redan befintliga hoten från kraftiga skyfall förväntas öka. Behovet av att anpassa våra städer till dessa förändringar blir alltmer påtagligt, då det bland annat medför ökade risker för översvämningar, skador på infrastruktur och ekonomiska förluster. En form av klimatanpassningsåtgärder som har fått ökat intresse är multifunktionella skyfallsåtgärder, då de har förmågan att tillgodose fler funktioner och nyttor än enbart vattenhantering. Även multifunktionella skyfallsåtgärder måste dock integreras i stadsmiljön för att vara effektiva och accepteras. Mot bakgrund av det är syftet med studien är att belysa hur ett multifunktionalitetsperspektiv kan integreras i skyfallsplaneringen, med fokus på att belysa platsers funktioner och värden. Specifikt undersöks hur ett kriteriebaserat ramverk kan utformas för att synliggöra och utvärdera sociala, ekonomiska och miljömässiga värden. Studien utforskar också användningen av ramverket för att skapa diskussion och samsyn kring prioriteringar av värden samt identifierar potentiella förbättringar för att bredda ramverkets användbarhet i skyfallsplaneringen.  För att uppnå det här syftet utgår studien från en anpassad version av beslutsstödsmetoden multikriterieanalys, vilket utgör det huvudsakliga ramverket som tas fram och tillämpas i studien. Ramverket tillämpas i de två fallstudierna Botkyrka kommun och Uppsala kommun, där värdena rangordnas utifrån kommunernas prioriteringar. Metoder för datainsamling inkluderar litteraturstudier, workshoppar samt en enkätstudie. Resultaten visar på 20 kriterier som kan integreras i ramverket för att omfatta de centrala aspekterna av multifunktionalitet. Samtidigt betonas att ramverkets utformning bör anpassas efter den specifika kontext där det tillämpas och inte betraktas som statiskt verktyg. Vidare visar resultaten att ramverket har potential att främja diskussioner, gemensam förståelse och kreativt tänkande, samt underlätta kommunikationen mellan olika parter. För att optimera och utvidga ramverkets användbarhet föreslås ytterligare kriterier, inklusive lösningsspecifika, samt ökat deltagande från externa aktörer. Dessutom framhålls behovet av tydligare definitioner och formuleringar av kriterier och frågeställningar för att säkerställa effektiv användning. / The Earth's climate is becoming increasingly warmer, and the already existing threats from cloudbursts and heavy rainfall are expected to increase. The need to adapt our cities to these changes is becoming more urgent, as it brings increased risks of flooding, damage to infrastructure, and economic losses. One form of climate adaptation measure that has gained increased interest is multifunctional stormwater management, as it can provide multiple functions and benefits beyond just water management. However, even multifunctional stormwater measures must be integrated into the urban environment to be effective and accepted. Against this backdrop, this study aims to highlight how a multifunctional perspective can be integrated into cloudburst planning, with a focus on highlighting the functions and values of places. Specifically, it examines how a criteria-based framework can be designed to highlight and evaluate social, economic, and environmental values. The study also explores the use of the framework to create discussion and consensus around value priorities and identifies potential improvements to broaden the framework's usefulness in cloudburst planning.  To achieve this purpose, the study is based on an adapted version of the decision support method multi-criteria analysis, which forms the main framework developed and applied in the study. The framework is applied in the two case studies of Botkyrka Municipality and Uppsala Municipality, where values are ranked based on the municipalities' priorities. Data collection methods include literature studies, workshops, and a survey. The results identify 20 criteria that can be integrated into the framework to encompass the central aspects of multifunctionality. At the same time, it is emphasized that the design of the framework should be adapted to the specific context in which it is applied and not considered a fixed tool. Furthermore, the results show that the framework has the potential to promote discussions, shared understanding, and creative thinking, as well as facilitate communication between different actors. To optimize and expand the framework's usefulness, additional criteria are suggested, including solution-specific ones, as well as increased participation from external actors. Additionally, the need for clearer definitions and formulations of criteria and questions is highlighted to ensure effective use.

De pågående klimatförändringarna påverkar skogen både som ekosystem och gagnvirkesproducent och för att skogen ska fortsätta producera nödvändiga ekosystemtjänster behöver brukandet av skogen anpassas på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka om den svenska skogsbranschen har klimatanpassning som en aktiv del av sin skogsbruksplanläggning, vilket skedde genom att tillfråga 31 aktörer. Resultatet visade att bara en av de tillfrågade aktörerna genomförde anpassningar. Undersökningen visade också att skogsbruksplanen och skogsbruksplanläggningen kommer att förändras men att branschen inväntar bland annat nya EU-direktiv. Slutsatsen blev att den svenska skogsbranschen inte genomför skoglig klimatanpassning i skogsbruksplansläggningen, vilket medför en uppenbar risk att behövlig skoglig klimatanpassning uteblir.

This thesis research investigates and contributes to increased knowledge on municipalities’ approaches to climate adaptation and associated challenges that slow down or hinder climate adaptation approaches in cities. The Stockholm region has experienced climate change and impacts of severe floods, heat waves, storms, sea level rise, forest-fire outbreaks, erosion and landslides. To control the frequency and magnitude of these impacts, local authorities and administrations need to integrate mitigation and adaptation management strategies into physical plans of towns and cities. Surveys carried out in 2016 and 2017 consecutively, evaluate municipalities’ efforts in climate adaptation in different counties in Sweden. The survey report in 2017 reveals that not all municipalities are equally implementing climate adaptation in Stockholm county; and yet the impacts of climate change are to affect all municipalities regardless of size and geographical location. Therefore, to understand the state of climate change adaptation in the municipalities, the author interviewed municipal planners, engineers, environmental investigators, and climate group in Botkyrka, to collect qualitative data for analysis. Data was also gathered through qualitative document analysis to compare drivers of municipality approaches to climate adaptation in Botkyrka and Ekerö municipality. The study results show that there is a gap between Botkyrka and Ekerö municipalities’ climate adaptation work. However, much as these two municipalities are sustainably eveloping, they face a number of challenges that hamper their ability to integrate climate adaptation measure in urban physical plans in order to reduce urban vulnerabilities, and thus build sustainable and climate-resilient cities. / Denna uppsatsforskning undersöker och bidrar till ökad kunskap om kommunernas strategier för klimatanpassning och associerade utmaningar som bromsar eller hindrar klimatanpassningsmetoder i städer. Stockholmsregionen har upplevt klimatförändringar och konsekvenser av allvarliga översvämningar, värmeböljor, stormar, havsnivåer, skogsbränder utbrott, erosion och jordskred. För att styra frekvensen och omfattningen av dessa effekter, behöver kommuner och förvaltningar integrera klimatanpassnings strategier för hantering av begränsnings- och anpassningsåtgärder i fysiska planer av städer. Undersökningar som genomförts under 2016 och 2017 efter varandra, utvärdera kommunernas insatser i klimatanpassning i olika län i Sverige. Undersökningsrapporten i 2017 avslöjar att inte alla kommuner genomför lika klimatanpassning i Stockholms län; och ändå effekterna av klimatförändringarna påverkar alla kommuner oberoende av storlek och geografiska läge. För att förstå tillståndet för klimatanpassning i kommunerna, intervjuade jag kommunala planerare, ingenjörer, miljömässiga utredare och klimat gruppen i Botkyrka kommun, med syftet att samla in kvalitativa data för analys. Jag samlade också data genom kvalitativ dokumentanalys för att jämföra faktorer som driver kommunernas klimatanpassningsarbete. Resultaten från studien visar att det finns en lucka mellan Botkyrka och Ekerö kommunernas klimatanpassnings arbete. Dock, även om dessa två kommuner utvecklar hållbart, står de inför ett antal utmaningar som hämmar deras förmåga att integrera klimatanpassningsåtgärder i urbana fysiska planer för att minska urbana sårbarheter, och därmed bygga hållbara och klimattåliga städer.

This thesis conducts a case study of how MARTA could address climate change adaptation through its transit asset management program. Two climate-modeling approaches are utilized to project potential future climate scenarios within MARTA's service area to identify significant climate stressors. These climate stressors are used to help identify vulnerable assets, operations, and locations in the MARTA system through several interviews conducted with key MARTA staff. The results of this basic climate vulnerability assessment are used to develop a series of short-term and long-term adaptation strategies that address these vulnerabilities. Next, a framework is proposed for addressing climate adaptation through MARTA's existing asset management program. Finally, the thesis proposes a general framework that other transit agencies could utilize to address climate adaptation through their asset management programs. The results of the climate vulnerability assessment indicate that the MARTA service area is likely to experience longer exposure to higher temperatures, flooding, wider variations in temperature, droughts, and more frequent high-wind events. Of these stressors, the MARTA system is most vulnerable to the effects of extreme and prolonged heat as well as flooding caused by intense precipitation events. Adaptation strategies to address these vulnerabilities include more frequent inspection of HVAC systems on buses and rail vehicles, increasing pumping capacity at underground rail stations, and incorporating low-impact developments into surrounded station areas. The limitations of the results of this case study and areas for further research from these limitations are also presented.

In August 2013 the Norrala tunnel just north of Söderhamn was flooded, which caused a train stuck in thetunnel. In the future the intensity and the amount of rainfall are expected to increase in this area, which canlead to an increased risk of flooding. The purpose of this study was to use GIS to investigate whether it is possible to identify which railroadtunnels that are exposed to flooding during heavy rainfall. In order to investigate this, a GIS analysis wasperformed on the Norrala tunnel. The data used for this study was the National Elevation Model. The result of the study contains maps representing the catchment area for the tunnels and wetness index forthe north and the middle rescue tunnel. The flood analysis shows that the rescue tunnel that was flooded in August 2013 has a catchment area of1,1km², which is 20 times as big as the catchment area for any of the other tunnel entrances. The studyshows that GIS is a great tool for flood mapping. With the chosen method in combination with theNational Elevation Model, it is possible to identify tunnels that are exposed to flooding. The field study that was performed shows that the Swedish property map has flaws concerning hydrology.More than 90% of the water that ended up in the tunnel came from the west side of the highway E4,through a passage for wildlife. After the tunnel, the water was initially directed through a manmade streamthat follows the route of the property map. Further down, the manmade stream disappears and the waterthen follows the topography to the protection barrier nearby the tunnel. In the study, no calculations were made about the amount of water that flooded to the tunnel during theflooding in August 2013. Investigations of the climate change indicate that the amount of rainfall willincrease in the area. Therefore a further investigation is recommended, where the goal should be to protectthe tunnel from flooding. The method that has been used is applicable at any type of infrastructure. The Swedish TransportAdministration is recommended to use this method to investigate infrastructure and for future planning. / I augusti år 2013 översvämmades Norralatunneln strax norr om Söderhamn, vilket orsakade att ett tåg fastnade i tunneln. I framtiden förväntas intensiteten och mängden nederbörd att öka i detta område, vilket kan leda till en ökad risk för översvämning. Syftet med examensarbetet var att med GIS undersöka om det går att identifiera vilka järnvägstunnlar som är översvämningshotade vid kraftig nederbörd. GIS-analyser utfördes på Norralatunneln, där den Nationella Höjdmodellen användes som indata till undersökningen. Resultatet av studien innehåller ett antal kartor som redovisar avrinningsområden för samtliga tunnelmynningar och fuktighetsindex för den norra och mellersta räddningstunneln. Översvämningsanalysen visar att den räddningstunnel som översvämmades i augusti år 2013 har ett avrinningsområde på 1,1 km², vilket är mer än 20 gånger så stort som avrinningsområdet för någon av de andra tunnelmynningarna. Studien visar att GIS är ett bra verktyg för översvämningskartering och med den valda metoden i kombination med den Nationella Höjdmodellen är det möjligt att identifiera översvämningshotade tunnlar. Den fältstudien som genomfördes visar på brister i fastighetskartan gällande vattendrag. Mer än 90 % av vattnet som rann in i tunneln kom från västsidan av E4:an genom en älgpassage. Därefter leddes vattnet ner mot räddningstunneln via en grävd bäck som till en början följer fastighetskartans sträckning. Den tydligt grävda bäcken försvinner dock och vattnet följer därefter topografin till skyddsdiket intill tunnelmynningen.  I arbetet gjordes inga beräkningar på hur mycket vatten som flödade ner till tunneln i samband med översvämningen. Undersökningar av framtida klimat visar på att nederbördsmängden i området kommer att öka. Därför rekommenderas en vidare studie där målet borde vara att ta fram ett lämpligt alternativ för att skydda tunneln från översvämning. Analyserna som har utförts är tillämpningsbara även på andra typer av infrastruktur, därför rekommenderas Trafikverket att använda sig av metoden vid projektering och undersökning av infrastruktur.

While persons with disabilities are not a homogenous group, most are likely to be disproportionately impacted by climate change and the “natural” disasters that result from these changes. As a social worker living with chronic health conditions and a particular interest in disability and public policy, I was curious about how Canada’s Federal Government climate change policies and initiatives address persons with disabilities and their diverse needs. My research explored how matters of health and disability have been taken up in recent Canadian Federal Government climate change policies and strategies through an analysis of six significant climate change documents. Framed by a feminist, poststructural-inspired critical disability lens, the documents were examined through an inductive approach to reflexive thematic analysis, with the aim of contributing to critical conversations around the intersections of disability justice, climate justice, and related social justice matters. Through reflexive thematic analysis, I identified three key themes: persons with disabilities are widely absent from Canadian Federal Government climate change documents, both as collaborators as well as groups considered in climate change planning; adaptation to climate change and climate resilience are central in government climate mitigation strategies; and healthy and normative body-minds are presumed by the documents, which broadly assume all people have the same capacities to adapt. Subthemes included both a prioritization of the economy, and a foregrounding of a productive, compulsory, able-bodied and able-minded citizen around which climate change strategies are designed. I conclude with some suggestions for how Canada’s climate change policies may become more inclusive for persons with disabilities. / Graduate

Denna uppsats behandlar ämnet klimatanpassning inom vattenförvaltningen i Sverige som härleds från Europeiska Unionens ramdirektiv för vatten. Sveriges vattenresursers utsätts för påfrestningar från klimatförändringar. Klimatanpassning behövs därför för att säkra vattenresurserna för nuvarande och kommande generationer och ett stort ansvar kring detta arbete vilar på lokal nivå i samhället. EU:s utvärdering av vattenförvaltningsarbetet konstaterar att det finns förbättringsmöjligheter gällande sociala och organisatoriska aspekterna kring klimatanpassning. Studiens fokus är på dessa aspekter med tillägg att de även är avgörande för att uppnå en transformativ klimatanpassning, den högsta av tre nivåer inom klimatanpassning där samhällsomvandling sker. Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar klimatanpassningen på lokal nivå inom vattenförvaltningen i Sverige ur ett transformativt klimatanpassningsperspektiv. Detta undersöks genom att besvara frågeställningarna om vad som driver och begränsar klimatanpassning på lokal nivå inom vattenförvaltningen och hur dessa drivkrafter och begränsningar skulle kunna hanteras för att uppnå en transformativ klimatanpassning. Studien utförs genom en kvalitativ innehållsanalys av samrådsdokument från de fem vattendistrikten i Sverige. Analysen genomförs med en abduktiv inriktning där kontexten är ur ett klimatanpassnings- och riskperspektiv gentemot klimatförändringarnas påverkan på vattenresurserna. Resultatet visar att faktorer som engagemang, målkonflikter, organisation, ansvarsfördelning, samverkan, ekonomiska- och kompetensmässiga resursbrister, nonchalans, lagstiftning och samordning påverkar lokal klimatanpassning inom vattenförvaltningen. I diskussionen knyts resultatet till tidigare forskning och det teoretiska ramverket för att ge en djupare förståelse för faktorernas innebörd i relation till att uppnå en transformativ klimatanpassning och samt de är begränsande eller drivande. Teoretiska ramverket innehållande flernivåstyrning, miljörättvisa, strategiskt ledarskap och samskapande anknyter till hur drivkrafterna och begränsningarna kan hanteras. Slutsatserna för studien visar att implementering av strategiskt ledarskap och samskapande på lokal nivå inom vattenförvaltningen är ett arbetssätt för att uppnå transformativ klimatanpassning. / This paper addresses the topic of climate adaptation within water management in Sweden, based on the European Union's Water Framework Directive. Sweden's water resources being exposed to stress from climate change. Therefore, climate adaptation must be implemented to secure water resources for current and future generations and a great responsibility regarding this work rests at the local level in society. The EU evaluation of water management work notes that there is a need for improvement regarding social and organizational aspects of climate adaptation. The focus of the study is on the aforementioned aspects, additionally these aspects are also crucial for achieving a transformative climate adaptation, the highest of three levels in climate adaptation where social transformation takes place. Thus, the purpose of the study is to investigate what factors affect climate adaptation at the local level in water management in Sweden from a transformative climate adaptation perspective. The purpose is fulfilled by answering the questions about what drives and limits climate adaptation at the local level within water management and how these driving forces and constraints could be managed to achieve transformative climate adaptation. The study is conducted through a qualitative content analysis of consultation documents from the five water districts in Sweden. The analysis is conducted with an abductive approach where the context is from a climate adaptation and risk perspective vis-à-vis the effects of climate change on water resources. The results show that factors such as commitment, target conflicts, organization, division of responsibilities, collaboration, financial and skills shortages, non-balance, legislation and coordination affect local climate adaptation in water management. In the discussion, the result is linked to previous research and the theoretical framework to provide a deeper understanding of the significance of the factors in relation to achieving a transformative climate adaptation and if they act as driving forces or constraints. The theoretical framework consisting of multi-level governance, environmental justice, strategic leadership and co-creation links to how the driving forces and constraints can be managed. The conclusions of the study show that implementation of strategic leadership and collaboration at the local level in water management is a possible way of achieving transformative climate adaptation.

The diploma thesis assesses the effectiveness of selected forms of care for classroom climate. The theoretical part of the thesis deals with class and school climate and explains what factors influence them positively. It describes the risky periods and situations at the primary school, in which the pupil's adaptation problems may occur. Shows adaptation programs as a form of care classroom climate. The practical part investigates how two concrete schools react to risk periods and situations at the primary school and how do they try to prevent adaptation problems. It also includes the action research on the process of creation, implementation and reflection of adaptation stays for pupils of the third and first year of primary school. It presents the observation of two adaptation programs in two different primary schools. In interviews with teachers from both primary schools surveyed summarizes how teachers perceive the impact of climate adaptation programs in classrooms. It deals with activities in adaptation programs that focus on cooperation between pupils. At the end of the practical part there are methodological instructions for the preparation of adaptation programs for beginning teachers. KEYWORDS class climate, school climate, adaptation programe, positive school climate, class climate care

Värmeböljor i Östergötland förväntas bli mer frekvent förekommande och med en större intensitet. Klimat- och sårbarhetsanalyser används som underlag för klimatanpassningen i länet, men det saknas en enhetlig definition av vad klimatrelaterad sårbarhet innebär. Dagens sårbarhetsanalyser för Östergötland fokuserar på utsattheten för olika klimatförändringsaspekter. Denna studie syftar till att undersöka sårbarhet inför värmeböljor i Östergötland utifrån känslighet och anpassningsförmåga och att sätta det i relation till gällande styrdokument för klimatanpassning. Studien görs via karteringar över Östergötlands biofysiska känslighet och socioekonomiska anpassningsförmåga som sedan kompletteras med en tematisk dokumentanalys av några av länets plandokument. Karteringen visar hur känsligheten är koncentrerad i stadskärnorna medan låg anpassningsförmåga snarare är utspridd över stadsdelarna. Temana som tas upp och diskuteras utifrån dokumenten är strategi, behov, känslighet och anpassningsförmåga. Dokumentanalysen visar på en otydlighet samt vissa motsägelser mellan styrdokumenten vilket indikerar att Länsstyrelsen brister i sin roll som samordnande organ inom klimatanpassningen i länet. / Heatwaves in Östergötland are expected to appear more frequently and intensify. Climate and vulnerability assessments are used as the basis of climate adaptation in the region, but there is a lack of a standardized definition of climate related vulnerability. This study aims to assess the vulnerability to heatwaves in Östergötland based on sensitivity and adaptive capacity, to put in relation to current policy and planning documents for climate adaptation in the region. The study is conducted by mapping the bio-physical sensitivity and the socio-economic adaptive capacity with a complementary thematic analysis of the regions policy and planning documents. The mapping shows that high sensitivity and low adaptive capacity mainly occurs within and around the urban areas of Linköping and Norrköping. The thematic analysis demonstrates an ambiguity within the policy documents and the conclusion is that Länsstyrelsen Östergötland fails in its role as a coordinator of climate adaptation in the region.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.