No description available.

Bakgrund: Skolsköterskors huvuduppgift är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Barn med övervikt är ett växande problem i hela världen. Överviktiga kan leda till olika följdsjukdomar och ett försämrat psykiskt mående i vuxen ålder. Skolsköterskans samtal med vårdnadshavare är en viktig del i att förebygga övervikt. Syfte: Att undersöka skolsköterskors erfarenhet av att samtala med föräldrar till barn med övervikt. Metod: En kvalitativ studie. Datainsamlingen skedde via mailintervjuer. Sexton skolsköterskor intervjuades med öppna frågor som var kopplade till syftet. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet mynnade ut i tre kategorier och sex subkategorier. Kategorierna var: Svårigheter att möta föräldrars reaktioner, Insikt skapar förutsättningar för en gemensam plan och stöd till skolsköterskor. Subkategorierna var: Att möta motstånd, Att möta bristande insikt, Att skapa motivation, Att lyfta familjens erfarenheter, att lägga upp en plan tillsammans, Att skapa positiva möten. Konklusion: Samtal kring övervikt möts ofta av starka reaktioner. Att se familjen som helhet på individnivå hjälper skolsköterskorna i mötet. Fördelar är att vara öppen och lyssna på familjens historia och förutsättningar, och prata om hälsa som helhet. Skolsköterskor kämpar för att hjälpa eleven att främja hälsa, det genom att skapa ett bra samarbete med familjen. / Background: The school nurse main task is to work preventional with health. Children with overweight are a growing problem throughout the world. Overweight children are at greater risk of remaining overweight even in adulthood. The school nurse´s conversation with guardians is an important part of preventing overweight. Purpose: To explore school nurses’ experience of talking with parents to children with overweight. Method: A qualitative approach was chosen. The data collection took place via mail interviews. Sixteen school nurses were interviewed with open questions. It was analyzed using a qualitative content analysis with inductive approach. Result: The result ended up in three different categories and six sub-categories. The categories were: Difficulty meeting parents' reactions, Insight creates the conditions for a common plan and support for school nurses. The subcategories were: To meet resistance, To meet lack of insight, create motivation, lift the family's experiences, put together a plan together, create positive meetings. Conclusion: Conversations around overweight are often met by strong reactions. Seeing the family and the individual helps the school nurses in the meeting. Benefits are seen as being open and listening to family history and conditions and talking about health as a whole in the first place.

Denna undersökning är en empirisk studie som söker att analysera vilka typer av frågor lärare ställer i sin undervisning och vilken kunskap dessa möjliggör för eleverna. Som grund för analysen ligger intervjuer med två lärare på mellanstadiet och observationer av dessas lektioner. Genom att använda ett sammandrag av intervjuerna har syftet varit att åskådliggöra lärarnas tankar kring frågor i undervisningen, och visa vad som ligger till grund för deras användning av dessa under de observerade lektionerna. De observerade lektionerna och analysen av dessa är undersökelsens huvudfokus. Genom analysen av observationerna gick det att se att frågor används i alla aspekter av lektionerna och att och att nära nog all kommunikation mellan lärare och elever försiggår med frågor som bas. Frågor används således inte enbart till att överföra kunskap , men också till att exempelvis motivera eller disciplinera elever. Något man kunde se i analysen var att alla frågetyperna som är definierade i undersökningen förekom under observationerna. Således erbjuds eleverna varierade former för kunskap, men kontrollerande och slutna frågor som gärna används till ren faktaförmedling dominerar. En annan intressant aspekt vid observationerna var att upptäcka att frågorna inte alltid var av den typ man skulle tro. Ibland fungerade exempelvis frågor som i formuleringarna framstod som öppna mera som slutna frågor, och ibland tvärt om.

Kuratorer inom palliativ vård arbetar dagligen med döende patienter och existentiella samtal är vanligt förekommande. I tidigare forskning fanns inga perspektiv från palliativa kuratorer i frågor om existentiella samtal. Det framgick även att utbildning ofta saknades när vårdgivare höll denna typ av samtal. Därför undersöker studien hur palliativa kuratorer samtalar om existentiella ämnen när detta inte ingår i socionomutbildningen. Syftet med studien var att undersöka hur kuratorer inom palliativ vård arbetar med existentiella frågor i patientsamtal, för att kunna dra lärdomar om hur denna typ av frågor kan hanteras i kurativa samtal. Med en emotionssociologisk teoriram analyseras empirin från sex intervjuer med kuratorer inom palliativ vård. Detta för att kunna synliggöra den tysta kunskapen, exempelvis känsla av trygghet, emotionsuttryck och erfarenhet från samtal som enligt tidigare forskning ofta utgör grunden för existentiella samtal. Resultaten visar att kuratorer samtalar om meningsskapande, spiritualitet och döden, där känslor av sorg, ilska och glädje uppkommer. De palliativa kuratorerna upplever att de är bekväma att samtala om existentiella frågor, trots att de sällan fått särskild utbildning för detta. Denna trygghet kommer av en längre erfarenhet inom dessa typer av samtal, där kuratorn inte kan bistå patienten med något svar på hens frågor. I stället arbetar kuratorn med att normalisera patientens tankar och känslor samt med att stödja om patienten uttrycker existentiell oro. Kuratorerna upplevde att det finns en emotionell börda i deras yrken och hade olika sätt att hantera denna. Olika hanteringssätt innebar att ha en delad tjänst, ha tydliga gränser mellan privat- och arbetsliv och att få kollegialt stöd. / Counsellors in palliative care meet dying patients daily and conversations about existential issues are very common. In previous research there were no perspectives on conversations about existential matters from palliative counsellors. It was also made clear that education was often lacking when caregivers held these types of conversations. Therefore, this study examines how palliative counsellors converse about existential topics when this is not included in the social work education. The aim of this study was to investigate how counsellors in palliative care handle existential matters in patient conversations, to learn how this type of issues can be handled in counselling. The study uses a theoretical framework based on the sociology of emotions to analyze the empirical data from six interviews with counsellors in palliative care. This to make visible the tacit knowledge, for example a feeling of security, emotional expression, and experience from conversations, which according to previous research often constitutes the basis for existential conversations. The results show that counsellors converse about meaning-making, spirituality, and death, where feelings of sadness, anger and joy arise. Palliative counsellors feel comfortable talking about existential matters, even though they have rarely received any education for this. This feeling of security comes from a long experience with these types of conversations, where the counsellor cannot assist the patient with any answer to their questions. Instead, the counsellor works to normalize the patient's thoughts and feelings and to support if the patient expresses existential worry. The counsellors experienced that there is an emotional burden in their professions and had different ways of dealing with it. Different management methods were having a divided employment, having clear boundaries between private and working life and receiving collegial support. / <p>Opponering skedde digitalt via Zoom. </p>

Bakgrund: Sexuell hälsa är en viktig del av den allmänna hälsan och påverkar individers välbefinnande. För att kunna ge en personcentrerad vård kan det vara av vikt att vara medveten om patienternas upplevelser av samtal om sin sexuella hälsa. Alla medlemmar i ett tvärprofessionellt team har ett delat ansvar för att ge vård av god kvalitet utifrån patientens personliga behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters erfarenheter av samtal om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på 13 studier funna i databaserna PubMed och CINAHL med inriktning omvårdnad. Artiklarna granskades utefter relevans samt kvalitet och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Upplevelser identifierades och bildade fyra stycken huvudkategorier: Samtalets betydelse för patienten, faktorer som påverkar om samtal förs, faktorer som påverkar samtalet samt patientens önskningar i samtal om sexuell hälsa. I resultatet framkom att vårdpersonal sällan eller aldrig initierar samtal om sexuell hälsa med patienterna. Tidpunkten för samtal om sexuell hälsa var viktigt för patienterna och likaså deras relation till vårdpersonalen. Slutsats: Brister hittades i patientens möjlighet att samtala om sin sexuella hälsa i vårdmötet. Vårdpersonal tog sällan initiativ till samtal. / Background: Sexual health is an important part of the overall health and affects the individual well being. To be able to give person-centered care it can be of importance to be aware of patients' experience of conversations about their own sexual health. All members of an interprofessional team have a shared responsibility to give good quality care from the patients personal need. Objective: The aim of the literature study was to describe the patient experiences of conversations about their sexual health in the care meeting. Method: A literature study with qualitative approach based on 13 studies found in the databases PubMed and CINAHL with focus on nursing. The studies are reviewed according to relevance, quality and the analysis was made with a qualitative content analysis. Results: Experiences were identified and formed 4 main categories: The meaning of the conversation for the patient, factors that affect if the conversation is held, Factors that affect the conversation and patient wishes in conversations about sexual health. The result showed that health care staff rarely or never initiated conversations about sexual health with patients. The timing conversation about sexual health was of importance to the patients as well as the relationship to the health care staff. Conclusion: There was a lack of opportunities for patients to have conversations about their sexual health in the care meeting. Health care staff rarely initiated the conversation.

Inom skolvärlden har traditionella läromedel såsom böcker, papper och pennor alltid varit en förutsättning för att en lektion skall hållas. Idag lever vi i en mer digitaliserad värld med mycket teknik som både underlättar och effektiviserar vår vardag. Även vår skola har utvecklats och idag använder många lärare sig av olika digitala läromedel för att effektivisera undervisningen. Jag har undersökt hur elevernas delaktighet, motivation, inlärning och analysförmåga påverkas vid användning av digitala läromedel i utforskande samtal under en matematikundervisning. Detta skall göras genom en systematisk litteraturstudie där vetenskapliga artiklar kommer att studeras och bearbetas. Jag har analyserat och bearbetat olika resultat som artiklarna kommer fram till. Ökad motivation, ökad delaktighet, förbättrade elevresultat och förbättrad analysförmåga är det som utgör huvudresultatet för denna studie. / In the school world, traditional teaching aids such as books, papers and pencils have always been a prerequisite for a lesson to be held. Today, we live in a more digitalized world with a lot of technology that both facilitates and streamlines our everyday lives. Our school has also developed and today many teachers use various digital teaching materials to make teaching more efficient. I have investigated how students' participation, motivation, learning and analytical ability are affected when using digital teaching materials in exploratory conversations during a mathematics lesson. This will be done through a systematic literature study where scientific articles will be studied and processed. I have analyzed and processed various results that the articles arrive at. Increased motivation, increased participation, improved student results and improved analytical ability are the main results of this study.

No description available.

No description available.

Research has shown that the focus of mathematics student teaching programs is typically classroom management and non-mathematics specific teaching strategies. However, the redesigned BYU student teaching structure has proven to help facilitate a greater focus on mathematics-specific pedagogy and student mathematics during post-lesson reflection meeting conversations. This study analyzed what specific principles of NCTM’s standards of effective teaching were discussed in the reflection meetings of this redesigned structure. This study found that the student teachers extensively discussed seven of the eight principles NCTM considers to be necessary for effective mathematics teaching. Other pedagogical principles pertaining to student mathematical learning not included in NCTM’s standards of effecting teaching were also discussed, as well as the student teachers’ own understanding of mathematics. Behavior was discussed very little. This study also provides insights into how mathematics student teaching can be further restructured to assure that mathematics student teachers can leave their student teaching programs ready to implement the principles of effective teaching in their own classrooms.

Research has shown that preservice teachers participating in traditional student teaching programs tend to focus on classroom management, with very little focus on student mathematical thinking. The student teaching program at BYU has been redesigned in the hopes of shifting the focus of student teachers away from classroom management toward student mathematical thinking. This study compared conversations between student teachers and cooperating teachers before and after the redesign of the program to work towards determining the effectiveness of the refocusing of the new student teaching program. The study found that STs and CTs in the different student teaching structures were talking about different things. Not only were the frequencies of conversations about pedagogy, students, and mathematics different, but the ways those individual topics were discussed was also different.