Stresshantering genom emotionellt närmande tros kunna sänka upplevd stress. Studiens syfte var att undersöka om emotionellt närmande kan bidra till minskad generell och coronarelaterad stress samt relevanta bakgrundsvariablers relation till emotionellt närmande bland högskolestudenter. Nittionio studenter, varav 82 kvinnor, deltog i en webbenkät. Indexerade variabler var Perceived Stress Scale 10, Coping Through Emotional Approach Scale, Brief COPE och ett egenkonstruerat index för coronarelaterad stress. Ålder, positiv omtolkning och coronarelaterad stress predicerade generell stress. Hög användning av emotionellt närmande bidrog inte till minskad generell eller coronarelaterad stress. Deltagarna som hade pågående behandling för sin psykiska hälsa använde mer emotionellt närmande än deltagare som har eller inte har gått i behandling. Slutsatserna drogs att emotionellt närmande inte verkar ha någon tydlig koppling till stress samt att högre användning av emotionellt närmande bland de som hade pågående behandling tros återspegla ett större behov av att bearbeta och uttrycka emotioner.

Spridningen av covid-19 ställer människor i världen inför en samhällskris. Utifrån religionspsykologiska teorier om att människor i kris kan ta stöd i religiositet, så undrar denna undersökning om religionens plats i pågående samhällskris. Syftet med undersökningen är att undersöka närvaron av religion i några gymnasieungdomars möte med världspandemin som orsakats till följd av covid-19. En kvantitativ metod har använts genom en webbenkät. 145 gymnasieungdomar från 8 olika regioner i Sverige har deltagit i undersökningen. Svaren har analyserat i en klusteranalys. Resultatet visar att de ungdomar som positionerats som religiösa tenderar att fundera oftare på områden som kan påverkas av coronaviruset. Samtidigt visar resultatet en hög orosnivå bland samtliga deltagare, endast 8% har svarat att de inte alls känner sig oroliga. Ett svarsmönster skiljer hur ungdomar i olika religiösa positioner har svarat i tre av sju olika förklaringar till coronas närvaro. De flesta ungdomar har svarat att corona i första hand kan förklaras genom naturvetenskapliga teorier, samtidigt som 47% av ungdomarna är öppen till en förklaring utanför det naturvetenskapliga området. Undersökningen visar svarsskillnader kring hur ungdomar från religiösa och icke-religiösa hem svarat kring religiöst agerande under pandemin, medan inga skillnader funnits mellan ungdomarnas svar vid frågor som rör rekommendationer från myndigheter eller omtänksamhet.  Undersökningens slutsats är att religion och orosgrader kring coronaviruset inte uppvisar någon korrelation till varandra men att religion tycks spela en betydande roll under coronapandemin för en minoritet av religiösa ungdomar som deltagit i undersökningen genom förklaringar till coronas närvaro, stödsamtal och vikten av religiös praxis.

Denna studie bygger på hypotesen att det finns en risk för att läsning av lättläst nyhetsrapportering kan leda till en förenklad bild av verkligheten. Syftet är att ta reda på vad som händer i nyhetsrapportering med nyanser i en komplex fråga vid en lättläst-anpassning. Den rapportering som analyseras rör debatten om huruvida munskydd bör bäras av den svenska allmänheten som en strategi mot coronaviruset eller inte. Studien jämför den lättläst-anpassade tidningen 8 Sidor med den ordinarie dagstidningen Dagens Nyheter. Inledningsvis undersöks de övergripande skillnader i alla artiklar som skrivits på ämnet under tre månader, och därefter sker en jämförelse av 6 artiklar från varje tidning som bildar artikelpar med motsvarande innehåll. För detta ändamål används en strukturell textanalys inriktad på innehållsliga aspekter där teman som aktörer, hållningar och skäl fokuseras. Skillnaderna analyseras sedan utifrån hur de påverkar bilden av munskyddsfrågan i stort. Resultatet visar att 8 Sidor främst lyfter beslutsfattarnas perspektiv, förmedlar innehållet mer sakligt och objektivt inriktad på information om förändringar i beslut snarare än de olika åsikter som finns representerade i debatten. Tidningen ger en mer bestämd och definitiv bild av frågan än Dagens Nyheter som har större fokus på debatten. DN ger mer info om aktörernas hållningar och skäl, lyfter kritikerna mer, redovisar fler aktörer, fler målande lägesbeskrivningar och citat som ger en större förståelse för argumenten från båda sidor. Här lyfts uttalanden som innehåller garderingar om när, var, hur munskydd bör eller inte bör användas och modererande formuleringar som kanske och inte säkert. Innehållet framstår i stort som mer nyanserat och med en lägre grad av bestämdhet i DN. Resultatet bekräftar risken som tidigare forskning lyfter nämligen att nyanser faller bort vid lättläst-anpassning och att anpassningen ger en förenklad och mer konkret bild av läget. Studien styrker behovet av medvetenhet kring bortfall av innehåll och nyanser i lättläst-anpassningar för så väl utförare och mottagare av sådana anpassningar som lärare som vill använda de anpassade versionerna i sin undervisning.

Correct diagnosis of disease is essential in the effort to save and improve lives. Point of care (POC) diagnostics are in-vitro tests that assist in patient diagnosis and can be used at the location of patient care. POC diagnostics are easy to use and provide near-instant readouts allowing medical providers and patients to make rapid decisions about treatment. Increased access to POC testing is especially beneficial to low-income and low resource areas that cannot afford expensive lab testing. The World Health Organization (WHO) has outlined at least 113 diseases for which POC diagnostics are needed. Because of this, developing effective, efficient, and economical methods for creating new POC tests is essential. Work in section one of this thesis describes strategies by which new POC bio-diagnostics can be created. The use of oxidized cellulose as a vector for antibody immobilization was explored in several cellulose-based materials to provide quick, economical tests while still obtaining effective limits of detection when used to detect the pregnancy hormone Human Chorionic Gonadotropin (HCG) in a proof of concept study. The majority of these tests could detect as low as 100 ng/mL of HCG well below the clinical level necessary for detection at 2400 ng/mL. The use of a hand-powered syringe-based POC named the fast flow immunoassay (FFI) was tested for its ability to increase observable signal in a sandwich immunoassay by passing the sample through the test filter multiple times. 10 passes through the filter resulted in a signal approximately 17x more intense than a 1-hour dot-blot sandwich immunoassay. Both oxidized cotton and FFI systems can be used to develop new POC assays quickly and economically. Future use of these POC systems could help expand the availability of diagnostic testing to disadvantaged areas. Gold-based drugs have been used and investigated as medications multiple times throughout history to treat various diseases such as Rheumatoid arthritis, parasitic infections, and cancer. In the last few decades, gold nanoparticles have been used as drug delivery agents and catalysts for various reactions. Recently catalytic gold nanocrystals have been characterized for their ability to treat neurodegenerative diseases. Although these results were promising, much is still unknown about their mechanism of action. Section two of this thesis investigates potential molecular pathways that gold nanocrystals could be affecting, specifically the IL-6/Jak/STAT3 inflammation pathway and the Nrf2 antioxidant pathway. The gold nanocrystals we tested did not affect these pathways at physiologically obtainable concentrations. Additional work was done to characterize protein interactome or protein corona of gold nanocrystals. Preliminary proteomic characterization of this protein corona in fetal bovine serum (FBS) identified 118 potential interactors and classified those based on function and structure. Future work will need to be done to follow up on these identifications and to determine what mechanistic implications they may have.

We have chosen to study how the students at Karlstad University have changed their travel patterns in correlation to covid-19. In the study, we have chosen to start from the entrances at Karlstad University to collect a quantitative data collection in the form of a survey, due to the fact that we believe that this method fits us more accurately because this method provides us with more answers than a qualitative interview. In chapter analysis and conclusions will our results of the study be presented and concluded with the help from prior studies and our own reflections. The purpose of this study is to see if people have changed their choice of transportation or habit of travel due to covid-19. With this study we want to facilitate or enlighten how a worldwide event could change and create new movement patterns. With our study we will answer the following two questions: How have students’ travel habits changed to and from Karlstad university due to covid-19? How have students’ choice of transportation changed due to covid-19? The study shows a change in the choice of travel, in a decrease in public transportation where our study shows a bigger decrease. The choice of transportation has changed to alternatives less prone to be crowded like the alternative like the car or walking/bicycling, where the choice is more often based on the most convenient choice for the respondee. Students' choice of transportation varies depending on if you are a woman or a man, women tend to choose walking/cycling and men rather choose their car. / Vi har valt att göra en studie om hur studenterna på Karlstads universitet har ändrat sitt val av färdmedel och deras resvanor på grund av covid-19 pandemin. I studien har vi valt att utgå ifrån ingångarna vid universitetet. Vi samlade primärdata i form av en kvantitativ enkätstudie, eftersom vi anser att denna metod passar vårt arbete bäst då det tar fler individers syn på frågan än en kvalitativ intervju. I kapitlet analys och slutssatser kommer resultatet av vår studie att sammanfattas med tidigare studier och våra egna reflektioner. Vårt syfte är att ta reda på om studenterna, på grund av covid-19 har bytt färdmedel och resvanor. Med denna studie vill vi belysa hur framtidens planerare ska kunna anpassa sig till nya rörelsemönster som uppstår ur en världsomfattande händelse. Vi ska med vår studie besvara våra två frågeställningar: Hur har studenters resvanor till och från Karlstad universitet förändrats på grund av covid-19? Hur förändras studenters val av färdmedel på grund av covid-19?  Studien visar att studenter i Karlstads val till färdmedel under covid-19 har förändrats som tidigare rapporter visar med ett minskat kollektivt resande, men att nedgången bland studenterna har minskat i en större utsträckning. Färdmedlen har övergått till färdsätt där trängsel inte uppstår i lika bred utsträckning. Där valen oftast verkar vara baserade i vad som är tillgängligt för respondenten eller vad som ses som smidigast. Studenternas val av färdmedel varierar beroende på om man är kvinna eller man, där det kvinnliga könet väljer gå/cykel i större utbredning och män bilen.

Arbetet med detta arbete påbörjades redan våren 2020, en tid då cornoa-krisens omfattning ännu inte var känd och osäkerheten kring hur skolsituationen skulle hanteras var stor. Det saknades kunskap om hur situationen påverkade eleverna och om hur eleverna upplevde situationen.  Hur elever i årskurs fems uppfattning om den egna kunskapsutvecklingen har påverkats av corona-krisen är den fråga arbetet utgår från. Frågan har undersökts ur ett sociokulturellt perspektiv För att undersöka detta har 104 elever i årskursfem från totalt fem skolor i Sverige deltagit i en digital, kvalitativ, enkätundersökning. Resultatet har analyserats genom tematisk analysmodell. Av resultatet framgår att en stor andel av eleverna upplever att corona-krisen haft en negativ inverkan på uppfattningen om den egna kunskapsutvecklingen. Förändringar i den sociala miljön pågrund av den höga frånvaron, bristen på feedback och kommunikation vid vikarieledda lektioner och oro inför en eventuell skolstäning är de huvudsakliga teman som framträder vid analysen. Slutsatsen som kan dras av arbetet är att corona-krisen skapat oro och lett till osäkerhet bland eleverna, de har haft svårt att veta vad som förväntas av dem och om ett lärande skett då de ofta saknat direktkommunikation med lärare och kunskapsutbyte med klasskamrater. Corona-krisen är unik, därför är den tidigare forskningen begränsad. Det behövs vidare forskning kring långtidseffekterna och hur vi i framtiden kan hantera liknande skolsituationer.

Företag genomgår ständigt organisationsförändringar för att anpassa sig efter det som sker i omvärlden. En pandemi kom att förändra hela världssamhället år 2020, något som skakade om de flesta organisationer och dess medarbetare. En av de anpassningar som organisationer världen över tvingats till under pandemin är att anställda behöver arbeta på distans.  Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom white collar-yrken upplever sin arbetssituation på distans som införts till följd av corona-pandemin. För att nå studiens syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju medarbetare inom den svenska arbetsmarknaden. Medarbetarna som intervjuades verkar inom olika arbetsområden, statligt- och privat med syfte att bredda studiens resultat. Trots detta upplevde samtliga respondenter sina arbetssituationer likvärdigt. I resultatet lyfts individernas upplevelse avseende krav, kontroll och stöd i förhållande till det förändrade arbetssättet. Det nya arbetssättet bedrivs på distans, alltså hemifrån och inte på den fysiska arbetsplatsen. I resultatet lyfts även att stöd från chefer utgör en betydande faktor. Resultatet visade att medarbetarna inom white collar-yrkena inte upplever någon större förändring i sin arbetssituation. Däremot har gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blivit alltmer diffus.

Syftet med vår kandidatuppsats är att undersöka hur mediers coronarapporteringen sett ut i utifrån PERMA-modellen. I denna studie kommer vi även undersöka om rapporteringen förändrats över tid och om rapporteringen följt tidigare teorier om krisjournalistik. Vidare kommer vi också jämföra hur dags- och kvällspress har rapporterat om corona utifrån ett konstruktivt synsätt och om de skiljt sig i sin rapportering. De teorier vi har implementerat är konstruktiv journalistik, krisjournalistik och gestaltningsteorin. I denna studie har en kvantitativ innehållsanalys använts för att undersöka 120 artiklar under de två vågorna av coronapandemin 2020 från de fyra största dags- och kvällspresstidningarna – Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade att mediernas rapportering om corona inte har gått i linje med PERMA-modellen, men konstruktiv journalistik återfanns minimalt bland dags- och kvällspress. Vi kunde se förändringar i coronarapporteringen över tid som kan härledas till teorin om krisjournalistik som förklarar hur medias rapportering består av två stadier.  Slutligen kom vi fram till att coronarapporteringen präglats av ett negativ synsätt som inte korrelerar med antingen PERMA-modellen eller konstruktiv journalistik.

When the Corona pandemic left its mark on Swedish society in the spring of 2020, the Swedish Public Health Agency began to introduce general advice and recommendations to avoid risky behaviours and thus reduce the spread of infection. Not least established media work to ensure that the public is kept up to date on risks related to the corona pandemic, but there is concern about influencers' attitudes to these risks on social media. This is because of their influence on their followers. The purpose of this study was to investigate how young females experience the reliability of different sources about risks related to the corona pandemic, and how they experience that influencers relate to the risks on social media and whether this has an impact on their own understanding of and behavior in relation to the risks. This with the help of the theories two-step hypothesis and risk culture, as well as qualitative semi-structured interviews with six young women between 18-25. The results show that the respondents see influencers on social media as role models but turn primarily to the Swedish Public Health Agency and established news media for reliable information about risks related to the corona pandemic - rather than to influencers. Respondents agree that influencers generally send misleading signals about the risks on social media. But despite primary trust in the public health authority's and established media, influencers have to some extent an impact on respondents' understanding of and behavior in relation to risks. Influencers' undesirable behavior in relation to the risks makes it more difficult for the respondents to determine whether the Public Health Agency's advice and recommendations apply and contributes to the respondents being more natural to behave in a similar, undesirable way.

[ES] Las expresiones arquitectónicas del gótico en los territorios de la Corona de Aragón, tanto españoles como del sur de Francia, sardos, sicilianos o napolitanos presentan unas características estéticas, tipológicas y constructivas comunes que a trascienden las particularidades locales; el Gótico mediterráneo tiene una personalidad propia que se desarrolló en las zonas mediterráneas de las actuales España, Francia e Italia, unos territorios que mantuvieron una estrecha relación política, económica y cultural durante siglos dentro de la estructura de la Corona de Aragón y partían de un pasado común plenamente romano que nunca desapareció completamente. Estas relaciones se plasman en unas tipologías arquitectónicas que se extienden por todo el territorio de la Corona y dotan de un sentido artístico y constructivo unitario a la arquitectura mediterránea de los siglos XII al XVI que no responden al canon, conceptual, tipológico o constructivo fijado por el gótico francés, aun compartiendo muchos de sus estilemas y técnicas constructivas. En esta investigación se ha limitado el marco físico a los territorios que ocupaban los antiguos reinos de Aragón y Nápoles, estudiando las relaciones conceptuales, artísticas y constructivas de la arquitectura desarrollada contemporáneamente en ambos reinos, ligados en aquella época a la Corona de Aragón; el primero como territorio fundamental y primigenio de la misma y el segundo a través de una guerra intermitente que duró siglo y medio y su posterior inclusión en la Corona. Se ha realizado un catálogo de las arquitecturas más representativas del período, en función de su uso, estado de conservación, nivel de transformación y representatividad, que recopila información planimétrica, funcional, compositiva y constructiva que permite su completa caracterización tipológica; así mismo, esta información ha permitido el estudio y establecimiento de la evolución de las diferentes tipologías analizadas, civil, militar y religiosa, a lo largo del tiempo. / [CA] Les expressions arquitectòniques del gòtic en els territoris de la Corona d'Aragó, tant espanyols com del sud de França, sards, sicilians o napolitans presenten unes característiques estètiques, tipològiques i constructives comuns que a transcendixen les particularitats locals; el Gòtic mediterrani té una personalitat pròpia que es va desenvolupar en les zones mediterrànies de les actuals Espanya, França i Itàlia, uns territoris que van mantindre una estreta relació política, econòmica i cultural durant segles dins de l'estructura de la Corona d'Aragó i partien d'un passat comú plenament romà que mai va desaparéixer completament. Estes relacions es plasmen en unes tipologies arquitectòniques que s'estenen per tot el territori de la Corona i doten d'un sentit artístic i constructiu unitari a l'arquitectura mediterrània dels segles XII al XVI que no responen al cànon, conceptual, tipològic o constructiu fixat pel gòtic francés, inclús compartint molts dels seus estilemas i tècniques constructives. En esta investigació s'ha limitat el marc físic als territoris que ocupaven els antics regnes d'Aragó i Nàpols, estudiant les relacions conceptuals, artístiques i constructives de l'arquitectura desenrotllada contemporàniament en ambdós regnes, lligats en aquella època a la Corona d'Aragó; el primer com a territori fonamental i primigeni de la mateixa i el segon a través d'una guerra intermitent que va durar segle i mig i la seua posterior inclusió en la Corona. S'ha realitzat un catàleg de les arquitectures més representatives del període, en funció del seu ús, estat de conservació, nivell de transformació i representativitat, que recopila informació planimètrica, funcional, compositiva i constructiva que permet la seua completa caracterització tipològica; així mateix, esta informació ha permés l'estudi i establiment de l'evolució de les diferents tipologies analitzades, civil, militar i religiosa, al llarg del temps. / [EN] The Gothic architecture built in the territories of the Crown of Aragon, whether in Spain, southern France, Sardinia, Sicily or southern Italy, show a number of common aesthetic, typological and constructive characteristics that transcend local particularities. Mediterranean Gothic has its own personality that developed in the Mediterranean areas of present-day Spain, France and Italy; these territories maintained a close political, economic and cultural relationship for centuries within the structure of the Crown of Aragon and shared a common Roman past that had not disappeared. These relationships are embodied by several architectural typologies that extend throughout the territory of the Crown and provide the Mediterranean architecture of the twelfth to sixteenth centuries with a unitary artistic and constructive sense that do not follow the canon, conceptual, typological or constructive set by the French Gothic, even though it shares many of its stylistic features and constructive techniques. The territorial framework has been limited to the ancient kingdoms of Aragon and Naples, studying the conceptual, artistic and constructive links between the architectures developed contemporarily in both kingdoms, bonded at that time as part of the Crown of Aragon. Aragon was the founding kingdom of the Crown, and Naples sustained a sporadic war that lasted a century and a half until its subsequent incorporation to the Crown. The outcome of this research is an extensive catalogue that includes the most representative architectures of the period based on their function, state of preservation, level of transformation and representativeness; it gathers planimetric, functional, compositive and constructive information that allows for their complete typological characterization. Likewise, this information has allowed for the study and establishing of the evolution of the different typologies analysed, civil, military and religious, over time. / La Fundación Ibercaja y la Oficina de Programas Internacionales de Intercambio de la Universidad Politécnica de Valencia por permitirme disfrutar de sendas becas de apoyo a la investigación. / Cabodevilla Artieda, I. (2019). Análisis Comparativo de la Arquitectura Gótica en los Reinos de Aragón y Nápoles (S. XIII-XV) [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/118655 / TESIS