Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka om lärarna har märkt att barnen/elevern har påverkats av Covid-19 rapporteringen i media samt om och då i så fall hur skolan/lärarna har bemött eleverna i detta. Min tredje fråga handlar om hur lärarna trpr att barnen/eleverna påverkas av att skolan stänger och barnen/eleverna måste stanna hemma. Jag har valt att intervjua sex stycken lärare som arbetar i förskoleklasser/F1. Detta var har jag gjort flr att jag har förstått att barn i 5-7 års ålder många gånger brottas med existintiella frågor. Barnen börjar också i just den åldern he en konkret uppfattning om döden. Jag har som ni förstår en tes om att barnen i och med rapporteringen kring Covid-19/Corona får tankar kring smitta och kanske om att dö i denna sjukdom. Jag har också funderat lite på hur påverkan på samhället skulle se ut om skolorna stänger. Om mindre barn/elever måste stanna hemma måste någon av vårdnadshavarna vara hemma med sina barn och då kommer arbetsplatser och samhället att drabbas på olika plan är min tanke kring detta.  I resultatet framkommer att lärarna upplever att en dek barn har en oro och frågor kring Covid-19/Corona. Lärarna upplever att det varierar mellan olika barn/elever. Lärarna uppger att skolan/lärarna har bemött barnens/elevernas oro genom att ge barnen/eleverna tid till att samtala och ställa frågor kring det som oroat dem. Lärarna uppger också att skolan har följt de anpassningar som Folkhälsomyndigheten har föreskrivit om att man möblerar om och man umgås inte över klassgränser för att minska smittspridningen. Vidare tror alla lärare att det har varit bra att skolan har hållit öppet så mycket som möjligt. Lärarna menar att skolan är en trygghet med rutiner som barnen/eleverna verkligen behöver i en värrld som inte ser ut som den brukar.

En global pandemi uppstod under tidigt 2020 där Covid-19 spred sig fort över hela världen. Länderna var tvungna att ta till sig åtgärder för att bromsa antalet smittade och dödsfall. En ny typ av åtgärd som kallas för Lockdown infördes där regeringarna valde att stänga ner samhället helt. Sverige har dock tagit en mer passiv metod och förlitat sig på medborgaransvaret. Uppsatsen syfte är undersöka beslutsfattningar och implementering av åtgärder i Sverige, Norge, Finland och Danmark. Förstahandsdata samlades in från regeringarnas hemsidor och statistik från World Health Organization. Kombinera vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och Oxford University stränghetsmätning. Implementeringsteori och Foucault govermentality används som teori för att luckra upp förklaringsfaktorer bakom strategierna. Metoderna teoriprövande och komparativmetod används för att jämföra ländernas strategier och för att analysera data med hjälp av teorierna. Sverige valde en passiv strategi berodde på att de vill även minimera ekonomiska och sociala kostnader, dessutom vill Sverige sätta in endast åtgärder vid rätt tillfälle, vilket kräver goda kunskaper och utvärdering av situationen. Trots att stora skillnader i början av pandemin närmade länderna varandra vid senare tillfällen när det gäller implementering av åtgärder. I jämförelse av strategierna och statistiska siffor kan inte några direkta anknytningar fastställas gällande hård nedstängning och mindre smittade/dödsfall. Studiets resultat har öppnat en ingång till vidare forskning om nordiska coronastrategierna och speciellt fallet med den svenska coronastrategin.

No description available.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan en individs socioekonomiska status och sannolikhet att insjukna i covid-19 hos seniorer som har deltagit i GIHs hälsoprojekt under åren 2017-2020.Metod. En retrospektiv longitudinell kohortstudie utfördes för att studera om risken att få covid-19 hängde samman med de socioekonomiska faktorerna utbildningsnivå och inkomst. Data från GIHs hälsoprojekt från upp till 4 år tillbaka har använts som baslinje. Data på utfallsmåttet, självrapporterad covid-19 infektion, samlades in vid en uppföljningsundersökning som genomfördes via telefonintervjuer. Studiepopulationen omfattar 383 personer där samtliga har deltagit i en träningsintervention vid GIH och som vid efterundersökningen var mellan 62 till 91 års ålder. Resultat. Utbildning och även ålder visade samband med risk att insjukna. En multivariabel analys visade att utbildningsnivå hade ett positivt oberoende samband med risk för covid-19 infektion (OR: 1,962, 95% CI 1,063 till 3,622 per steg upp i utbildning). Ålder visade ett negativt oberoende samband med risk att insjukna (OR:0,909, 95 % CI: 0,829 till 0,996 per år).  Slutsats. Resultaten i denna studie är i motsats till resultat från tidigare studier (Hawkins et al. 2020, Chung et al., 2020, Holuka et al. 2020). Det vore intressant att fler framtida studier utförs för att kartlägga samband mellan olika socioekonomiska faktorer och förekomst av covid-19 bland olika grupper av seniorer för att därmed kunna bidra till att förbättra preventiva åtgärder mot denna vitt spridda infektionssjukdom.

The ongoing Covid- 19 pandemic has globally affected aspects such as health, economy and welfare all around the world. The demand for effective communication is to a very high degree a priority from the leading actors in society, such as the media, government and authorities, in order to respond to the spread of infection. The purpose of this bachelor’s essay is therefore, to study how countries like Sweden and Denmark communicate the crisis of Covid- 19, based on Arjen Boins theoretical framework of meaning-making. The frame functions consist of the following: explaining what happened, offering guidance, instilling hope, showing empathy and state responsibility. Meaning making is an important function in crisis communication to reduce political and public uncertainty through crisis communication by the political leaders in crisis management. The political leaders seeks to convince the general public by formulating a convincing message.  The design of this essay is comparative, where the methods consist of a qualitative approach through the use of text analysis. Prime ministers and state epidemiologists will be analyzed on the basis of their participation in press releases. The time period was selected between march-may 2020. The reason for the selected time period is based on the first wave of the virus.  The conclusion of this essay was that there were many similarities and differences in the countries application of meaning making. The noticeable similarities was that both countries have similar characteristics in their communication by helping the nations make sense of the crisis situation. Both countries provide the nation with guidelines which includes, social distancing, good hand hygiene and participation restrictions. However, it differs in how they communicate it. Sweden communicates the providing of guidelines through the assessment of the public health authority, which relies on the responsibility of the individual. Denmark, on the other hand, communicates the guidelines by the Prime Minister deciding on mandatory restrictions, through a total shutdown on society. Furthermore, communication differs on state responsibility, where Sweden used a different strategy which was intended to slow down the spread of infection by not shutting down society. Denmark communicated state responsibility by saying that strict measures are necessary in such types of situations, which allowed for the restriction of civil liberties and rights. The use of empathy and instilling hope were less salient, but both countries did use the strategy by informing that they will beat the spread of the virus together.

Syftet med denna studie är att undersöka hur digitalt lärande och undervisning sker under Covid-19 pandemin i religionskunskapsämnet på gymnasienivå. Vi vill också synliggöra religionslärares uppfattning om hur elevers lärande eventuellt påverkas av det digitala lärande som följt Covid-19 pandemin. För att få svar på frågeställningarna genomförs det en kvalitativ intervjustudie utifrån en hermeneutisk ansats. Intervjuerna skedde utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Empirin som kommit ifrån våra sex intervjuer har tolkats utifrån hermeneutiken som metod. Under rubriken tidigare forskning lyfts forskning om fjärr- och distansundervisning men även om digital undervisning som helhet. Resultatet visar att digitaliserat lärande är problematiskt för elevers lärande eftersom undervisningen saknar dynamisk kommunikation och att lärarna inte kan utföra sin undervisning som de vill och bör. Resultatet visar även att den digitala undervisningen inte skiljer sig särskilt mycket ifrån den fysiska undervisningen. Vilket vi lyfter fram som något problematiskt och eventuellt som ett framtida forskningsämne då lärarna eventuellt inte utnyttjar de digitala verktyg en lärare har tillgång till optimalt.

The aim of this essay is to study how events associated to the coronavirus has been portrayed in the Swedish newspaper Aftonbladet and the public service-company SVT. To concretize the aim, we formulated two questions; is there any overall differences and similarities between SVT and Aftonbladets way to angle their news, if the answer is yes, what are the differences and similarities, do SVT’s and Aftonbladet’s reporting differ in terms of storytelling techniques in the articles associated to the coronavirus, if the answer is yes, what are the differences and similarities. The method chosen to investigate these questions was a qualitative content analysis with a focus on storytelling techniques. The chosen theories to support the method was framing, media logic, agenda setting and news rating & storytelling techniques. In the analysis we came to the conclusion that Aftonbladet and SVT in many of their articles have used almost the same angle, although the angles of Aftonbladet was more explicit and not as unbiased as SVT’s news articles. During our time studying SVT and Aftonbladet we saw that in the videos that belonged to the articles, Aftonbladet used interviews with persons who had participated in the press conferences, instead of publishing parts from the press conference in the videos, which SVT did. SVT hasn’t, in any of the cases, published an interview with, for example, a doctor or a representative from Folkhälsomyndigheten. It gives a more personal impression to interview individuals, than to publish parts from a press conference. We also saw that Aftonbladet used more storytelling techniques, especially accentuation and intensification in their framing of events connected to the virus, it was especially noticeable in the article about the first death. Something that surprised us during the work with the analysis was the fact that neither Aftonbladet nor SVT have been more critical to the government’s decisions in their reports. Perhaps because the trust in the authorities is high among the audience.

Hur kunde företaget ABC Labs, ett av de största diagnostiska analyslabben för Covid-19 i Sverige, gå från idé till verksamhet på mindre än tre månader? Denna studie undersöker vilken roll entreprenörernas personliga kontakter spelade under företagets extremt snabba uppstart under början av coronakrisen i Sverige. Studien utgår från bland annat Granovetters (1973) teorier om interpersonella relationer. Intervjuer med nyckelpersoner under företagets uppstart utgör underlaget för studien. Resultat från studien visar i linje med tidigare forskning att svaga kontakter kan förmedla värdefulla resurser och information till de uppstartande entreprenörerna. Slutsatser dras om krisens inverkan på företagets uppstart; det utrönas att den rådande krisen skapar en stor tidspress. Studien finner att denna tidspress leder till att entreprenörer vid fyllande av ansvarsbärande roller tillsätter betrodda och starkt relaterade individer. Slutligen görs upptäckter kring entreprenörernas personliga kontakter och den varierande betydelsen de har under de olika stadierna av uppstarten.

No description available.

This study aims to describe President Donald J. Trump’s emergency communication onTwitter in relation to two cases of emergency: The Corona pandemic and the alleged voterfraud in the presidential election of 2020. By applying two different sets of theoreticalperspectives, one ideological and one rationalistic, to the president’s emergencycommunication, the study also aims to find ways to understand what kind of motivation laysbehind the president’s communication. The studies research questions are as follows: 1. Howdoes President Trump communicate on Twitter in relation to the two cases of emergency? 2.How can Trump’s emergency communication be understood from an ideological perspective?3. How can Trump’s emergency communication be understood from a rationalisticperspective?The study is based on an abductive approach but grounded in Rubenstein’s (2015) definitionof the emergency claim and emergency politics. A qualitative content analysis was applied tothe president’s Twitter communication in relation to the two cases of emergency. 10% of thetweets that related to four search terms (covid, coronavirus, voter fraud and election) wasanalyzed to search for patterns of meaning in relationship to the two theoretical perspectives.The study finds that President Trump’s emergency communication can be described asvarying between the cases but ultimately be seen as a consequence of the president’s relationto the emergency. By applying the two theoretical perspectives on the two cases the study alsofinds that the best way to understand President Trump’s emergency communication is asmotivated by rationalism but grounded in arguments that refer to the American version of theconservative ideology.