Die seit März 2020, mit strengen Schutzmaßnahmen in Form von Kontaktreduzierungen und Einschränkungen im öffentlichen Leben, in Deutschland einhergehende Covid-19-Pandemie löste bei vielen Menschen individuell ausgeprägte Sorgen und Ängste innerhalb diversen Lebensbereichen aus. Ein, den Kriegszeiten ähnlicher, Zustand trat ein und nach Worten der Politikvertreter/innen ging es um Leben oder Tod, Arbeitsplatzsicherheit oder Arbeitsplatzlosigkeit sowie Geborgenheit oder Isolation. Gegenwärtige Schlagzeilen wie „Die Corona-Krise führt immer häufiger zu psychischen Problemen (Haas, C., Kunz, A. 2020: www.welt.de)“, „Eine Herausforderung für Menschen mit Depression (Moghimi, J. 2020: www.rnd.de)“ oder „Menschen mit psychischen Erkrankungen leiden am meisten (Pingel, S. 2020: www.msn.com)“ lassen auf eine starke Betroffenheit von psychisch erkrankten Menschen im Kontext der COVID-19-Pandemie schließen. Ziel dieser Arbeit ist es, die individuelle Betroffenheit von depressiv erkrankten Menschen zu untersuchen. Findet die Annahme, einer steigenden Tendenz psychischer Belastungen, fortwährend Bestätigung, ist eine unmittelbare Reaktion professionellen Handelns durch die Soziale Arbeit notwendig, um mögliche soziale Folgen aufzufangen und gleichzeitig präventiv für Betroffene Unterstützung anzubieten. Insbesondere Menschen mit einer Depression sind, aufgrund von (Vor-)Erfahrungen hinsichtlich ihres Krankheitsbildes, Experten im Umgang mit Isolationserlebnissen. Gelten sie demnach als Meister der Isolation im Umgang mit der Covid-19-Pandemie?:Inhaltsverzeichnis Abkürzungsverzeichnis 1 Einleitung 2 Die COVID-19-Pandemie 2.1 Das SARS-CoV-2-Virus 2.2 Die COVID-19-Chronik und die Maßnahmen zum Eindämmung des Virus 2.3 Die gesamtgesellschaftliche Situation 3 Die Auswirkungen der Pandemie auf das psychische Wohlbefinden 4 Depressionen während einer Pandemie 4.1 Betroffenheit der Menschen mit der psychischen Krankheit Depression während der COVID-19-Pandemie 4.2 Die Krankheit Depression 4.2.1 Krankheitsbild 4.2.2 Ursachen 4.2.3 Behandlungsmöglichkeiten 4.3 Forschungsstand 4.3.1 Historische Epi-/Pandemien 4.3.2 COVID-19-Pandemie 5 Die subjektive Wahrnehmung von Betroffenen mit einer Depression 5.1 Methodisches Vorgehen 5.1.1 Qualitativer Forschungsansatz 5.1.2 Erhebungsmethode 5.1.3 Zugang zum Feld 5.1.4 Durchführung der Erhebung 5.1.5 Auswertungsmethode 5.2 Darstellung der Ergebnisse 5.3 Diskussion mit der Gegenüberstellung eigener Forschungsergebnisse und externen Erhebungen 6 Der Umgang mit Lebenskrisen 6.1 Psychosoziale Krisen 6.2 Lebensbewältigung 6.3 Resilienz 6.4 Eine konstruktive Bewältigung psychischer Folgen der Pandemie 7 Handlungsempfehlungen im Umgang mit der COVID-19-Pandemie 7.1 Psychosoziale Notfallversorgung durch Intervention 7.2 Bewältigung im privaten Kontext 7.3 Adaption des Versorgungssystems 7.3.1 Fortbestehen von Angeboten 7.3.2 Entwicklung und Anpassung neuer Angebote 7.4 Öffentlichkeitsarbeit 8 Professionalisierungsdiskurs für die Soziale Arbeit 9 Schlussfolgerung Quellenverzeichnis Anhang

This thesis will cover how two applications were developed using the commercial software COMSOL Multiphysics. The first application, the Joule heating application, simulates joule heating while taking the skin effect into consideration. The second application, the Corona Discharge application, is used to simulate corona discharges. It also estimates the initiation of charge propagation using the integration of the Townsend mechanism. The goal of this thesis is to verify that the COMSOL Application Builder can be used to create easy-to-use applications. With a high degree of accuracy and efficiency, it aims to aid Hitachi’s work with the design and effectiveness of bushings. These applications were developed to have similar graphical interfaces, making it easier for users to understand their functionality. Although a striking similarity in the graphical interfaces, the two applications have vastly different computational formulas, and physical properties, and are not based on the same COMSOL modules. The applications resulted in improving Hitachi’s workflow by significantly increasing efficiency and accuracy. The applications also contain a high degree of guidance to help the user optimize their results. However, as with all code-based projects, there is room for improvement. In the case of the Corona Discharge Application, one upgrade could be to allow the application to automatically find and calculate points with the highest potential. In conclusion, this thesis found that it is possible to create applications based onCOMSOL models, with a high degree of accuracy and efficiency, while still making them easy to use, interactive, and retaining all their physical properties.

Coronapandemin är en pågående kris där de ekonomiska effekterna och inblandade faktorer för företag inte är helt klarlagda ännu. Teoretiska resonemang har förts kring om några av de effekter som sågs vid finanskrisen 2008–2009 (såsom förändrade revisionsarvoden) också kommer att ske till följd av coronapandemin. Studien syfte är att förklara om och isåfall hur coronapandemin påverkat noterade företags revisionsarvoden. Denna kvantitativa studie har utgått från deduktiv ansats för att pröva hypotes utifrån vetenskaplig teori. Datainsamling har gjorts från årsredovisningar från 187 företag på Stockholmsbörsen och Pearson r och OLS-regression har använts för att undersöka eventuella samband. Denna studie visar att coronapandemin har påverkat revisionsarvodet för svenska noterade bolag och att bidragande faktorer är storlek, komplexitet ochkonsultation.

This thesis has proposed a simplified model of corona discharge from an overhead wire struck by lightning for surge computations using the FDTD method. In the corona model, the progression of corona streamers from the wire is represented as the radial expansion of cylindrical conducting region around the wire. The validity of this corona model has been tested against experimental data. Then, its applications to lightning electromagnetic pulse computations have been reviewed. / 博士(工学) / Doctor of Philosophy in Engineering / 同志社大学 / Doshisha University

Den här kvalitativa intervjustudien syftar till att öka förståelsen för hur musikstudenterser på framtidens musikbransch i ljuset av pandemin. Resultaten är intressanta inte baraför andra musiker men också för branschen i stort, eftersom de ger en inblick i hur ungamänniskor tänker, känner och agerar inom musikbranschen. De forskningsfrågor somligger till grund för de intervjuer som har genomförts är: hur har studenternas bild påframtiden förändrats under pandemin, hur ser studenterna på branschen idag samt hurser studenter att branschen kan förändras för att bättre klara stora samhällsförändringar.Studien har utförts genom semi-strukturerade intervjuer med fem musikstudenter frånmusikinriktade folk- och högskoleutbildningar. Analys har sedermera gjorts genom attfärgkoda informanternas svar utifrån transkriberade intervjuer, där färgkodningsschematsedan använts för att anknyta informanternas svar till Pierre Bourdieus teorier omhabitus, doxa, ekonomiskt- och symboliskt kapital, samt Orkibis studie som fokuserarpå sambandet mellan kreativitet och anpassningsförmåga. Resultaten visar attframtidssynen efter pandemin inte påverkats i stor utsträckning gällande majoriteten avstudenterna. Inte heller deras syn på musikbranschen tycks ha påverkats nämnvärt avpandemin. Det framgår också i resultaten att studenterna vill se att maktförhållanden ibranschen förändras och att de monopol de anser att skiv- och bokningsbolag har idagsläget är förlegade och ohållbara för en jämlik och mångfacetterad musikbransch.Intervjuerna förtäljer också att just kulturellt- och socialt kapital är en stor bidragandefaktor till studenternas syn på sin egen professionella framtid. Diskussionsavsnittetavhandlar resultat och vidare forskning. Denna undersöknings styrka är att resultateninnehåller användbar information som också leder till att slutsatser kan börja drasangående studenternas syn på sitt framtida yrkesliv. Resultaten kan också starktsammankopplas med Pierre Bourdieus teorier. Den kritik som kan framföras är bristenpå en mer heterogen grupp informanter med olika kön, etnicitet och socioekonomiskbakgrund samt att mängden informanter i framtiden bör utökas för att också utökageneraliserbarheten i resultaten. Vidare forskning på ämnet bör således innefatta flerinformanter med olika kön och bakgrunder.

I denna studie har svenska resenärers riskuppfattning och resebeteende under Corona- pandemin undersökts. Studien undersöker också svenska resenärers medvetenhet och attityd till Corona-pandemin. För att uppfylla studiens syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts med tillvägagångssättet semistrukturerade intervjuer. Resultatet av det insamlade materialet påvisade bland annat att respondenterna som deltagit i denna studie uppfattar att de har förändrat sitt resebeteende och väljer att resa inrikes istället för utrikes under Corona-pandemin, riskuppfattningen i resandet har ökat hos respondenterna, men vad som uppfattas som en mindre eller större risk skiljer sig åt, ökad medvetenhet har uppstått hos respondenterna när en resa planeras, både om säkerhet kring boende men även transportmedel till destinationen samt att riskuppfattningen hos individer har blivit bättre och utvecklats och man tänker till mer när en resa ska genomföras och vilka konsekvenser det finns av att resa.

No description available.

The COVID-19 pandemic has negatively impacted mobility worldwide. As a corollary, the health of top- and lower-level athletes alike is profoundly reliant on movement and exercise. Thus, the aim of this study is to understand impacts of the COVID-19 pandemic lockdown on athletes’ motivation to exercise and train. In detail, we aim to better understand who (i.e., demographic, sport-specific, and psychological state and trait variables) reported a change in motivation to train due to the lockdown, why they reported lower motivation (i.e., open-ended questions on problems), what they did to help themselves, what support they received from others, and what they are looking forward to after the lockdown (i.e., open questions). Questionnaire data and answers to these open-ended questions were assessed via an online questionnaire, completed by 95 amateur and recreational athletes during the first COVID-19 lockdown in Germany (April to mid-May 2020). Results show that greater numbers of female athletes are less motivated to train in comparison to male athletes (p = 0.029). No differences in motivation were found regarding type of sport (individual vs. team sport) and number of competitions during the year. Also, more motivated to train amateur and recreational athletes showed lower athletic identity than athletes who reported no change in motivation to exercise during the lockdown (p = 0.03). Additionally, differences in state emotional, perceived stress, and personality variables (i.e., orientation to happiness, volition) were found between athletes who stated that they were less motivated to train compared to athletes who reported no changes in motivation. In particular, closure of sports facilities and social distancing measures were perceived to be highly problematic. Even though athletes received emotional support, organized themselves via routines and schedules, and trained using online tools, they predominately stated that they wished that their coaches would have supported them more. Understanding the impacts of a pandemic-related lockdown on athletes’ motivation, athletes’ coping strategies, and their desired support will help better support them in future crises.

När covid-19 pandemin drabbade världen i mars 2020 blev det många förändringar i samhället. En av de aspekter som förändrades var att utbildning på vuxennivå övergick till distansundervisning istället för på campus, och på grund av denna övergång uppstod flera problem, både tekniska och icke-tekniska.  Syftet med studien är att undersöka hur distansundervisningen under covid-19 pandemin har påverkat universitetsstudenter i Sverige och Tyskland, och därmed skapa underlag för att förbättra potentiell framtida distansundervisning. Med utgångspunkt i en litteraturgenomgång utformades en enkät i verktyget Survey & Report. Enkäten spreds därefter bland studenter i Sverige och Tyskland. Enkäten har analyserats med hjälp av Excel, där snitt av frågornas svar har beräknats, både totalt samt uppdelat Sverige/Tyskland. En sammanställning har utformats i Excel, och en jämförelse mellan svaren från Sverige och Tyskland har gjorts.  Några av de identifierade problemen som studenterna har upplevt är stress, ensamhet, sämre levnadsvanor, långsam internetuppkoppling samt brist på nödvändiga program och verktyg. Resultatet av studien visar att studenterna generellt har upplevt mer icke-tekniska än tekniska problem så som stress och ensamhet samt mindre studiemotivation och fokus. De upplever även brist på kunskap om tekniken från lärarnas sida vilket är något som har stor potential att förbättras inför framtida situationer. Generellt sett har problemen upplevts i högre grad bland de tyska studenterna än de svenska. För framtida studier är detta en början som hanterar ett antal studenters perspektiv. En utvecklingsmöjlighet för framtida forskare inom ämnet kan vara att inkludera fler skolor i fler länder, och därmed få svar från fler respondenter.

Organisationskultur är ett abstrakt fenomen som genomsyrar organisationens alla delar.Det påverkar både arbetstagarna och organisationens sätt att bedriva sin verksamhet.I samband med Corona-pandemin övergick ett stort antal organisationer till att vara verksamma på distans vilket medförde att arbetstagare blev tvungna att arbeta hemifrån. Detta resulterade i stora ändringar i arbetsdagen och dess rutiner, i synnerhet kommunikationen. En sådan snabb förändring kan påverka utformningen av organisationskulturen inom arbetsplatsen. I och med detta blir det intressant att studera kopplingen mellan organisationskultur och distansarbete ur arbetstagares upplevelser.  Studiens syfte är därmed att få en ökad förståelse om hur organisationskulturen påverkas av distansarbete.  Studien genomfördes i form av en kvalitativ fallstudie med en abduktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med sex respondenter från en arbetsorganisation.  Studien visar att det finns en koppling mellan organisationskultur och distansarbete. Det framgår att en arbetsorganisation som har en välutvecklad organisationskultur redan innan pandemin, har en möjlighet av att klara av organisationsförändringen i form av distansarbete någorlunda väl. Det är framförallt de synliga delarna av kulturen som påverkas medan kulturens kärnelement förblir detsamma. Studien påvisar att det finns en stark koppling mellan arbetstagare och deras upplevelser av organisationskultur i samband med upprätthållandet av och identifieringen med gällande värderingar och normer.  Studien bidrar även till en egen slutsats om att förekomsten av en välutvecklad kultur, kommunicerad från ledningen, bidrar till organisationens möjlighet att hantera övergången till distansarbete.