Syftet med studien är att undersöka om elever inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI) tar till sig och förstår skolans arbete med värdegrund under den rådande pandemin som har lett till att undervisningen bedrivs på distans. Studien utgår från följande frågeställningar: Vilken erfarenhet av värdegrundsarbete har elever inom SFI? Hur upplever eleverna att deras egna kulturer representeras i klassrummet? Som redskap vid datainsamlingen används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen består av sju elever på nivå D inom SFI från två olika enheter i Skaraborg.  Sammanfattningsvis kan resultatet av forskningsfrågorna konkretiseras i följande punkter: Alla elever upplever att de har deltagit i diskussioner om kulturer men ungefär hälften beskriver att de inte har diskuterat värdegrund i undervisningen. Pandemin försvårar värdegrundsarbetet då all undervisning sker på distans. De flesta upplever deltagandet i SFI som en positiv erfarenhet som ger dem nödvändiga kunskaper.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en förståelse för hur ledarskapet för avdelningar och enheter utövas i verksamheter som har blivit extra sårbara under Covid-19 pandemin. Studiens mål är att besvara frågeställningarna; vilka ledarskapsstrategier har enligt chefer inom äldreomsorgen varit avgörande för att kunna hantera utmaningarna som verksamheten ställts inför under pandemin, vad har enligt chefer inom äldreomsorgen utmanat deras ledarroll under pandemi, och med vilka konsekvenser för de själva och verksamheten. För att kunna besvara studiens syfte har en kvalitativ metod valts, och nio chefer i olika verksamheter inom äldreomsorgen intervjuats. Som bakgrund för studien används teoretiska ramar från Ekvalls & Arvonens beteende-ledarskapsmodell, samt Mitroffs & Anagnos modell om krishantering. Resultatet visar att även vid kort tid i en kris som många inte hade blivit adekvat förberedda på, och även fast ledarna hade blivit utmanade av pandemin, kan chefen med sitt ledarskap och sin relation med sina medarbetare handskas med problemen som pandemin innebar. Detta ger cheferna plats att växa och att bli bättre förberedda inför framtidens utmaningar. / The purpose of the present study is to investigate and gain an understanding of how the leadership of departments and units is exercised in activities that have become particularly vulnerable during the Covid-19 pandemic. The aim of the study is to answer the questions; According to managers in the elderly care, which leadership strategies have been decisive in being able to handle the challenges faced by the business during the pandemic, what have, according to managers in the elderly care, challenged their leadership role during the pandemic, and with what consequences for themselves and the business. In order to be able to answer the purpose of the study, a qualitative method has been chosen, and nine managers in different operations within elderly care have been interviewed. The background for the study uses theoretical frameworks from Ekvalls & Arvonen's behavioral leadership model, as well as Mitroffs & Anagno's model on crisis management. The results show that even in a short time in a crisis that many had not been adequately prepared for, and even though the leaders had been challenged by the pandemic, the manager with his leadership and his relationship with his employees can deal with the problems that the pandemic entailed. This gives managers space to grow and to be better prepared for the challenges of the future.

I januari 2020 upptäcks Covid-19 viruset i staden Wuhan i Kina. Viruset sprider sig snabbt och en pandemi bryter ut i världen. En bransch som påverkats av Covid-19 pandemin är restaurangbranschen. En del av restaurangers arbete är att skapa måltidsupplevelser för sina gäster. Ett sätt att beskriva en måltidsupplevelse är genom modellen (FAMM) Five Aspect Meal Model. Syftet med studien är att undersöka restaurangers arbete med att skapa måltidsupplevelser för gästen, med utgångspunkt i de tre kärnaspekterna inom FAMM: rummet, mötet & produkten under Covid-19 pandemin. Studien visar att restaurangerna behövt anpassa och förändra sitt arbete för att leverera en måltidsupplevelse till gästen trots pandemin. Några av dessa förändringar inkluderar; ommöbleringar i restaurangmiljön, det sociala mötet har förändrats och användandet av take-away har ökat. Numera upplevs måltidsupplevelsen i gästens hem istället för på restaurangen. / In January 2020, the Covid-19 virus was discovered in the city of Wuhan in China. It did not take long before the virus rapidly began to spread around the world, and it was then classified as a pandemic. One industry that has been affected by the Covid-19 pandemic is the restaurant industry. One part of a restaurant's work is to create a meal experience for the guest. A way to describe a meal experience is by using (FAMM) Five Aspect Meal Model. The purpose of this study is to investigate restaurants work with the meal experience for guests, based on three main aspects of the FAMM-model: the meeting, the product and the room during the Covid-19 pandemic. This study showed that the restaurants needed to adapt and change their work to deliver a meal experience to the guest, despite the pandemic. Some of these changes includes the restaurant environment, social encounters and the increased use of take-away. The meal experience is nowadays experienced in the guests home instead of at the restaurant.

Från och med årsskiftet 2019/2020 kom Sverige och världen att påverkas av pandemin COVID-19. Det finns ett flertal studier på området om hur tidigare kriser och COVID-19 har påverkat marknaden, men avseende den svenska aktiemarknaden är tidigare studier bristande. Marknadseffektivitet är ett väl undersökt område vid tidigare kriser, däribland effektiva marknadshypotesen och Signaleringsteorin. Ett samband borde enligt nämnda teorier finnas mellan förändringarna i aktiekursen och den information som finns på marknaden. Tidigare studier tyder även på att det vid tidigare kriser, samt vid COVID-19 i andra länder, funnits ett samband mellan bolagens storlek och hur aktiekurserna förändras. I och med de restriktioner som tagits fram har hela aktiemarknaden påverkats av COVID-19, och det bör även ha haft en inverkan på hur olika branscher påverkas, vilket har konstaterats i tidigare studier på andra länder. Syftet med studien är att analysera hur den svenska aktiemarknaden har påverkats av nyheter om COVID-19 genom att studera aktiemarknadens effektivitet, bolagens storlek och dess bransch. Eventstudierna genomförs på tre eventfönster baserade på varsin nyhet med empiriskt underlag som utgörs av aktiekurser för bolag på OMX Stockholm. Marknadens effektivitet testas sedan genom t-test på abnormal avkastning vid samtliga event. Ett eventuellt samband mellan abnormal avkastning och bolagens storlek/bransch undersöks också genom regressionsanalyser. Vi finner att aktiemarknaden har agerat effektivt vid event 1 och 2, aktiemarknaden har då prissatt den information som har publicerats. Bolagens storlek kunde ses ha påverkat förändringen i aktiekurserna under samtliga event, men det var endast under event 1 och 2 som det positivt eftersökta sambandet kunde återfinnas. Ett samband kan i event 2 återfinnas mellan vilken bransch som bolagen tillhör och hur mycket deras aktiekurser sjönk mot vad det borde ha gjort vid nyhetssläppet. Konsument cyklisk var den bransch som hade högst negativ abnormal avkastning under event 2. / The purpose of this study is to analyze how the Swedish stock market has been affected by news about COVID-19 by studying the efficiency of the stock market, the size of companies and its industry. Three different event windows linked to each novelty are examined and the empirical basis consists of share prices for companies on OMX Stockholm. Market efficiency is then tested by t-tests on abnormal returns for all events. A relationship was also sought between abnormal returns and size / industry through a regression model. We find that the market has acted effectively at events 1 and 2 and has then priced the information that has been published. The size of the companies can be seen to have affected the change in share prices in all events, but it was only during events 1 and 2 that the positively sought relationship could be found. In event 2, a relationship can be found between which industry the companies belong to and how much their share prices fell compared to what it should have done (abnormal return) at the news release. The industry consumer discretionary has been the most negatively affected during event 2.

Syftet med studien var att undersöka personlighetens betydelse för arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19. Studien undersökte även om det fanns någon skillnad på arbetsupplevelsen av distansarbetet beroende på om det skedde frivilligt eller påtvingat. Studien var en kvantitativ enkätstudie och urvalet var tjänstemän som under Covid-19 arbetat på distans. För att mäta personlighet genom femfaktormodellen tillämpades Ten- Item Personality Inventory (TIPI). Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för att mäta arbetsupplevelsen. Resultatet visade ett signifikant samband mellan personlighet och arbetsupplevelsen av distansarbete under Covid-19, där vänlighet hade störst effekt men även neuroticism och samvetsgrannhet visade sig predicera arbetsupplevelsen av distansarbete. Extraversion, öppenhet, kön, ålder, samt om distansarbetet skedde frivilligt eller påtvingat hade ingen signifikant påverkan på arbetsupplevelsen. / The purpose of this study was to investigate the importance of personality for the work experience of teleworking during Covid-19. The study also examined whether there were any differences in the work experience of teleworking depending on whether the telework was voluntary or forced. The study was a quantitative questionnaire study and the sample were white-collar workers who teleworked during Covid-19. To measure personality through the five-factor model, the Ten-Item Personality Inventory (TIPI) was applied. The Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used to measure work experience. The results showed a significant relationship between the predictors and the work experience of teleworking during Covid-19. The results showed that agreeableness had the highest effect on work experience of telework during Covid-19, whereas neuroticism and conscientiousness also proved to be predictors of work experience. However, extraversion, openness, gender, age and whether the telework was voluntary or forced showed a non-significant result.

Studien hade till syfte att få förståelse för om stödbehovet för undersköterskorna inom hemtjänsten förändrats efter utbrottet av Covid-19 pandemin. Den hade även till syfte att undersöka om ledarskapsstilen hade möjlighet att tillgodose undersköterskans behov av stöd. Denna kvalitativa studie baserades på sex individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och enhetschefer inom kommunal hemtjänst i Mellansverige. Materialet analyserades tematiskt utifrån olika teorier som systemteori samt transformativt och transaktionell ledarskapsteori. Genom resultatet framgick det ett utökat stödbehov, och då i form av exempelvis information, handledning samt tydliga arbetsrutiner. Resultatet förordar även transformativt samt transaktionellt ledarskap för att stötta undersköterskorna.

Studiens syfte är att undersöka hur avsaknaden av spontana möten påverkar innovationsförmågan i samverkansprojekt och besvaras genom följande forskningsfrågor. Hur påverkar en övergång från fysiskt till digitalt samarbete den informella kunskapsdelningen i projektdeltagarnas nätverk och vilken effekt får det för produktiviteten? Hur upplever projektdeltagarna att yrkesmässiga relationer påverkas av distribuerat arbete? Semistrukturerade intervjuer har genomförts med projektledare från tio av landets 61 Science parks vars verksamhet är att främja innovation och utveckling genom att bilda ett nätverk mellan akademi, offentlig verksamhet och näringslivet. En induktiv ansats har använts då Coronapandemins restriktioner medfört att projektdeltagare som tidigare arbetat tillsammans i fysiska rum under 2020 på grund av restriktioner tvingats arbeta distribuerat i digitala rum. En förändring som kraftigt minskat möjligheterna till spontana möten och kunskapsdelning med andra individer i projektledarnas nätverk. En tematisk analys har genomförts och gett följande teman. Med förändring i fokus; verksamhet som vanligt?, möten, möten, möten; spontanitet går inte att planera samt relationer och organisationskultur. Slutsatserna inkluderar att avsaknaden av fysiska arenor ger minskade möjligheter till relationsbyggande och överhörning vilket på sikt kan hämma möjligheterna att upptäcka potentiella synergier och samarbeten vilket i sin tur kan leda till minskad innovativ förmåga. Det ligger även en utmaning i att genomföra innovationsmöten och planering i det digitala mötet jämfört med i det fysiska mötet. Orsaken är att det upplevs svårare att få överblick och göra sig förstådd samt svårare att föra informella samtal vilket begränsar utbytet mellan parterna. Projektledarna kommer med all sannolikhet att fortsätta arbeta delvis på distans efter restriktionerna då det möjliggör en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Ur ett organisationsperspektiv medför förändringen nya möjligheter då vissa geografiska och logistiska begränsningar försvunnit, men även nya utmaningar i att upprätthålla organisationskultur och produktivitet över tid. / In the wake of the Covid-19 pandemic project teams have been forced to workonline, in what could be described as "digital rooms". This has drastically decreased the possibilites for informal meetings. This study aims to answer how a transition from physical meetings to digital ones affects the informal knowledge sharing and what effect that might have on productivity. Further the study also aims to explore the effect on proffessional relationsship, as experienced by members of project teams. Following an inductive approach, ten semi structured interviews with project leaders, active in Sweden, was conducted. Thematic analysis was performed and four themes observed: /Change in focus/, /business as usual/, /meetings, meetings, meetings/, /spontanity can not be planned/, and /relations and culture/. Study found that the lack of physical meetings results in lesser opportunities for relationship building and informal sharing of information. Something that on a longer timescale could hamper the ability to find synergic effects and cooperations, which in turn could result in lessened creative abilities. Results also show that meetings aimed towards creativity and innovation is more challenging if held digitally instead of physically.  Meeting overview, missunderstandings and informal communication all becomes more challenging, which limits the interchange in between the project teams. Respondents will likely continue to work, partly, on distance also after the restrictions have been lifted, due to positive effects on the work-leisure balance. For organisations these changes carries new possibilities but also new challenges: geographical and logistic hinders have been removed, but to uphold company culture and productivity over time have become more onerous.

Covid-19 has been the focus on international, national, local and individual level during thelast 1,5 years, and it has been a constant subject in international media reporting. This studyaims to investigate how Anglo-Saxon media has described Sweden during this time of crisis.We have chosen to investigate specific features of Swedish exceptionalism which are thewelfare state, public administration and economy, and how these have been framed by themedia. This is done through investigating Anglo-Saxon articles in relation to Sweden and thepandemic, where we have selected articles related to our predefined features, which will bethe foundation for the analysis. Since we are investigating material consisting of text, wehave used a qualitative text analysis in order to expose and examine how Sweden has beenframed internationally. Based on the empirical section, as well as the theoretical framework,we conclude that media reporting has used features of Swedish exceptionalism to describeSweden have been frequently occuring in our material. Public administration has been themost prominent aspect in the material, followed by the economic feature, and thereafter thewelfare state. The tonality has varied, but a majority of the article expressed a positivetonality.

Bakgrund: Våren 2020 kom covid-19 viruset och blev snabbt en världsomfattande pandemi. Sjukvården i landet ställdes inför stora utmaningar, sjukhusen fick ställa om och ställa in planerad vård. Behovet av intensivvårdsplatser ökade och personal fick förflyttas till verksamheter de aldrig tidigare arbetat inom. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av att bli utlånad till annan avdelning under covid -19 pandemin. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats av kvalitativa intervjuer som gjorts med operationssjuksköterskor som varit utlånade till annan avdelning under covid-19 pandemin. Resultat: Informanterna upplevde en brist på information när de fick reda på att de skulle bli förflyttade till annan avdelning vilket resulterade i en känsla av frustration och ilska. Att vårda svårt sjuka patienter och känna en osäkerhet och brist på kunskap är upplevda känslor som informanterna beskrev i studien. Informanterna har upplevt allt från ilska och frustration till att känna att de bidragit med erfarenheter, lärt sig nya saker och upplevt personlig utveckling. Slutsats: En specialistutbildad operationssjuksköterska kan inte ersätta en annan specialistsjuksköterska då kompetensområdena är olika. Däremot kan de vara behjälpliga i vården av svårt sjuka patienter. / Background: In the spring of 2020, the covid-19 virus came and quickly became a worldwide pandemic. Healthcare in the country was faced with major challenges, the hospitals had to adjust and cancel planned care. The need for intensive care units increased and staff had to be transferred to activities they had never worked in before.  Aim: To investigate surgical nurses' experiences of being loaned to another ward during the covid -19 pandemic. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach to qualitative interviews conducted with surgical nurses who have been seconded to another ward during the covid-19 pandemic. Results: The informants experienced a lack of information when they found out that they would be transferred to another department, which resulted in a feeling of frustration and anger. Caring for seriously ill patients and feeling insecure and lack of knowledge are perceived emotions that the informants described in the study. The informants have experienced everything from anger and frustration to feeling that they have contributed with experiences, learned new things and experienced personal development. Conclusion:A specialist-trained surgical nurse cannot replace another specialist nurse as the areas of competence are different. However, they can be helpful in the care of seriously ill patients.

Restaurangbranschen i Sverige har blivit hårt drabbat av pandemin covid-19 vilket gjort att många restauranger varit tvungna att genomföra nedskärningar. Det har medfört att många individer blivit arbetslösa. Sensemaking uppstår när individer försöker förstå meningen bakom en upplevelse som har inträffat. Syftet med studien är att undersöka hur medarbetare inom restaurangbranschen skapar mening i samband med nedskärningar för att ta reda på vilka faktorer som har en påverkan på individens sensemaking. Studien har primärt använt sig av Karl Weicks (1995) teori gällande de sju principerna av sensemaking som teoretiskt ramverk men även relevanta forskningsstudier om nedskärningar i restaurangbranschen och sensegiving. Det empiriska underlaget utgår från åtta genomförda semistrukturerade intervjuer med anställda inom restaurangbranschen som har blivit uppsagda under pandemin. Genom att använda sig av en tematisk analys på det empiriska materialet har det hittats samband och olikheter mellan respondenterna svar som utformat teman som exempelvis kommunikation, tidigare erfarenheter, ryktesspridning, hantering av nedskärning och relationer. Studiens resultat visar på att respondenterna skapat sin sensemaking i samband med nedskärningarna genom att förlita sig sina tidigare erfarenheter, interaktioner med andra i sin omgivning och individens egen självuppfattning. Påverkande faktorer har bestått av ekonomiskt stöd, familj och vänner, självkänsla och individens tidigare erfarenheter. Slutsatsen är att individernas sensemaking påverkats negativt av organisationsstrukturen, chefers agerande och avsaknaden av den interna kommunikationen som finns inom restaurangbranschen. Studien belyser att bristande faktorer inte verkar prioriteras, dock uppkommer det en svårighet att bedöma det då studien utgår från ett medarbetarperspektiv. Trots de bristande faktorerna som identifierats är det de andra faktorer som blir mer påtagliga och utgör grunden i individens sensemaking-process. / The restaurant industry in Sweden has been hit hard by the pandemic covid-19, which has meant that many restaurants have had to make cuts. As a result, many individuals have become unemployed. Sensemaking occurs when individuals try to understand the meaning behind an experience that has occurred. The purpose of the study is to investigate how employees in the restaurant industry create meaning in connection with cuts to find out which factors have an impact on the individual's sensemaking. The study has primarily used Karl Weick's (1995) theory regarding the seven principles of sensemaking as a theoretical framework but also relevant research studies on cuts in the restaurant industry and sensegiving. The empirical data is based on eight completed semi-structured interviews with employees in the restaurant industry who have been laid off during the pandemic. By using a thematic analysis of the empirical material, connections and differences have been found between the respondents' answers that has shaped themes such as communication, previous experiences, rumors, handling of cuts and relationships. The results of the study show that the respondents created their sensemaking in connection with the cuts by relying on their previous experiences, interactions with others and the individual's own self-perception. Influencing factors have consisted of financial support, family and friends, self-esteem, and the individual's previous experiences. The conclusion is that the individuals' sensemaking was negatively affected by the organizational structure, the actions of managers and the lack of internal communication that exists in the restaurant industry. The study highlights that the lack of factors does not seem to be prioritized, however, there is a difficulty in assessing it as the study is based on an employee perspective. Despite the lack of factors identified, it's the other factors that become more apparent and form the basis of the individual's sensemaking process.